Behandling i tryckkammaren – mycket mer än dykolyckor

I NU-sjukvården, på Uddevalla sjukhus, är tryckkammaren i drift alla vardagar året runt. Sjuksköterskorna har tillsammans med medicinskt ansvarig narkosläkare även beredskap på jourtid vid dykolycksfall.

– De flesta patienter som behandlas i tryckkammaren har svårläkta sår, vilket är vanligt hos bland annat diabetespatienter, berättar Maria Wikbladh intensivvårdssjuksköterska och utbildad för att behandla patienter i tryckkammaren. Andra kan ha djupa svåra infektioner, orsakade av anaeroba bakterier (bakterier som trivs i en syrefattig miljö). Patienter med vissa cancerdiagnoser som har behandlats med strålning och fått skadade vävnader på grund av otillräcklig cirkulation, kan också få hjälp i tryckkammaren.

För att söka behandling i tryckkammaren behöver patienten en remiss från behandlande läkare eller en egenremiss.

Syre löser sig lättare

Hyperbarmedicin, eller tryckkammarbehandling som det kallas i folkmun, bygger på fysikaliska principer, vilket innebär att kroppen lättare tar upp syre när den utsätts för tryck som är högre än vanligt lufttryck. På grund av trycket i tryckkammaren blir syret mer lättlösligt i lungorna och tar sig då lättare ut i kroppens blodomlopp.

När syret löst sig i plasman kan det nå ut till vävnader som nästan inte har någon blodförsörjning genom att cellerna alltid försöker jämna ut skillnader.

Den vanligaste behandlingen i en tryckkammare sker på motsvarande 14 meters djup i 1,5 timma per gång.

Maria Wikbladh berättar att behandlingen sker varje dag, vardagar. Antalet behandlingar som görs är olika, beroende på den diagnos patienten söker för.

– Behandlingen är smärtfri, men den kräver tid och engagemang från patienten, säger Maria Wikbladh.

Inför behandling

Alla remisser bedöms på samma sätt och för att kunna göra en korrekt bedömning behöver patienten ha gjort en lungröntgen för att utesluta vissa sjukdomstillstånd i lungorna.

När det kommer till patienter med svårläkta sår är det önskvärt att en kärlkirurg har gjort en bedömning. 
Hos tryckkammaren görs en syrgasmätning i vävnaden runt såret. Först mäts syresättningen i vävnaden vid andning i rumsluft, därefter andas patienten in syrgas i en syrgasmask för att se om mätningen visar på en ökad syresättning i vävnaden. Om den gör det kan det bli aktuellt med behandling i tryckkammaren.

Under behandling

Patienter med svårläkta sår brukar få minst 40 behandlingar, ibland fler. Sjuksköterskorna i tryckkammaren gör såromläggningarna för att kunna utvärdera effekten. Patienter med strålskador brukar vanligtvis få 40 behandlingar.

Sjuksköterskan som sköter tryckkammaren sitter på utsidan, men kan hela tiden se och prata med patienterna via en mikrofon och de kan i sin tur kommunicera med sjuksköterskan. Patienterna brukar sitta tillsammans två eller tre. Barn som är under behandling kan ta med sig en förälder eller annan närstående in i kammaren.

Några patienter är nervösa i början men vänjer sig efter några tryckningar och kan slappna av och läsa en tidning eller lösa korsord. Vissa patienter kan uppleva problem med att vistas i mindre utrymmen och kan få hälsa på innan sin första behandling. Skulle någon behöva komma ut under pågående tryckning kan patienten alltid evakueras via en sluss utan att påverka medpatienten.

Bättre kunskap om möjligheterna

Behandling i tryckkammare är effektiv och för många diabetiker innebär det att de får sina sår läkta och i vissa fall inte behöver amputera. För patienter med strålskador innebär det en ökad livskvalité där många blir förbättrade eller besvärsfria.

Kunskapen om tryckkammarbehandling och på vilka indikationer patienter behandlas är generellt låg hos sjukvårdspersonal. Maria Wikbladh menar dock att man i tryckkammaren i Uddevalla har sett en positiv förändring bara under den senaste tiden.

– Nya samarbeten och kunskapsutbyten har börjat att ge resultat. Den ökade medvetenheten om tryckkammarens möjligheter gör att framtiden för behandling av patienter i tryckkammaren ser allt ljusare ut, säger Maria Wikbladh.