Nytt rehab-team för covid-19-patienter

Det här är en arkiverad äldre nyhet. För aktuella nyheter, gå till Aktuella nyheter.

Allt fler covid-19-patienter börjar återhämta sig från det kritiska stadiet av sjukdomen. För många väntar nu en omfattande rehabilitering. I NU-sjukvården samordnas insatserna av ett nytt, multidisciplinärt rehab-team med åtta olika professioner. 

NU-sjukvårdens rehab-team för patienter som vårdats för covid-19.


–  Erfarenheterna av komplex rehabilitering visar att vi når bättre resultat när flera professioner samverkar, säger Jesper Åberg, överläkare inom neurologi, stroke och rehabmedicin, som varit med i uppbyggnaden av teamet.

– Det finns liknande team på andra sjukhus, men vi sticker ut med en bredare sammansättning av olika yrkesgrupper, säger Eva Berg.

Till vardags är hon enhetschef på arbetsterapin på NÄL. Nu har hon fått uppdraget att samordna det nya rehab-teamet.

Rekordsnabb start

Teamet tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens kunskapsstöd ” Rehabilitering i samband med covid-19 i slutenvården” som kom i maj. Patienterna kan komma från olika avdelningar, men teamet är i första hand till för de svårast skadade, som legat länge på IVA.

Arbetet med att bygga upp rehab-teamet har gått rekordsnabbt. Direkt efter att särskild sjukvårdsledning, SSL, fastställde planen för covid-patienternas eftervård den 18 maj identifierades de första patienterna. Veckan därpå togs de första remisserna emot.

Ny sjukdom som kräver bred helhetssyn  

– Problemet med covid-19 är att vi känner sjukdomen för dåligt. Det gör att det är svårt att veta vilka behov patienterna har. Därför behöver vi ha en bred helhetssyn och ett brett team som täcker de behov som kan finnas, säger Jesper Åberg.

Hur lång tids rehabilitering patienterna behöver varierar också mellan individer. Baserat på bilden som börjat framkomma verkar rehabiliteringen dock ofta gå ganska snabbt, så fort den medicinska situationen stabiliserats.

–  Vissa kan komma att få permanenta skador och funktionsnedsättningar. Detta drabbar i första hand individen men kan även vara en utmaning för samhället, säger han och fortsätter:

Många psykosociala aspekter

–  Den stora skillnaden jämfört med annan rehabilitering är de psykosociala aspekterna. Patienterna har vårdats länge på IVA och i respirator. De är kraftigt försvagade och har under sjukdomstiden inte fått träffa sina anhöriga utan bara sjukvårdpersonal i skyddsutrustning. Anhöriga är ju i vanliga fall delaktiga i vården och rehabiliteringen. Detta försvåras påtagligt vid covid-19.

–   Det är ovanligt att patienterna i en och samma patientgrupp ser så olika ut. Men det finns stora likheter med de insatser som brukar ingå i vanlig rehabilitering, säger Eva Berg. Teamet jobbar exempelvis med andningsträning och förflyttningsteknik. Patienterna är svaga och förbättras olika fort. Gemensamt är att de är nedsatta och behöver ta pauser och träna upp sina funktioner successivt.

Stor omställning för patienten

–  Det är tidskrävande att arbeta med rehabilitering och det kan vara en stor omställning för en patient som tidigare klarat sig helt på egen hand. Teamet lär av varandra och vi förbättrar våra arbetssättet vid varje rond, säger hon.

Rehab-teamet

I teamet ingår arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, neuropsykolog och psykolog.

Insatser patienterna kan behöva:
• bedömning och träning av förflyttningsförmåga
• bedömning och träning av rörelseförmåga
• sväljbedömningar
• nutritions- och näringsbedömningar
• ADL-träning (aktiviteter i dagliga livet)
• hjälpmedelsutprovning
• stödsamtal
• psykologiska/psykosociala behov
• bedömning av kognitiva förmågor

Teamets arbetssätt

Alla professioner i teamet träffas varje tisdag och torsdag. Förutom att ronda sina patienter går de då igenom remisserna som kommit in. Utifrån patientens rehabiliteringsplan, som teamet tagit fram gemensamt, bestämmer de sedan vilka insatser som ska prioriteras för patienten för tillfället. 

Vid varje rond uppdateras patienternas rehabiliteringsplan. Den följer sedan med patienten vid utskrivning för fortsatt planering av rehabiliteringsbehovet inom kommun eller primärvård.