Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Årets Nobelpris i medicin - upptäckten som räddar liv

Publicerad:

− Tack vare forskningen bakom årets Nobelpris i medicin kan vi numera bota 95–98 procent av dem som drabbas av hepatit C, säger Katarina Lund, överläkare och heptatitansvarig i NU-sjukvården. Det är fantastiskt! Förr avled flera av dessa patienter av levercancer, kopplad till hepatit C.

Katarina Lund är specialist inom infektionssjukdomar och arbetar inom verksamheten för hematologi, hud och infektion i NU-sjukvården. På nära håll, med kollegor både inom VGR och nationellt − och inte minst i mötena med drabbade patienter − har hon följt framväxten för botande behandling av en sjukdom som av WHO klassats om ett av de största globala hälsoproblemen.

− Hepatit C är en virussjukdom som infekterar levern, säger hon. Cirka 75 procent av de som smittas av hepatit C utvecklar en kronisk infektion som kan ge skrumplever och levercancer med en tidig död som följd, om inte behandlingen sätts in.

När viruset som orsakar hepatit C identifierades 1989 var det ett resultat av flera års intensiv forskning. Trion som delar på årets Nobelpris i medicin, Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice, bidrog med olika pusselbitar för att kartlägga viruset - och inte minst hur det smittar.

Hepatit C är en blodburen virussmitta, till skillnad från exempelvis covid-19 och säsongsinfluensa, som sprids via droppsmitta.

Den nu prisbelönta forskningen gav svaret på gåtan som gäckat läkare sedan andra världskriget: Varför fick många patienter som först räddats till livet tack vare en blodtransfusion problem med levern efteråt? 

­ − Sedan 1992 testas alla blodprodukter i Sverige för hepatit C, så den smittkällan har vi eliminerat, säger Katarina Lund. Den vanligaste spridningsvägen är via intravenöst missbruk där injektionsmaterial delas mellan användarna.

Så ser det även ut i resten av västvärlden. I andra delar av världen sprids hepatit C fortfarande via sjukvården, där det saknas kunskaper om hygien vid injektioner och andra rutiner för att förhindra blodsmitta.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att hepatit C drabbar 70 miljoner människor och orsakar 400 000 dödsfall varje år. WHO har nu som mål att till år 2030 i det närmaste eliminera hepatit C i världen och minska dödsfallen kopplade till hepatit C med 65 procent.

Upptäckterna bakom årets Nobelpris i medicin blev också startskottet för utvecklingen av behandling för hepatit C. För sex år sedan kom nya effektiva mediciner som dessutom inte gav samma svåra biverkningar som tidigare läkemedel.

Det var bara en hake – inledningsvis var de nya tabletterna mycket dyra.

− I början var det därför strikta riktlinjer för behandlingen och vi fick bara erbjuda den till svårt sjuka patienter med levercancer, skrumplever och levertransplanterade, säger Katarina Lund.

De första behandlingarna som kom 2014 kunde kosta drygt en miljon kronor – per patient. Bara fyra år senare, 2018, hade priset sjunkit till en tiondel av den summan och då kunde alla patienter erbjudas dessa läkemedel.

Hittills har nära 600 patienter behandlats i NU-sjukvården och resultaten är fantastiska: 95–98 procent blir botade.

− Det är dessutom en enkel behandling, med en tablett per dag i tolv veckor. Den ger inga eller bara lätta biverkningar, säger Katarina Lund. Och de få som inte blir botade erbjuds nytt behandlingsförsök med ett annat preparat.

− Även patienter med ett pågående missbruk kan få behandling, om det finns ett stödjande nätverk runt patienten.

Den stora utmaningen för den svenska sjukvården är att nå patienterna, för att kunna erbjuda behandlingen. Här spelar sprututbytesmottagningarna för intravenösa missbrukare en stor roll.

− På sprututbytesmottagningen får missbrukaren eget injektionsmaterial och hindrar på så vis smittspridning genom att undvika delade injektionsverktyg med andra.

NU-sjukvårdens sprututbytesmottagning var den första inom VGR när den öppnade 2018, samma år som behandlingen mot hepatit C blev tillgänglig för alla patienter.

Pandemianpassad prisceremoni

Sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till de forskare som gjort störst nytta i mänsklighetens tjänst. Vem eller vilka som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin, som priset formellt heter, bestäms av Nobelförsamlingen, som består av 50 professorer vid Karolinska Institutet.

Den 10 december, Alfred Nobels dödsdag, är Nobeldagen. Då brukar normalt pristagarna samlas i Stockholm för prisceremoni Stockholms konserthus med efterföljande bankett i Stockholms stadshus – förutom fredspristagaren som får ta emot sitt pris i Oslo.

I år sker allting på distans. Pristagarnas tal är inspelade, de får ta emot prisen på hemmaplan och prisceremonin sänds digitalt på Nobelstiftelsens webbplats.

Länk till sändningarna: https://www.nobelprize.org/nobel-week-live-streams-2020/

Publicerad: