Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Möt Lena Helldin, medarbetare och diabetespatient

Publicerad:
Lena Helldin
Lena Helldin, enhetschef på NU-sjukvårdens endoskopienhet, känner sig trygg med sensormätning och insulinpump.

I dag, den 14 november, är det internationella diabetesdagen. NU-sjukvårdens diabetesvård är bland de bästa i landet när det gäller livsviktiga värden för patienterna. En av dem är Lena Helldin. Som tolvåring insjuknade hon i diabetes typ 1 − och mötet med sjukvården kom att forma hennes yrkesval: "Jag valde att bli sjuksköterska, för att jag också vill göra nytta för andra människor".

I år är det 100 år sedan den första behandlingen med insulin genomfördes. Med denna nobelprisbelönade upptäckt blev diabetes en sjukdom som går att behandla och leva med, från att tidigare ha varit en säker dödsdom inom loppet av bara några månader efter sjukdomsdebuten.

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och dess uppgift är bland annat att reglera kroppens halter av blodsocker. Hos den som drabbats av diabetes typ 1 har bukspottkörtelns förmåga att producera insulin helt upphört, till skillnad från diabetes typ 2 där kroppens insulinproduktion finns kvar, men har försämrats.

”Ville bara kunna vara som alla andra”

Lena Helldin arbetar som enhetschef på NU-sjukvårdens endoskopienhet, men hon är också diabetespatient sedan 1982, då hon var tolv år och fick diagnosen typ 1 diabetes. Under dessa 40 år har utvecklingen för behandling och forskning kring sjukdomen gjort stora framsteg. Hon minns de stora flaskorna med insulin och sprutorna, och hur skrämmande detta kändes, inte bara för henne själv.

− Det var svårt, säger hon, att som ung tjej, på väg in i tonåren, behöva ligga på sjukhus i flera veckor och drabbas av en sjukdom som kräver så stora omställningar av livet. Jag ville bara kunna vara som alla andra, jag ville inte behöva tänka hela tiden på vad jag åt, och vara tvungen passa en massa tider för att åka hem och dra upp insulinet i sprutan och sticka mig själv.    

− Det blev lättare när de första insulinpennorna kom i slutet av 80-talet, då blev behandlingen mer privat och det var enklare att exempelvis kunna sova över hos någon, säger hon.

Balansen är den stora utmaningen

Patienter med diabetes typ 1, som Lena Helldin, måste dagligen tillföra kroppen de rätta mängderna insulin, främst för att överleva, men också för att minska riskerna för komplikationer, som skador på ögon, njurar och fötter.

Patienter med typ 2 kan ofta hjälpa kroppen att reglera nivåerna av blodsocker genom förändrade levnadsvanor, exempelvis vad gäller kost och motion. Fungerar inte detta finns behandling med tabletter som påverkar insulinproduktionen, och som sista steg kan även patienter med diabetes typ 2 behöva tillföra insulin.

Att skapa balansen i värdena för blodsockret är den stora utmaningen för alla diabetiker.

Insulinpumpen ger rätt dos vid rätt tillfälle

− På sikt kan jag få komplikationer, som ögonskador, om jag får för lite insulin så att halterna av blodsocker blir för höga, under en längre tid. Samtidigt kan jag bli akut medvetslös om jag skulle få för mycket insulin så att blodsockret blir alldeles för lågt.  

I dag använder Lena Helldin den senaste tekniken inom diabetesvården – en sensor på ena överarmen, som kontinuerligt mäter blodsockervärden, och en insulinpump, som reagerar på värdena, och ser till att hennes kropp får rätt dos, vid rätt tillfälle, via en slang som sitter med en kanyl i magens underhudsfett.

− Egentligen är det fel att kalla den för pump, säger hon. Det är en också en liten dator, som ger mig återkoppling på att mina värden ser bra ut och gör mig trygg. Med insulinpumpen har jag för första gången kunnat sova ensam, utan att känna mig tvungen att väcka mig själv och kolla mina värden.

Bra bemötande hela vägen

Ända sedan insjuknandet för 40 år sedan har Lena Helldin känt sig sedd, bra bemött och väl omhändertagen av den vårdpersonal som hon mött, först under de tre veckorna när hon som tolv-åring blev inlagd på Vänersborgs lasarett, föregångaren till dagens NÄL, och senare som återkommande patient hos NU-sjukvårdens diabetesmottagning.

Redan som tonåring gjorde hon valet att utbilda sig till sjuksköterska. Hon arbetar inte med diabetespatienter, eller barn, det hade känts för nära hennes egna upplevelser. Men hon arbetar inom NU-sjukvårdens verksamhet för specialistmedicin, där även diabetesvården ingår.

Toppresultat för NU-sjukvården

Lena Helldin är en de cirka 1 500 patienter vuxna patienter vars värden NU-sjukvårdens diabetesmottagningar rapporterar in till det nationella diabetesregistret. Sammanställningen av resultaten för 2021 visar att NU-sjukvården är bland de bästa i Sverige exempelvis vad gäller värdena för HbA1c.

HbA1c kallas också långtidssocker, och visar genomsnittet för blodsockret de tre senaste månaderna. I Sverige rekommenderas ett HbA1C lägre än 52 mmol/mol för patienter som behandlas med insulin, för att minska risken för komplikationer.

Just det värdet har kunnat sättas utifrån bland annat den forskning som utförts inom NU-sjukvårdens diabetesmottagningar, under ledning av diabetolog Marcus Lind, som är professor vid Sahlgrenska akademin, men också fortfarande kliniskt verksam inom NU-sjukvården.

Team som sätter patienterna i centrum

− Av våra patienter hade 39,7 procent ett värde som är lägre än 52 förra året, att jämföra med det nationella resultatet, som var 29,5 procent, säger Maria Ohlsson, en av NU-sjukvårdens diabetessjuksköterskor och ansvarig för rapporteringen till diabetesregistret.   

−  Vi hade också en lägre andel patienter, 13 procent jämfört med 17,5 procent, som låg på de högsta och farligaste värdena, på 70 mml/mol och högre.

Enligt de preliminära siffrorna för 2022 ser årets resultat ännu bättre ut, för alla värden. Förklaringen ligger, enligt Maria Ohlsson, i det goda teamarbetet, där alla runt diabetespatienterna, som läkare, sjuksköterskor och fotvårdsterapeut, är engagerade och drivna, och sätter patienten i centrum.

− Sedan underlättar det nog också att vi har en högre andel patienter som har kontinuerlig sensormätning och insulinpump, jämfört med andra mottagningar inom VGR och landet.

Fakta om diabetes

  • Ungefär en halv miljon svenskar lever med någon form av diabetes.
  • Cirka 90 procent av dessa har diabetes typ 2.
  • NU-sjukvårdens diabetesvård för vuxna omfattar cirka 1 500 patienter.
  • Av dem har drygt 90 procent diabetes typ 1.

Nationella diabetesregistret, NU-sjukvårdens resultat

Diabetes, 1777.se

Publicerad: