Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Urinodling

Säkraste sättet att påvisa urinvägsinfektion (UVI) är kvantitativ urinodling. Under en UVI tillväxer bakterier i urinblåsan. Ju längre tid urinen får stanna i blåsan, desto högre hinner bakterieantalet bli. För att förhindra tillväxt i urinprovet efter provtagning skall provet omedelbart kylas.

Påvisande av chlamydia och svamp i urin var god se respektive avsnitt. Säkraste sättet att påvisa urinvägsinfektion (UVI) är kvantitativ urinodling.

Alla urinprov odlas kvantitativt.

Laboratoriet följer de rekommendationer som lämnats av en referensgrupp för urinvägsinfektioner/bakteriuri, SMI-tryck nr 129-2000, för bedömning av fynd vid urinodling.

Man delar in de bakterier som brukar förorsaka symtomgivande urinvägsinfektioner i olika grupper nämligen: primärpatogena arter, sekundärpatogena arter, tveksamt patogena arter och en grupp som oftast tillhör uretra/genitalfloran.

Primärpatogena arter har förmåga att framkalla urinvägsinfektioner hos individer utan predisponerande faktorer. I denna grupp ingår E coli och Staphylococcus saprophyticus. Om någon av dessa arter förekommer i >=1000 cfu/mL i kastad urin besvaras de med resistensbestämning.

Sekundärpatogena arter har sällan förmåga att framkalla förstagångsinfektioner hos individer utan predisponerande faktorer. Hit hör Klebsiella spp, Enterobacter spp, Proteus spp, Morganella morganii, Pseudomonas aeruginosa, Enterococcus spp m fl. Om någon av dessa arter förekommer i renkultur i kastat prov >=10 000 cfu/mL hos en kvinna och >=1000 cfu/mL hos män besvaras de med resistensbestämning.

Ovanstående grupper besvaras i olika nivåer:
1000, 10 000 och 100 000 cfu/mL.
De två första nivåerna räknas som låga bakterietal där beslut om åtgärd tas beroende på patientens symptom.

Tveksamt patogena arter är hudflorebakterier och arter som ibland koloniserar patienter i samband med sjukhusvård och kan orsaka vårdrelaterad UVI. Här ingår koagulasnegativa staylokocker (ej S saprophyticus, se under primärpatorgena arter), streptokocker gr B, Pseudomonas spp, Stenotrophomonas maltophilia och Acinetobacter spp. För att dessa arter skall besvaras krävs att de förekommer i ett antal om >=100 000 cfu/mL i kastat prov. Streptokocker gr B besvaras i lägre antal vid andra indikationer än typiska uropatogena, t ex graviditet.

Uretra/genitalflora: Arter som tillhör normal urogenitalflora och lätt kan förorena prov i samband med provtagningen. Gäller både kastade och tappade prov.
Till denna grupp hör t ex Gardnerella vaginalis, laktobaciller, olika grampositiva stavar och alfa-streptokocker. För att dessa arter ska besvaras krävs att det förekommer i ett antal om minst 1000 000 cfu/mL urin i kastat prov. Resistensbestämning utförs endast på särskild indikation och efter individuell bedömning.

Om mer än en bakterieart isoleras från ett kastat urinprov är bedömningsgrunderna något annorlunda än vid renkultur.
För bakterier isolerade från prov tagna via kvarliggande kateter är bedömnings-grunderna annorlunda än för kastade prov.
Prov tagna genom blåspunktion löper ringa risk att bli kontaminerade vid provtagningen varför bakterietal >=100 cfu/ mL anses vara signifikanta.

Prov som vid vanlig urinodling bedömts som negativa kan i undantagsfall innehålla bakterier som växer långsamt eller med speciella krav på miljö och näringsfaktorer. När ett urinprov som på remissen anges vara nitritpositiv men inte ger växt vid vanlig odling, rekommenderas (om patienten fortfarande har UVI-symtom) nytt prov för odling. I sådant fall begärs utvidgad odling. Vid begäran om utvidgad odling odlas provet på sådant sätt att både långsamväxande bakterier och bakterier med speciella krav på miljö och näringsfaktorer kan växa fram.

Gränsen för asymtomatisk bakterieuri är som tidigare >=100 000 cfu/mL urin (kastat prov) från två på varann följande prov. 

Beställningsblankett gul A5

Under kolumnen Urinodling, kryssa i provlokal. Ange resultatet av nitrittestet och blåstid. Nitrittest ska göras på färsk urin.

Ange i kliniska data/anamnes om patienten har sveda, trängningar, feber, buk eller ryggsmärta. Ange även ev antibiotikabehandling.

