|
Vid all strokebehandling är tid en mycket viktig faktor och det gäller inte minst vid trombolysbehandling som måste ges senast inom fyra och en halv timme efter stroken. I NU-sjukvården arbetar man med att strama upp rutinerna så att fler patienter kan få hjälp tidigare för tid är hjärna. |
 |
Västra Götalandsregionen ska bli bäst i landet på stroke. Det är målsättningen för genombrottsprogrammet stroke räddahjärnan.nu som pågår på sju sjukhus i regionen och utgår från de nationella riktlinjerna. Genombrottsmetoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mätmetoder samt att testa många små förändringar i liten skala.
I projektet har man tagit fram fyra förbättringsområden: trombolysbehandling efter symtomdebut av ischemisk stroke, akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA, skyndsam karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos och hemikraniektomi vid malign mediainfrakt. De sju sjukhusteamen har sedan kunnat välja vilket eller vilka områden man vill utveckla. I NU-sjukvården är det trombolysbehandling som gruppen koncentrerar sig på.
Teamarbete
I NU-sjukvårdens team ingår personal från alla delar i kedjan som möter en strokedrabbad patient, sjukvårdsrådgivningen, ambulansen, akuten, röntgen och avdelning 53. Tillsammans ser de över de rutiner som finns, och hur de följs. Vilka områden som måste förbättras för att ge patienten bästa möjliga vård.
– Vi ska förkorta tiden från larm till behandling utan att tappa bort kvaliteten. Vi vet att många saker kan gå snabbare, säger Jessica Råbe, från Trestadsambulansen.
– På sjukvårdsrådgivningen kan vi identifiera personer med misstänkt stroke och hänvisa dessa till rätt instans, berättar Kerstin Larsson, biträdande verksamhetschef.
Kedjan måste fungera
I ett område som Fyrbodal där körsträckorna till patienten kan variera från fem minuter till upp emot en timme. För ambulanspersonalen handlar det om att korta tiden patienten och larma in till akuten så de är förberedda när ambulansen kommer in. Väl på akuten gäller det att patienten snabbt kommer vidare till röntgen.
– Vi ska se till att det får CT-undersökning av hjärnan så snabbt det går. Det kan ibland krocka med andra undersökningar men oftast går det bra, säger Maud Qvist, sjuksköterska på radiologen.
Efter det ska patienten direkt till avdelning 53.
– Allt bygger på att larmkedjan fungerar så att det inte blir några fördröjningar, säger Ann-Loise Lindström, sjuksköterska på avdelning 53.
– Det ska gå lika fort som vid bröstsmärtor eller trauma, säger Arne Allardt, överläkare, avdelning 53.
Samarbete i regionen
Med jämna mellanrum träffas teamen från de olika sjukhusen i regionen för att diskutera arbetet. I alla grupper ingår olika yrkeskategorier från olika avdelningar och det ger både nya idéer och ökar förståelsen för varandras arbetssituation.
– Vi har fått mycket gehör från avdelningarna och det ger hopp för strokevården som har varit lite misshandlad under ett tag. Det ger hopp för patienterna, säger Ann-Loise Lindström.
– Man har inte belyst stroke på samma sätt som hjärta och en del patienter har fått vänta med otydliga symtom. I vissa fall har man dessutom en nedsatt sjukdomsinsikt vid stroke och det gör att man inte söker på rätt sätt, berättar Arne Allardt.
Söka i tid
Ett av de stora problemen är att patienter inte själva söker i tid. Ofta är möjligheten till trombolysbehandling redan borta innan första kontakten med vården tas. För att försöka komma tillrätta med det kommer en nationell kampanj att genomföras senare under året.
– Vi räknar med att det kan bli mer frågor efter informationskampanjen, säger Kerstin Larsson på sjukvårdsrådgivningen.
Tecken på stroke är talsvårigheter, sluddrigt eller att man får fram något alls och svagheter i ena sidan av kroppen, i arm och/eller ben. Bland riskfaktorerna finns högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och förmaksflimmer. Risken ökar också med stigande ålder.
– Det gäller att söka i tid för tid är hjärna. Det gäller alla patienter, även om tiden för trombolys har gått ut, säger Ann-Loise Lindström.
