Dusch och bad
De flesta kvinnor tycker att dusch och varma bad har avslappnande och smärtlindrande effekt. Man kan använda sig av handduschen över nedre delen av buken och ryggslutet för att avleda smärtan. Metoden är särskilt bra när man är kvar i hemmet.
Det finns ett par tillfällen när man inte rekommenderar bad: då kvinnan kommer in med blödning och då kontinuerlig hjärtövervakning (CTG) av barnet krävs.
Massage
Massage kan ges på många olika sätt, allt från en lätt strykning över nedre delen av buken till kraftiga tryckningar i ryggslutet. Partnern kan på detta sätt aktivt delta. Som redskap kan man använda en s.k. "massageälg".
Sterila vattenkvaddlar
Sterila vattenkvaddlar innebär att man sprutar in sterilt vatten i huden vanligtvis i ryggslutet. Det uppstår först en intensiv, svidande smärta under ca 30 sekunder och därefter en smärtlindring som förväntas sitta i en till två timmar. Effekten beror på att kroppens egna smärtlindrande mekanismer aktiveras (se under akupunktur).
TENS
TENS – "Transkutan NervStimulering" - är en liten strömgivare, som via små "hudplattor" (elektroder) sänder ut svaga elektriska impulser som i sin tur blockerar smärtan. TENS har oftast bäst effekt i början av öppningsskedet.
Elektroderna tejpas fast över det smärtsamma området. Kvinnan sköter apparaten själv och väljer olika frekvenser och intensitet på impulserna.
Kontakta din MVC barnmorska för att få reda på närmaste uthyrningsställe/återförsäljare. TENS kan ibland ge störningar på CTG-apparaten, den får då kopplas bort medan CTG pågår.
Akupunktur
Ordet akupunktur kommer av "acus", som betyder nål och "pungere", som betyder att sticka, dvs. sticka med en nål. Det är också vad metoden går ut på; att sticka tunna nålar genom huden på bestämda ställen på kroppen. Metoden är mellan 4000-6000 år gammal och härstammar från Kina
Akupunktur fungerar på olika plan. Det ökar genomblödningen där nålen sitter så att muskeln slappnar av, hindrar andra (t ex förlossningssmärtor) smärtimpulser att nå upp till hjärnan, samt frigör kroppens egentillverkade morfin, s.k. endorfin. Endorfin är, liksom morfin, smärtlindrande och lugnande och ökar välbefinnandet men har inga av morfinets biverkningar.
Akupunktur användes främst i smärtlindrande syfte men kan också ge andra effekter beroende på var nålarna placeras. Vanligtvis sätts en nål i bakhuvudet, vilket har en avslappande effekt. Det finns olika smärtlindrande punkter för olika skeden av förlossningen. Lokala nålar i huden direkt över smärtsamma ställen, som över nedre delen av buken och i ryggslutet, kan ha god effekt.
Lustgas
Lustgas är den allra vanligaste medicinska smärtlindringsmetoden. Kvinnan andas in lustgasen (som är en gasblandning med minimum 30% syrgas).
Teknik: det är viktigt att börja andas lustgas så tidigt som möjligt vid varje värk. Andas med öppen mun, långa djupa andetag i masken. Det tar ca 20 – 30 sekunder innan full effekt nås och lika lång tid till effekten helt släppt. Det kan ta en liten stund innan man helt lärt sig tekniken för att få bästa smärtlindrande effekt.
Bieffekter: hörsel-, känsel- och synintryck kan förändras. Yrsel och illamående är vanligt i början, men är i de allra flesta fall övergående.
Detta är en gammal välbeprövad metod utan negativ effekt på barn eller värkarbete.
Ketogan
Ibland finns behov av tyngre smärtlindring även innan förlossningsarbetet är etablerat, i latensfasen. Då kan man ge en spruta med ett morfinpreparat, t ex Ketogan, i avslappningssyfte. Vissa bieffekter är vanliga, t ex dåsighet och slöhet hos barnet. Enstaka mödrar reagerar med illamående och klåda på preparat som detta.
Ryggbedövning
Innan ryggbedövning kan läggas krävs ett etablerat förlossningsarbete. Livmoderhalsen bör vara öppen minst tre centimeter. En normal CTG-övervakning av barnet en stund innan är ett krav. Man sätter först ett "dropp" i handen eller armen att ha till hands om du skulle reagera med lågt blodtryck när behandlingen startar. Därefter tillkallas narkosläkaren, som först bedövar huden och därefter lägger lokalbedövning i ryggslutet (ej i ryggmärgen), kring de nerver som försörjer livmodern.
Det finns två olika placeringar av s k ryggbedövning, epidural och spinal, vilka båda medger att man kan vara uppe och gå trots bedövningen. Spinalblockad läggs mest hos omföderskor, där man beräknar att förlossningen ska vara avslutad inom ett par timmar, i övriga fall föredrar man epiduralblockaden. En nackdel med ryggbedövningar kan vara att det ibland resulterar i värksvaghet som dock svarar bra på värkstimulerande dropp.
PCB
PCB (ParaCervikalBlockad) även kallad Västerviksmetoden, kräver även den ett etablerat värkarbete och god CTG-övervakning av barnet en stund innan bedövningen läggs.
Teknik: Förlossningsläkaren lägger lokalbedövning på fyra punkter runt livmoderhalsen via slidan. PCB har bara effekt under öppningsskedet, inte under krystningen. Effekten varar under 1 – 1,5 timme och bedövningen kan upprepas.
Även PCB kan ibland ge värksvaghet, så att värkstimulerande dropp måste sättas.
PDB
PDB (PudendusBlockad) eller bäckenbottenbedövning är en smärtlindringsform som barnmorskan lägger i slidan vid slutet av utdrivningsskedet. Bedövningen ger ofta en viss värksvaghet. Bedövningen kan också användas efter förlossningen när eventuella bristningar skall sys.
Infiltrationsanestesi
Som alternativ till PDB kan man lägga lokalbedövning i mellangården när barnets huvud snart skall födas fram eller vid reparation av klipp och bristningar.