Assynjabeställning

U-odl,  pyelostomi   
U-odl,   blåspunktion 
U-odl, KAD
U-odl, kastad
U-odl, ospec
U-odl,   suprapubis 
U-odl, tappad
U-odl, tappad   (RIK)
U-odl, uretär
U-odl,   urostomi 
U-odl, utökad

Provmaterial

Urin

Provtagningsmaterial

Urinodlingsrör med gul kork och konad botten

Vacuette tomt rör med gul skruvkork (7/6,5 ml)

Provtagning

Blåstid: Morgonurin eller minst 4 timmars inkubering i blåsan.

Kastat/Mittstråleprov

Tas mot slutet av urineringen så att så mycket som möjligt av uethrafloran sköljts bort. Samla provet i en ren engångsmugg och för över 2-4 mL till provröret.

Vuxna kvinnor

För isär blygdläpparna före provtagningen. Vid flytning eller blödning bör en tampong föras upp i slidan.
Män för tillbaka förhuden.

Barn

Helst mittstråleprov, morgonurin, från barn som är torra på natten. Detta är ej alltid möjligt vid symptomgivande UVI.
Provtagning från potta:
För att minska risken för kontamination placeras en fabriksren bägare i pottan. Prov kastat direkt i pottan är ej lämpligt.

Blöjbarn

Flickor
Tvättas med ljummet vatten framifrån och bakåt. En urinuppsamlingspåse fästes och barnet ses till var 15:e - 20:e minut. Urinen förs över till plaströret.

Pojkar
Ljummet vatten spolas under och på förhuden med 10 mL spruta. Urinuppsamlingspåse fästes och barnet ses till som ovan. Om barnet ej kissat inom en timme upprepas tvättningen och urinuppsamlingspåsen byts ut. Urinen förs över till plaströret.

Patienter med kvarliggande kateter (KAD)

Slangen till urinuppsamlingspåsen stängs av ½-1 timme före provtagningen. Katetern desinfekteras och punkteras med steril engångsspruta med kanyl nedanför förgreningsstället. Urinen överförs till plaströret. OBS! Endast latexkatetrar kan punkteras på detta sätt, ej katetrar av silikon eller genomskinlig PVC-plast.

Metoder som tillåter att uppsamlingsslangen lossas från katetern rekommenderas ej p g a kontaminationsrisken. Suprapubisk blåspunktion kan övervägas eftersom det ofta är diskrepans mellan odlingsfynd från kateterurin och blåsurin erhållen via blåspunktion.

KAD-behandling under längre tid än 1-2 veckor medför ofta blandinfektion med fler olika arter med olika resistensmönster. Vid febril UVI hos sådana patienter är det svårt att avgöra vilken art som orsakar infektionen. Därför bör blododlingar tas innan antibiotikabehandling påbörjas.

Uridom

Tvätta penis med tvål och vatten och torka torrt. Sätt på uridom med uppsamlingspåse. Kontrollera efter ca 15 min om urin finns i påsen. För över urinen till ett urinodlingsrör.

Sängliggande patient

Gör bäckentvätt framifrån och bakåt med tvål och vatten och torka torrt. På män dras förhuden tillbaka och uretramynningen tvättas och torkas torr. På kvinnor placeras en tork i slidmynningen, uretramynningen tvättas och torkas torr. Patienten läggs på nydesinfekterat bäcken. Omedelbart efter urinkastningen drages några ml urin upp från bäckenet med engångsspruta och överförs till plaströr.

Blåspunktion

Görs genom suprapubisk aspiration.
Denna metod undviker problemet med kontamination som kan uppstå vid mittstråleprov eller påsprov på spädbarn och rekommenderas därför för provtagning på spädbarn och patienter där tidigare urinodlingsfynd varit svårtolkade.

Transport och förvaring

Hållbarhet 24 timmar. Kylförvaring och kytransport. Prov får ej frysas. Provet ska aldrig förvaras i rumstemperatur.

Mätprincip

Odling

Svar

Negativ odling tar 1-2 dygn

Positiv odling tar 1-3 dygn

Utvidgad odling tar 3-5 dygn

Felkällor

Kort blåstid kan ge för låga bakterietal.

Felaktig provtagning kan ge förorenade prov som är svåra att bedöma korrekt.

Bristande kylförvaring och /eller lång transporttid vilket kan ge felaktiga bakterietal.

Antibiotika i urinen (behandlad patient) kan göra att bakterier bara växer perifert, vilket försvårar kvantifiering.

Ackrediterad

Ja

Senast uppdaterad: 2019-06-14 16:11