Inbjudan 11 Nationella Prioriteringskonferensen 19-21 oktober 2021
Välkommen till den 11:e Nationella Prioriteringskonferensen!
Ämne: Prioritering på tvärs – att tänka brett och nytt
Konferensen arrangeras av Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet i samverkan med Västra Götalandsregionen.
Plats: Förmötet och konferensen kommer att sändas digitalt
Datum: 19–21 oktober 2021
Prioriteringskonferensen är en mötesplats för dig som har intresse för prioriteringar inom hälso- och sjukvård och är ett forum för kunskapsutbyte.
OBS! Anmälningsavgiften för anställda i Västra Götalandsregionen är subventionerad till 1.200 kr/deltagare för alla tre dagarna.
Anmälan Prioriteringskonferensen
Förmöte 19 oktober ‒ Grundkurs i prioriteringskunskap
• Behöver du uppdatera dig om den etiska plattformen för prioriteringar som riksdagen beslutade om 1997?
• Vill du lära dig mer om verktyg som stöd för att bedöma rangordningen av behov utifrån den etiska plattformen och om vad man behöver tänka på vid organiseringen av ett prioriteringsarbete?
• Behöver du få kunskap om grunderna i hälsoekonomi? På förmötet går vi igenom ovanstående punkter. Du får sedan chans att i mindre grupper diskutera tillämpningen av den etiska plattformen genom praktiska prioriteringsövningar.
Konferensdag 20 oktober
Plenar
Hälso- och sjukvårdens åtagande – var ska gränsen dras?
Det finns en ökad diskrepans mellan vårdens tillgängliga resurser och befolkningens efterfrågan på hälsoinsatser. Resurserna, både finansiella och personella, är begränsade och i relation till befolkningens förändrade och ökade behov och efterfrågan blir prioriteringar allt viktigare och svårare. Detta väcker frågor om hur hälso- och sjukvårdens åtagande ska se ut – vad bör ingå i detta åtagande för att befolkningen ska se systemet som legitimt? I sessionen kommer vi ge ett historiskt perspektiv på hur det offentliga åtagandet har förändrats över tid och specifikt belysa ett område som diskuterats under senare år – nämligen psykisk ohälsa.
Lärdomar från covid-19 för vårdens prioriteringar – vad gör vi nu?
Under pandemin ställdes frågan om vårdens prioriteringar på sin spets och för att hantera situationen krävdes omprioriteringar som på olika sätt testade hälso- och sjukvården. Syftet med sessionen är att utgå från lärdomarna från hanteringen av covid-19 pandemin, sett ur ett personal-, lednings- och medborgarperspektiv, för att diskutera vilka förändringar när det gäller vårdens prioriteringar vi behöver göra framöver.
Parallella sessioner
Stegvis vård och sammanhållna vårdprocesser kring personer med psykisk ohälsa och sjukdom – ett naturligt styrmedel för prioritering
Arrangeras av Västra Götalandsregionen Personer med psykisk ohälsa kan behöva en bedömning inom sjukvården. Gränsen för vad en person kan klara av själv och vad som faller under sjukvårdens ansvar är första steget för att sedan avgöra vilka och hur stora insatser som behövs. Stegvis vård och sammanhållna vårdprocesser kan vara styrmedel för prioritering i spännvidden från misstänkta symtom till svåra psykiatriska tillstånd. Detta kan ge en trygghet i den enskilda behandlarens prioritering vid bedömning av psykisk ohälsa. Sessionen belyser metodiken, etisk stress hos behandlare och problematiserar hur det kan hanteras av individen och organisationen.
Bedömning av svårighetsgrad i ett horisontellt perspektiv
Sverige är idag inne i en utveckling där vägen mot nationell jämlikhet i vård, i form av sammanhållna vårdförlopp, nationella riktlinjer med mera aktualiserar behovet av prioriteringar mellan olika typer av ohälsa och insatser. Som ett led i detta ingår utveckling av svårighetsgradsbedömning, en viktig grund för prioriteringar. I denna workshop, som genomförs i samarbete med Socialstyrelsen, kommer du att få tillfälle att pröva på att göra svårighetsgradsbedömningar mellan ett antal olika typer av sjukdomstillstånd.
Hälsoekonomi – stöd till horisontella prioriteringar
Hälsoekonomiska analyser av åtgärders kostnadseffektivitet är en del i den etiska plattformen för prioriteringar. Under de senaste 20 åren har det byggts upp en praxis över hur dessa analyser görs i Sverige, men varje metodval får konsekvenser för beräkningarna och således också för prioriteringarna. Det vanligaste har varit att analyserna främst har använts för prioriteringar inom ett och samma sjukdomsområde (val av behandling), även om de i förlängningen också används för att jämföra mellan områden. När analyserna framöver mer direkt ska användas som stöd till horisontella prioriteringar är det än viktigare att de metodval som görs är väl kända och förenliga med önskade principer. Några sådana frågor som kommer att beröras i sessionen är val av perspektiv för analysen, nedskrivning av värdet av framtida kostnader och effekter (diskontering), närståendes betydelse, samt vad som ska utgöra gränsen för kostnadseffektivitet. Politikens betydelse för prioriteringar inom hälso- och sjukvård Att bestämma vem som får vad, hur och när i ett välfärdssystem är en av politikens grunduppgifter. Fördelningen av resurser ställer politiker inför ständiga dilemman. Men politik är inte bara en fråga om fördelning av ändliga resurser, även ansvar ska fördelas och kunna utkrävas. Men politikernas roll i allt detta är inte alltid helt tydlig; de kan känna sig utlämnade till tjänstemän och professionens företrädare som bereder besluten. Den här sessionen handlar om vilken roll politiken kan och bör ha i den kunskapsintensiva och kunskapsstyrda verksamhet som kännetecknar hälso- och sjukvård.
Plattformens tolkning
Under pandemin har det lyfts kritik mot hur den etiska plattformen har tolkats i olika riktlinjer från Socialstyrelsen, kritik som även framkommit innan pandemin bröt ut. Det har handlat om att tolkningarna innebär en glidning i relation till den ursprungliga plattformen och även att vissa tolkningar varit lagstridiga. Syftet med sessionen är att utifrån denna kritik diskutera frågeställningar kring hur plattformen bör tolkas från olika perspektiv, och vilket tolkningsutrymme som finns.
Konferensdag 21 oktober
Plenar
Horisontella prioriteringar i ett vidare perspektiv
Under senare år, och inte minst i samband med pandemin, har frågor om horisontella prioriteringar mellan olika delar av hälso- och sjukvården aktualiserats. Samtidigt har pandemin visat på behovet av att ytterligare höja blicken och adressera frågor kring resursfördelning mellan hälso- och sjukvård i nuläget gentemot resurser för krisberedskap och kontinuitetshantering, kring hur valet ibland står mellan vårdinsatser och vårdpersonal samt hur det kan krävas avvägningar mellan resurser för forskning och utbildning gentemot resurser för renodlad patientvård. I sessionen diskuteras dessa frågor med företrädare för både den politiska nivån och ledningsnivå inom hälso- och sjukvården.
Äldrevårdens prioriteringar
Vården av äldre har både före och under pandemin varit föremål för kritik. Kritiken har gällt äldrevårdens organisation med flera huvudmän, resursfördelningen mellan huvudmännen och lagstiftningar. Utifrån en studie där vi studerat sjuksköterskors perspektiv på de prioriteringar som gjorts under pandemin samt granskningar av äldrevårdens prioriteringar under pandemin kommer vi i denna session lyfta frågor kring hur förutsättningarna för prioriteringar inom äldrevården ser ut och bör se ut framöver.
Parallella sessioner
Horisontella prioriteringar – workshop med nationell expertgrupp för horisontella prioriteringar Under 2020 inleddes arbetet med en nationell expertgrupp för horisontella prioriteringar för att möta regionerna och myndigheternas behov av utvecklade modeller och processer för att hantera en påtaglig horisontell prioriteringsutmaning. Syftet med sessionen som genomförs som en workshop är att diskutera förslag från expertgruppen i relation till konkreta prioriteringsfall. Avsikten är att dessa diskussioner ska ge inspel till de modeller och processer som expertgruppen ska ta fram.
Äldrevårdens prioriteringar – workshop
Problemen med prioriteringar inom äldrevården ha aktualiserats i under pandemin men pekar enligt många på mer grundläggande utmaningar. Utifrån fallbeskrivningar inhämtade i projekt kring sjuksköterskors erfarenheter av prioriteringar inom äldrevården kommer vi diskutera frågor kring hur den etiska plattformen kan ge stöd till prioriteringar i dessa fall och vilket stöd som behövs för att kunna göra prioriteringar på ett rimligt sätt inom äldrevården.
Prioriteringar i huvudmännens gränsland
Hälso- och sjukvård bedrivs med olika huvudmän vilket skapar utmaningar när patienter rör sig i gränslandet mellan dessa huvudmannaskap. Sessionen kommer att diskutera frågor om ansvar för prioriteringar i gränslandet mellan kommuner och regioner utifrån rörelsen mot nära vård, erfarenhet av medicinska prioriteringar under pandemin samt hur samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård till kommunal vård och omsorg kan ske.
Kom och ta del av ny forskning om prioritering i hälso- och sjukvård och omsorg
På denna session presenteras ny intressant forskning som bedrivs av doktorander och forskargrupper med anknytning till Prioriteringscentrum. Forskningen ger fördjupad kunskap om prioritering och kunskapsanvändning i hälso- och sjukvårdens praktik med exempel från primärvård respektive palliativ vård samt konsekvenser av prioriteringsbeslut som innebär att avbryta eller inte sätt in behandling.
Rätt insats till rätt patient i rätt tid - prioritering inom barnpsykiatrisk öppenvård
Arrangeras av Västra Götalandsregionen
Den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården möter utmaningar i form av patienter som väntar på olika insatser. Patientens symtomtyngd och funktionsnivå samt komplexiteten i frågeställningen är faktorer som hjälper oss att prioritera i väntelistan. Utifrån denna prioritering triageras sedan patienten till måldatum och insats. Vi presenterar ett verktyg för prioritering och triagering av utredningsfrågeställningar och medicinska frågeställningar, och diskuterar våra erfarenheter med dessa.
Läs mer om konferensen: https://www.vgregion.se/ov/konferens--och-bokningscentrum/prioriteringskonferens-2021