Peer Learning – En balans mellan teoretisk kunskap och praktiska moment

– Även om vi har olika patienter och arbetsuppgifter så är vi på samma plats, vi har samma schema och samma handledare. Det finns därför gott om tillfällen att dela erfarenheter, frågor och reflektioner med varandra, berättar Kajsa Janson och Ellinor Thorvaldsson som båda går sista terminen på sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Väst.

Vad är Peer Learning?

Peer Learning är en handledningsmodell som innebär att studenterna arbetar i par och lär sig av varandra, samtidigt som de har en studenthandledare till stöd. Ordet ”peer” översätts till jämlikar och har i sammanhanget Peer Learning samma betydelse.

Studenterna införskaffar sig först teoretisk kunskap och därefter utför de ett praktiskt moment, som de sedan reflekterar över, tillsammans och individuellt. Handledaren ansvarar för patientsäkerheten.

– Studenterna känner ofta att de får växa in i sin roll på ett fint sätt genom Peer Learning eftersom de får lära av varandra, dela erfarenheter och upplevelser med varandra, samtidigt som en handledare alltid finns tillgänglig. Det är många gånger lättare för studenterna att delta i patientmötet, gå igenom planer samt skapa omvårdnadsåtgärder tillsammans med varandra för att kunna planera och följa hela omvårdnadsprocessen samt olika förekommande moment, berättar Frida Stefansdotter som har varit handledare för Kajsa Janson och Ellinor Thorvaldsson under praktiken.

Trygghet

De studenter som i NU-sjukvården blivit handledda med modellen rapporterar att de upplever en trygghet i Peer Learning. Att ha en peer att vända sig till, att vara ny tillsammans och lära sig tillsammans med, ger en känsla av trygghet och underlättar lärandet.

– Tidigare praktiker har inte varit med Peer Learning och då kan man bli lite som en ”svans” efter handledaren, vilket hon inte upplever med Peer Learning, säger Kajsa Janson.

Handledaren behöver inte vara närvarande vid alla tillfällen eftersom studenterna har bättre förutsättningar för att lösa problemen själva och det större ansvaret gör att studenterna snabbare blir självständiga.

Men denna trygghet kan i vissa fall bli något helt annat om studenterna som praktiserar tillsammans inte passar ihop. Olika ambitionsnivåer, förväntningar och värderingar kan leda till ett försämrat samarbete mellan studenterna under Peer Learning-praktiken.

– Om det är svårt med samarbetet gäller det att sitta ner och hitta en rutin för fortsatt arbete. Vissa kanske fungerar bra ihop inom vissa moment och sämre i andra, säger Frida Stefansdotter.

Patientbaserat lärande

Patientbaserat lärande baseras på att studenterna har några rum/sängplatser på vårdenheten som är deras ”egna”. Det kan innebära att en student har rum 1 och 2 medan en annan student har rum 3 och 4. Studenterna ansvarar sedan för dessa rum genom hela praktiken, oavsett vilka patienter som läggs in på rummen.

– Det är ett stort ansvar, men samtidigt känner vi att tilliten ökar självförtroende och eftersom vi har varandra till hjälp upplevts situationen som trygg. Vi får också tänka lite mer eget och rådfrågar vår peer i första hand, vilket kan vara nyttigare än att enbart föra konversation med en handledare. Men handledaren finns alltid tillgänglig om det behövs, säger Ellinor Thorvaldsson.