|
På Bröstcentrum på Uddevalla sjukhus samarbetar kirurg, patolog, onkolog, mammografiläkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Alla är de specialiserade på bröstcancer. Patologer ingår sedan många år i teamet kring bröstverksamheten. Ett specialbyggt laboratorium har placerats i direkt anslutning till Bröstcentrum för att ta hand om prover från verksamheten. Närheten skapar förutsättningar för snabb hantering av prover och konsultation mellan läkare.
Patologens arbete ett hantverk
Innanför dörrarna på Patologklinikens filial på Uddevalla sjukhus är det full aktivitet. Nya prover kommer löpande från Bröstcentrum en trappa ner. Stellan Persson, överläkare på Patologkliniken, studerar färdigpreparerade prover i mikroskopet.
– Det är ett hantverk från det att provet kommer in till att vi är färdiga med svaret, säger Stellan. Vävnadsprover som kommer in skall förberedas. De skall fixeras i formalin och sedan skall tunna snitt av provet tas som efter färgning kan undersökas i mikroskop. Varje år kommer cirka 40 000 remisser till Patologkliniken och patologläkarna tittar på närmare 100 000 snitt av vävnadsprover per år.
Det är inte bara upptäckt av avvikelser patologen kan bistå med. Även efter att diagnosen är ställd och organet är bortopererat kan patologens undersökning av organet avgöra vilken efterbehandling som ska sättas in.
Många tänker på obduktioner när man reflekterar över patologens vardag. Men obduktioner upptar bara några promille av verksamheten på Patologkliniken. Den mesta tiden läggs på granskning av vävnadsprover och cellprover.
Patologkliniken har sina lokaler på NÄL och ett fyrtiotal personer har kliniken som sin arbetsplats. Fem av dem är läkare med specialistkompetens i klinisk patologi och klinisk cytologi, två är st-läkare, två obduktionstekniker och övriga är cytodiagnostiker, biomedicinska analytiker och sekreterare. Filialavdelningen på Uddevalla sjukhus bemannas av en av läkarna och en biomedicinsk analytiker.
Ett ackrediterat laboratorium
Sedan april 2008 är Patologkliniken ackrediterad av tillsynsmyndigheten SWEDAC. För att få behålla sin ackreditering måste kliniken delta i kvalitetssäkringsprogram och uppfylla vissa krav när det gäller organisation, ansvar, befogenheter, personalens kompetens, utbildning, dokumentation, utvärdering av teknisk utrustning och validering av metoder. SWEDAC kontrollerar att kraven följs genom årliga tillsynsbesök som åtföljs av en rapport. Patologkliniken inom NU-sjukvården har fått mycket beröm i rapporterna från SWEDAC. Bland annat finns att läsa i den senaste rapporten att ”Svarstiderna är imponerande korta”.
Just svarstider är något man jobbat hårt med på Patologkliniken.
– Korta svarstider är inget självändamål, säger Kenth Olofsson, verksamhetschef för Patologkliniken. Det är inte så att vi ska ha korta svarstider för att ligga bra till i nationell statistik. Men bakom varje remiss finns en orolig patient. Och ju kortare tid patienten behöver vänta på ett provsvar desto bättre.
– Men man får aldrig pressa sig igenom bara för att det ska gå fort, poängterar Stellan. Att lämna korrekta provsvar har ett högre värde än att lämna dem snabbt.
Teamarbete för bästa vård
När det gäller vävnadsprover har Patologkliniken idag en svarstid på under fem arbetsdagar i 90 procent av fallen. Kvalitetskravet ligger på 65 procent. På Bröstcentrum får patienten cytologisvar inom 2 timmar vilket medför att hela undersökningen inkluderande mammografi, ultraljud och undersökning av bröstkirurg genomförs vid ett besök och patienten får besked direkt. Det kan också vara så att en patient ligger nedsövd under operation och kirurgen behöver få ett snabbt provsvar för att kunna avgöra hur operationen skall fortsätta. Då har den fysiska närheten mellan de olika verksamheterna på Bröstcentrum stor betydelse.
– Den verksamhet som bedrivs här är ett teamarbete, säger Kenth. Kirurger, radiologer, patologer, onkologer och sjuksköterskor har diagnostik- och behandlingskonferenser varje vecka där alla fall diskuteras..
– De olika kompetensernas samlade bild ger säkrare diagnos och bättre anpassad behandling för patienten, menar Stellan.
Det är inte bara när det gäller svarstider som Patologkliniken på NU-sjukvården utmärker sig. Man kan till exempel läsa i rapporten vad gäller tarmtumörer att ”vid nationell jämförelse ligger laboratoriet mycket högt i resultatlistan över antal undersökta lymfkörtlar”.
– Det är visat att ju fler lymfkörtlar hos dessa patienter man undersöker desto bättre underlag för behandling får man, berättar Stellan.
– En viktig aspekt med de här kvalietssäkringsprogrammen är att vi snabbt fångar upp förändringar så att vi ständigt kan hålla en hög kvalitet. Detta är också ett krav för att behålla ackrediteringen hos SWEDAC, säger Kenth. Anledningen till att vi får de här resultaten är att vi har turen att ha personal som brinner för sina arbetsuppgifter. Det är en avgörande framgångsfaktor.
|
Stellan Persson, överläkare på Patologkliniken, förbereder ett prov från en lymfkörtel.
Provet kyls snabbat ned för att tunna snitt skall kunna tas som sedan placeras mellan två glasskivor.
Snitten färgas i färgbad för att de skall kunna studeras i mikroskop.
Stellan studerar provet i mikroskop. På datorskärmen kan han visa kiruren vad det är han ser. Cirka 100 000 vävnadsprover analyser varje år på Patologkliniken. Alla prover som analyserats sedan verksamhetsstarten 1957 finns arkiverade på sjukhuset.
Kenth Olofsson är stolt verksmahetschef för Patologkliniken.
På Patologkliniken är det alltid patienten som står i centrum. Även om personalen på kliniken inte själva har patientkontakt är man ständigt medveten om för vems skull man analyserar alla prover. Både Kenth och Stellan eftersträvar att det synsättet skall genomsyra hela verksamheten.
|