Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Divya och Andreas – två av NU-sjukvårdens första BT-läkare

Publicerad: Uppdaterad:
BT-läkarna Andreas Lahdo och Divya Upadhya
BT-läkarna Andreas Lahdo och Divya Upadhya

Bastjänstgöring för läkare, BT, är en fristående del i specialistutbildningen för läkare som infördes i Sverige den 1 juli 2021. Det är en klinisk tjänstgöring under handledning som kompletterar de teoretiska kunskaperna under läkarutbildningen. AT-tjänstgöringen kommer successivt att ersättas av BT. Just nu har NU-sjukvården åtta BT-läkare och 93 AT-läkare.

Införandet av bastjänstgöring (BT) är en del av en större reform där den nya svenska läkarutbildningen förlängs och blir legitimationsgrundande. AT kommer på sikt att tas bort och ST förlängs med BT på minst sex månader.

– Syftet med BT är att introducera legitimerade läkare till svensk sjukvård och öka den kliniska färdigheten. Detta ska ske på ett likvärdigt sätt för läkare som utbildats inom den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen i Sverige som för läkare med legitimation utfärdad i annat land, säger Paul Pålsson, övergripande ST-studierektor i NU-sjukvården.

Bättre läkare av att testa på olika verksamheter

Andreas Lahdo och Divya Upadhya har båda läst läkarutbildningen utomlands och är nu två av de första läkarna som genomför BT i NU-sjukvården. Andreas är uppväxt i Göteborg och har läst läkarutbildningen i Rumänien. Han gör just nu sista veckan på MAVA på NÄL och efter det väntar tre månader på vårdcentral i Lysekil.

– Jag tycker BT är jättebra! Att få jobba kliniskt, exempelvis på akutmottagningen, har hjälpt mig att bli bättre på att identifiera tillstånd. Jag tror också man blir en bättre läkare när man får testa på olika verksamheter - det ger en bra bas. Det hjälper även till att veta vad man ska välja för specialitet, säger Andreas Lahdo.

Implementera de teoretiska kunskaperna kliniskt

Divya Upadhya är utbildad specialistläkare inom öron-näsa-hals i sitt hemland Indien. Hon flyttade till Sverige för 3,5 år sedan och gör nu sista delen av BT på vårdcentral i Vänersborg. Efter BT fortsätter hon som ST på öron-näsa-hals på NÄL.

– Från läkarutbildningen har vi fått den teoretiska kunskapen men under BT får vi möjlighet att implementera dessa kunskaper rent praktiskt, säger Divya Upadhya. Det finns en del skillnader mellan olika länder, till exempel att man i Sverige jobbar mer i team tillsammans med andra yrkesgrupper. Det skiljer sig i vissa fall även i behandlingsmetoder där vi i Sverige exempelvis är mer restriktiva med antibiotika.

Högt söktryck till BT i VGR

I vissa delar av Sverige har antalet sökande varit lågt till BT men i NU-sjukvården och i Västra Götalandsregionen över lag är trenden den motsatta.

– Vi har haft drygt 70 sökande till 10 platser i den senaste rekryteringsomgången. Så vi har kunnat anställa mycket välkvalificerade läkare! säger Paul Pålsson.

Från och med 1 juli 2021 är bastjänstgöringen, BT, en del av specialiseringstjänstgöringen (ST) för läkare som inte gjort AT. Bastjänstgöringen är en introduktionstjänstgöring som genomförs inom ramen för specialiseringstjänstgöringen. Bastjänstgöringen är en klinisk tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion med fokus på färdighetsträning. Bastjänstgöringen kan ske som en fristående anställning motsvarande AT eller inom ramen för en specialiseringstjänstgöring.

Bastjänstgöringen sker efter att man erhållit läkarlegitimation och är en inledande del av specialiseringstjänstgöringen. Eftersom den 6-åriga läkarutbildningen är legitimationsgrundande kommer allmäntjänstgöringen (AT) på sikt att fasas ut.

Den tidigare ST-föreskriften gäller dock fortsatt och tills vidare för de läkare som har:

  • gjort eller kommer att göra svensk AT för att erhålla läkarlegitimation
    eller
  • påbörjat sin ST före den 1 juli 2021.

Det nya ST-föreskriften gäller därmed initialt för utlandsutbildade läkare som har svensk läkarlegitimation och vill specialisera sig i Sverige:

  • som inte har gjort svensk AT
    och
  • som påbörjat sin svenska specialisering efter den 1 juli 2021.


Minimitiden för bastjänstgöringen är sex månader, men normtiden kommer i de flesta fall att vara 12 månader. Det vanligaste kommer att vara att man söker en ST-tjänst och genomför bastjänstgöringen inom ramen för den. BT-kansliet hjälper då till med obligatoriska kurser och sidotjänstgöringar så att ST-läkaren ska kunna uppfylla målbeskrivningen för BT. Dessutom kommer BT-kansliet att utlysa ett mindre antal fristående BT-tjänster varje år.

Läs mer om BT
Bastjänstgöring, BT - Sveriges läkarförbund (slf.se)

 
Publicerad: