Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Nina brinner för donation

Publicerad:
Nina Ulin

En plats i Sveriges kommuner och regioners nationella programområde för jämlik vård och lansering av Regionalt Donationscentrum Väst (RDC Väst). 2023 tar NU-sjukvårdens Nina Ulin stora steg framåt för att förbättra donationsarbetet, både lokalt, regionalt och nationellt.

Det är hektiska tider för intensivvårdssjuksköterskan från Vänersborg. Under hösten har fokus varit på rekrytering och utbildning till det nya regionala donationscentrat, som öppnar 2 januari 2023.

– Vi har anställt tio donationsspecialistsjuksköterskor, DOSS, på 25 procent var. Resterande arbetstid jobbar de på sina respektive IVA-avdelningar runt om i regionen och i Varberg, säger Nina Ulin, som i sin roll som regionalt donationsansvarig sjuksköterska (rDAS) blir sektionsledare för DOSS tillsammans med sin kollega Ingrid Sandgren, även hon rDAS.

Förhoppningen är att RDC Väst ska leda till en professionalisering av donationsverksamheten,  kompetenshöjning för hela regionen, ökat stöd till IVA-vården, en mer effektiv donationsprocess och att donationsverksamheten sätts på den organisatoriska kartan.

– Det långsiktiga målet är förstås också att antalet donationer ska öka, säger Nina Ulin.

DOSS förstärker på plats

På alla sjukhus som utför organ- och vävnadsdonationer i VGR finns idag en donationsansvarig sjuksköterska och en donationsansvarig läkare, som arbetar med kvalitetssäkring och fortbildning av kollegorna på IVA och övriga sjukhuset.

– När DOSS är på plats förstärks teamet runt den avlidne vid en donationsprocess på IVA och DOSS kan stötta i allt från det juridiska till mer handfast hjälp. Inte minst kan man vara ett stöd för närstående, säger Nina Ulin.

Ett telefonsamtal bort finns dygnet runt ytterligare stöd från donationsansvarig läkare i tjänst (donationslinjen).

Mer än organdonation i NU-sjukvården

I NU-sjukvården finns, förutom organdonation från avlidna på IVA, vävnadsdonation av hornhinnor från avlidna. Vävnadsdonation kan ske oavsett var man avlider på sjukhuset och samordningen sker regionalt.

–Vi har även en organisation för tillvaratagande av hjärtklaffar när ett barn avlider och donation av hjärtklaffar kan vara möjlig. Det är ett upplägg som i regionen bara finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och i NU-sjukvården, säger Nina Ulin.

Hög donationsvilja men mer kan doneras

Själv har hon fortfarande sin huvudanställning på IVA i NU-sjukvården, där hon för drygt 15 år sedan fick rollen som lokalt donationsansvarig sjuksköterska. Sedan dess har Nina Ulin arbetat för att förbättra NU-sjukvårdens, och på senare år även Västra Götalandsregionens, förmåga att omhänderta viljan till donation.

– 80 till 85 procent av Sveriges befolkning är positiva till att donera sina organ vid livets slut, och det är intensivvårdens ansvar att respektera den viljan. Om vi kan ta tillvara den stora donationsviljan så kan fler bli transplanterade.

Ska skapa jämlik donationsvård

Ledningens stöd för donationsarbetet är enligt Nina Ulin avgörande för att NU-sjukvården har en utvecklad  donationsverksamhet. Med den uppbackningen i ryggen tar hon sig snart an ännu ett nytt uppdrag. I december är det uppstart av den nationella arbetsgruppen NAG-donation*, som är en del av det nationella programområdet för perioperativ vård, intensivvård och transplantation.

Pia Löwhagen Hendén, regional donationsansvarig läkare i VGR, är ordförande för arbetsgruppen och Nina Ulin är efter en nomineringsprocess en av fem deltagare från organisationen.

– Mycket vård är tyvärr ojämlik mellan våra regioner, även  donationsvården. Förhoppningsvis kan nationellt arbete i donationsfrågan leda till mer likvärdig donationsverksamhet i hela landet, säger Nina Ulin.

*NAG-donation: Arbetsgruppen ska bidra till ökade möjligheter till donation och minskad variation genom spridning av kunskap om lämpliga arbetsformer och tillämpning av nya medicinska metoder och medicinsk teknik.

Donation och transplantation räddar liv 

Transplantation av organ och vävnader är en livräddande behandling för många svårt sjuka människor. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa och högre livskvalitet. 

De organ som kan doneras och transplanteras i Sverige är njure, lever, lunga, hjärta, bukspottkörtel och tunntarm. Njurar, och i enstaka fall del av lever, kan transplanteras både från avlidna och levande donatorer. I Sverige transplanteras drygt 800 organ och 1 300 vävnader per år. 

De vävnader som tas tillvara är framför allt hud, hjärtklaffar, benvävnad och hornhinnor. En hornhinna från en avliden person kan förbättra synen för upp till fem personer. Det råder brist på hjärtklaffar till små barn. 

En förutsättning för transplantation är att människor är villiga att donera sina organ och vävnader efter sin död. Behovet av organ och vävnader är större än tillgången. Varje år dör 30–50 personer i väntan på organtransplantation. 

Enkelt att registrera sin vilja 
I donationsregistret kan du anmäla din inställning till att donera organ- och vävnader efter din död. Du registrerar dig enkelt med bank-id eller annan e-legitimation i donationsregistret: www.socialstyrelsen.se/donationsregistret. Då kan du själv gå in och kontrollera, ändra eller ta bort en tidigare anmälan. Om du inte har bank-id eller annan e-legitimation kan du ändå anmäla dig i donationsregistret. Du får då en skriftlig bekräftelse skickad till din folkbokföringsadress som du får kontrollera.  

Om du är osäker på om du finns i donationsregistret kan du göra en ny anmälan med ditt ställningstagande gällande donation. Den nya anmälan ersätter automatiskt eventuella uppgifter som finns sedan tidigare. Det är alltid den senaste anmälan i donationsregistret som gäller. Tala även om för dina närstående om din inställning.  

Publicerad: