Aktuellt från vårdhygien

Vad är VRE?

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) är enterokocker som har utvecklat resistens mot antibiotikumet vancomycin.

• De orsakar sällan infektion hos friska personer.

• Risken för infektion ökar hos äldre, svårt sjuka och immunnedsatta.

• VRE kan orsaka urinvägsinfektioner, sårinfektioner och allvarliga infektioner som sepsis och endokardit.

Är VRE smittspårningspliktig?

Ja, enligt smittskyddslagen är VRE anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom.

Smittspårning innebär:

• Identifiera alla patienter som kan bära på smittan eller har exponerats.

• Vårdhygien hjälper till med bedömningen.

Anmälningspliktiga sjukdomar - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen

Hur smittar VRE?

• Främst fekal-oral smitta, via tarmen.

• Risken ökar vid diarré.

• I vården sprids VRE framför allt indirekt via miljön (kontaminerade händer, ytor, föremål).

Viktigt: Basala hygienrutiner, patientens handhygien och städning är avgörande.

Vilka riskfaktorer finns för smittspridning av VRE?

• Diarré (oavsett orsak) är största riskfaktorn.

• Urininkontinens, KAD, sår, katetrar, drän och stomier ökar risken.

• Bristande personlig hygien och demens kan bidra.

Hur bryter man smittvägar?

• Följ alltid basala hygienrutiner.

• Instruera patienten i noggrann handhygien. Hjälp vid behov.

• Utför städning med hög kvalitet – VRE överlever länge på ytor.

• Utökad städfrekvens kan rekommenderas på avdelningar med VRE-patienter.

Hur och när ska provtagning ske?

• Patienter som flyttas från VRE-avdelning till annan vårdavdelning eller sjukhus ska utskrivningsprovtas för VRE.

• Patienter som skrivs ut till hemmet eller boende behöver inte provtas.

• Endast rektumprov behövs, inte hela MRB-screening.

• Lista patienter som provtas på respektive enhet. Informera mottagande enhet.

• I väntan på provsvar: patienten bör vårdas på eget rum med egen toalett.

Råd gällande enkelrumsplaceringar vid brist

Hur ska patient med konstaterad VRE vårdas?

• Följ alltid basala hygienrutiner.

• Enkelrum med eget hygienutrymme. Om ingen toalett finns i rummet, märk toaletten tydligt för patienten.

• Minimera mängden engångsmaterial och tvätt på rummet.

• Vid diarré/fecesinkontinens: isolera patienten på rummet med stängd dörr.

• Patienter utan riskfaktorer kan vistas i allmänna utrymmen förutsatt att hygienrutiner fungerar.

• Säkerställ att patienten kan utföra god handhygien.

• Ingen självservering av mat.

• Vid överflyttning: informera alltid mottagande enhet om VRE.

Vårdhygieniska riskfaktorer för smittspridning i vård och omsorg

Hur sker städning vid VRE?

• Daglig städning/rengöring är mycket viktig för att hålla nere nivåerna av smittämne i miljön. Utförs av lokalvårdare eller vårdpersonal.

• Mekanisk bearbetning är avgörande – ytor ska gnuggas och rengöras noggrant.

• Följ alltid basala hygienrutiner.

• All rengöring och desinfektion sker enligt ordinarie rutin:

  • Rengöringsmedel och vatten

  • Ytdesinfektionsmedel med tensid

• Frekvensen kan utökas beroende på patientens vårdhygieniska riskfaktorer.

Slutstäd:

• Samordna regelbunden daglig städning, patientnära städning och slutstäd för bästa effekt.

• Vårdpersonalen ansvarar för att:

  • Slänga allt engångsmaterial som förvarats på patientrummet och hygienutrymmet

  • Samla ihop oanvända textilier på rummet (t.ex. extra lakan eller handdukar) och skicka dem till tvätt

  • Skicka andra textilier som kan tvättas, t.ex. gardiner eller stolöverdrag, till tvätteriet i Alingsås som kundmärkt gods

• Duschdraperi och sängdraperi byts enligt sedvanlig rutin

• Förorenade madrasser som inte kan rengöras kasseras

• Efter slutstäd kasseras även toalettborste och toalettpappersrulle av vårdpersonal

Hur rengörs utrustning?

• Utrustning ska vara patientbunden i första hand.

• Delad utrustning: rengör och desinficera före användning för annan patient.

• Om rengöring/desinfektion inte är möjlig: kassera utrustningen.