Två pristagare fick 2011 års Studenthandledarpris
Den 25 januari delades NU-sjukvårdens Studenthandledarpris ut. Priset som bästa studenthandledare 2011 kom denna gång att delas mellan två stolta pristagare från Uddevalla sjukhus - Elisabeth Karlsson, strokesjuksköterska på avdelning 12 och Kathrin Lihnell, operationssjuksköterska från An/Op/IVA.
Elisabeth Karlsson, t.v. och Kathrin Lihnell har utsetts till årets
studenthandledare 2011.
– De representerar helt olika verksamheter och det gick inte att skilja dem åt. Den ena arbetar med grundutbildning och den andra med specialistutbildning. Båda är duktiga på att få ihop helheten och den vetenskapliga förankringen, säger Lisbeth Appelqvist, studierektor för akademiska vårdutbildningar.
Att döma av vad som lyfts fram i prismotiveringarna har de även engagemanget för handledning och utbildningsfrågor gemensamt.
Årligt pris som delades ut för andra gången
I år var det andra gången NU-sjukvårdens bästa studenthandledare utsågs. Priset delas årligen ut till en medarbetare som på ett aktivt, stödjande och uppmuntrande sätt verkat som handledare för studenter i verksamhetsförlagd utbildning, inom akademiska vårdutbildningar.
Alla tio nominerade hyllades
Till priset för bästa handledare 2011 hade tio nominerats. De var alla närvarande vid ceremonin den 25 januari. Till dem som inte nått hela vägen denna gång delade prisutdelarna Lisbeth Appelqvist och biträdande personalchef Kerstin Blomgren ut blommor och en handbok om reflektion.
Diplom och akvarellmålning till pristagarna
Men mest uppmärksamhet fick naturligtvis de båda stolta och mycket glada pristagarna. De fick motta diplom samt varsin personligt utformad akvarellmålning, målad av konstnär Milla Miova-Neceva.
– Ni ska känna en stor ära, sa Lisbeth Appelqvist. Ni har haft många veckor, kategorier och innehåll att bedöma som handledare. Det fordrar både vetenskaplig förankring och pedagogiska kunskaper med en förmåga att både lära ut och känna in.
Utbildningsuppdraget allt viktigare för NU-sjukvården
NU-sjukvårdens roll i vårdutbildningarna är stor. Förra året togs 1 000 elever och studenter emot på praktik och verksamhetsförlagd utbildning.
De övriga åtta nominerade var:
- Anna Welander, leg. ssk, barnmorska, förlossningen, NÄL
- Annika Linder, leg. sjukgymnast, NÄL
- Wania Engberg, leg. sjukgymnast, NÄL
- Carina Forsman, leg. ssk, specialistssk intensivvård, IVA, NÄL
- Ann-Sofi Magnusson, leg. ssk, specialistssk psykiatri, öppenvården Bäckefors
- Carolina Bergqvist, leg. ssk, Brinkåsen
- Peter Andersson Lind, leg. ssk, avd. 67 Brinkåsen
- Päivi Jakum, leg.ssk, specialistssk psykiatri, Brinkåsen
Senast uppdaterad: 2012-02-02 09:05
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Avdelning 71 på Uddevalla sjukhus stängs 1 februari - blir avdelning 52 på NÄL
Den 1 februari stänger avdelning 71 på Uddevalla sjukhus och öppnar istället som avdelning 52 på NÄL.
– Det var så här det var tänkt redan från början. Flytten är helt planenlig och blir möjlig nu när BB flyttat in i sina nya lokaler, säger verksamhetschef Camilla Högström.
Flytten innebär en fysisk förflyttning av avdelningen från Uddevalla till NÄL och därmed även ett nummerbyte, men det blir inga förändringar i verksamheten. Inriktningen för avdelningen kommer även fortsättningsvis att vara vård av utskrivningsklara patienter.
– Lokalerna på NÄL är mer ändamålsenliga för oss och det här innebär dessutom en förbättring för patienterna eftersom ca 80 procent av dem kommer från NÄL, säger avdelningschef Kristina Ekeroth.
Avdelning 52 kommer i ett första läge att hålla öppet fram till och med sommaren 2012.
Avdelningen inrättades med 16 vårdplatser hösten 2011 för att komma tillrätta med överbeläggningarna, främst inom område medicin. Den avlastar dock även övriga vårdavdelningar och bidrar på så sätt för att öka antalet tillgängliga akutvårdsplatser inom NU-sjukvården.
Hitta till avdelning 52
NÄL, Västra gatan, hiss A (röd), plan 5
Senast uppdaterad: 2012-01-31 11:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Blodgivning som vanligt på Lysekils sjukhus från och med tisdag 31/1
Uppdaterad nyhet 2012-01-30 kl 14.45:
Med anledning av branden i garaget på Lysekils sjukhus under natten till lördagen hölls blodtappningen stängd under måndagen den 30/1. Efter sanering och genomgång av utrustningen kan verksamheten bedrivas som vanligt från och med tisdag 31 januri.
I övrigt var påverkan på NU-sjukvårdens lokaler mycket liten. Efter viss sanering kunde NU-sjukvårdens övriga mottagningsverksamhet på Lysekils sjukhus hållas öppen som vanligt från och med måndag 30 januari.
Färre parkeringsplatser än vanligt
Eftersom garaget på Lysekils sjukhus brandhärjades, är parkeringsplatserna i garaget avstängda tills vidare. Det innebär att det finns betydligt färre tillgängliga parkeringsplatser vid sjukhuset för både patienter och personal. Vi ber därför våra patienter vara ute i extra god tid.
Senast uppdaterad: 2012-01-30 14:48
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården och Högskolan Väst startar utbildning för att möjliggöra vård närmare patienter
Stolta och glada att kunna presentera den nya utbildningen. Fr v Berit Forsman, Universitetsadjunkt i vårdvetenskap, Susanne Forsgren, en av de kursansvariga på Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur på Högskolan Väst, Ann-Charlotte Wikström, avdelningsledare på Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur på Högskolan Väst, Johan Aremyr, projektledare för Samverkande sjukvård, Anders Johansson, vårdutvecklare i NU-sjukvården och Agneta Hjelm Persäng, Universitetsadjunkt Högskolan Väst
Snabbare insatser och rätt patient på rätt ställe. Det ska bli effekterna av en utbildning för sjuksköterskor i NU-sjukvårdens ambulanser och sjuksköterskor i kommunal tjänst i Fyrbodal. Som framgår i Vårdöverenskommelsen för 2012 kommer NU-sjukvården att satsa resurser på vård närmare patienterna under 2012. Detta är ett helt nytt grepp som kräver utbildningsinsatser.
Utbildningen köps in från Högskolan Väst och genomförs som en uppdragsutbildning där deltagarna läser en dag i veckan under en termin. Den första delen av utbildningen ska ge kunskaper i prehospitala bedömningar av äldre med stort vårdbehov och är på 7,5 högskolepoäng. Senare under våren kommer ytterligare en utbildning att starta i medicinsk bedömning – akutsjukvård, även den på 7,5 högskolepoäng.
Vård närmare patienterna
Utbildningen ingår som en del i NU-sjukvårdens projekt Samverkande sjukvård. Det är också ett led i Vårdöverenskommelsen för 2012 där NU-sjukvården kommer att satsa resurser på vård närmare patienterna under 2012. I en undersökningen i regionprojektet Framtidens sjukvård framgår att det som patienter önskar är mer vård i hemmet och kort tid på sjukhus. Ett sådant arbetssätt kräver utbildningsinsatser.
- Att låta två verksamhetsfält mötas i utbildningen och utbyta erfarenheter är också en vinst. Det ger förhoppningsvis ökad förståelse för varandras roller och arbetssituation som kan betyda mycket för resultatet, säger Susanne Forsgren en av de kursansvariga på Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur på Högskolan Väst.
Inom ramen för NU-akademin Väst
Utbildningen har utvecklats inom ramen för NU-akademin Väst som är ett organiserat samarbete inom forskning, utbildning och verksamhetsutveckling mellan just NU-sjukvården och Högskolan Väst. Syftet med samarbetet är att få igång ny forskning och nya utvecklings- och utbildningsprojekt.
- NU-akademin Väst har i detta fall hjälpt oss att gå från tanke till handling. Jag vill ge en eloge till alla inblandade för att vi på så kort tid kommit så långt med utbildningen, säger Hans Svensson, områdeschef för akutverksamheten i NU-sjukvården.
Samverkande sjukvård
Projektet Samverkande sjukvård startade i Strömstad och Tanum för drygt två år sedan som ett pilotprojekt. Under 2012 ansluter sig fler kommuner i Bohuslän och Dalsland. Inriktningen är att denna modell ska införas i hela FyrBoDal. Projketet syftar til att öka samarbetet mellan ambulansverksamheten och MÄVA inom NU-sjukvården, kommunala hälso- och sjukvården, primärvården och sjukvårdsrådgivningen 1177. Detta för att se till att de samlade hälso- och sjukvårdsresurserna utnyttjas bättre.
- Samarbetet innebär till exempel att om alla ambulanser är upptagna så ska sjuksköterskor i kommunerna kunna åka till patienten för att göra en första bedömning, säger Anders Johansson, vårdutvecklare inom NU-sjukvården. På samma sätt kan ambulansens personal hjälpa till genom att åka till en patient då kommunens sjuksköterskor är överbelastade.
Närmsta möjliga vård på rätt ställe
En tanke med projektet är att kunna erbjuda vård närmare patienterna. En annan är att i större utsträckning kunna leda patienter till rätt vårdnivå utan att de behöver passera akutmottagningen för att på så sätt skapa en så smidig väg genom vården för patienten som möjligt. Till exempel kan ambulanssköterskor, kommunsköterskor och primärvårdens sköterskor bedöma vilka patienter som har behov av att få komma till MÄVA och dessa patienter kan sedan få komma direkt till MÄVA utan att behöva passera akutmottagningen.
Projektet ställer nya krav på kompetens hos sjuksköterskorna i ambulanserna och i kommunernas hemsjukvård.
- Vi funderade länge på vilken typ av utbildning som behövdes. Kommunens sjuksköterskor vårdar oftast många äldre människor och ambulansen tar hand om det mest akuta. Vi behöver lära oss mer om varandras områden, menar Anders Johansson.
- Detta är en pilotutbildning och tanken är att deltagarna ska ge feedback för att få en så bra utbildning som möjligt. Förhoppningen är också att detta blir en kurs i högskolans grundutbud som alla kan söka i framtiden, säger Anders Johansson.
Några av eleverna på kursen, fr v Carolina Hofbrink ssk hemsjukvården Strömstad, Malin Moberg enhetschef hemsjukvården Tanum, Karin Bemert enhetschef hemsjukvården Strömstad Johan Andersson ssk ambulans Strömstad, medicinsk kontaktperson.
Utskriftsversion
Senast uppdaterad: 2012-01-19 15:55
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Mobila mammografin på NÄL får ny uppställningsplats
Mammografivagnen som under lång tid stått uppställd vid helikopterplattan på NÄL, ska nu få en ny uppställningsplats på sjukhusområdet från och med februari 2012.
Den nya uppställningsplatsen blir vid skogsdungen nära Utvecklingcentrum och på samma sida gatan som Ambulansstationen. För att hitta vägen dit, följ skyltning mot förlossningen NÄL. Vagnen är är vit och märkt Mammografi och är placerad på höger sida av vägen.
Senast uppdaterad: 2012-01-20 07:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Stort tryck på sjukvården gav överbeläggningar
Efter storhelger som jul- och nyårshelgen, ökar ofta antalet patienter som söker till akutmottagningen, så även i år.
Under första veckan efter nyår hade akutmottagningen på NÄL cirka 170 besök per dag vilket är fler än vanligt. Detta resulterade även i en ökning av antal inläggningar med cirka 20 patienter per dygn, främst på medicinklinikerna. Under veckan som gick gjordes ett omfattande arbete för att få fram tillfälliga vårdplatser hos de andra sjukhusklinikerna, ett arbete som givit resultat. Trots fler tillfälliga vårdplatser och extra läkare för rondning rådde en fortsatt brist på vårdplatser under hela veckan.
- Vi ser att personalen sliter hårt för att ta hand om våra patienter. Under dessa förhållanden gör det ett så gott arbete som möjligt säger Gunilla Cederbom, verksamhetschef Specialistmedicinkliniken.
Under inledningen av vecka 2 fortsatte det höga patienttrycket på akutmottagningen vilket även resulterade i inläggningar på sjukhusen. För att komma tillrätta med den akuta vårdplatsbristen fick medicinklinikerna låna tillfälliga vårdplatser på övriga klinikers avdelningar. Genom att fördela patienterna jämnt över sjukhuset minskade även belastningen på enskilda avdelningar.
Under onsdagsförmiddagen är vårdplatssituationen åter normal, Område medicin bedömer att de klarar sitt behov av vårdplatser inför natten.
Historik - senast publicerat om vårdplatssituationen:
Fortsatt förbättrat läge tack vare lånade vårdplatser (uppdaterat 2012-01-10 kl 16.30)
- Nu klockan 16.30 ser läget bättre ut, rapporterar Ulla-Britt Rosander, verksamhetschef för Neuro- och rehabiliteringskliniken.
- Vi fortsätter att försöka fördela patienterna jämnt över sjukhuset för att minska belastningen på enskilda avdelningar. Inflödet från akuten har nu även minskat till mer normala nivåer.
Något färre överbeläggningar tack vare lånade vårdplatser (publicerat 2012-01-10 kl 13.17)
- Vi är väldigt tacksamma över att vi fått låna tillfälliga vårdplatser från övriga kliniker. Genom att vi kan göra så blir belastningen jämnare på hela sjukhuset, berättar Ulla-Britt Rosander, verksamhetschef för Neuro- och rehabiliteringskliniken.
Under tisdagsförmiddagen är det fortsatt ansträngt när det gäller tillgång på vårdplatser. De redan pågående åtgärderna med att minska överbeläggningarna fortsätter under dagen. Nytt koordineringsmöte hålls i eftermiddag, då även en ny rapport om vårdplatsläget publiceras här på nusjukvarden.se.
Något förbättrat läge (uppdaterat 2012-01-09 kl.16.00)
Efter vårdplatskoordineringsmötet på måndagseftermiddagen har läget ljusnat en aning.
- Just nu har vi 10 överbeläggningar och ett 20-tal patienter på akuten som väntar på en vårdplats, säger Ulla-Britt Rosander, verksamhetschef för Neuro- och rehabiliteringskliniken.
Under eftermiddagen har område medicin beslutat att innan kvällen flytta över 13 patienter från NÄL till Uddevalla sjukhus, för att frigöra vårdplatser till akutpatienter.
- Medicinklinikerna har nu också fått klartecken för att disponera fler av kirurgens och ortopedens 24-timmars platser på Uddevalla sjukhus, berättar Ulla-Britt Rosander.
När det gäller planerade operationer så är bedömningen än så länge att de opererande verksamheterna klarar sitt behov av vårdplatser utan att ställa in några operationer.
Det hårda trycket på vårdplatser kvarstår (uppdaterat 2012-01-09 12.15)
Under måndagsförmiddagen är det fortfarande mycket ansträngt läge på medicinklinikerna, berättar Ulla-Britt Rosander, verksamhetschef för Neuro- och rehabiliteringskliniken.
- Just nu har vi 73 överbeläggningar inom medicinområdet, 17 av dessa har fått låna vårdplatser på övriga avdelningar på Uddevalla sjukhus. På NÄL har vi 9 medicinpatienter på andra avdelningar.
- Vi undersöker om vi kan låna ytterligare vårdplatser från andra områden, kontakter tas även med kommunerna för att försöka få hem utskrivningsklara patienter säger chefläkare Ulf Almqvist. Ytterligare åtgärder undersöks, till exempel möjligheten att ställa in planerade operationer för att frigöra vårdplatser. Om det blir så kan vi inte ge något besked om ännu, det får vi återkomma till, avslutar Ulf.
Under eftermiddagen hålls enligt rutinen ett nytt planeringsmöte för att få en prognos inför kvällen.
Rutiner och riktlinjer framtagna
När överbeläggningar uppstår finns tydliga rutiner och riktlinjer för hur sjukhuset ska arbeta för att minska överbeläggningarna. Rutinerna innebär att ett antal åtgärder vidtas, till exempel att öka antalet personal eller ta hjälp från personal på närliggande avdelningar för att säkerställa en god arbetsmiljö. Även brandsäkerheten ökas genom att brandvakt sätts in nattetid och att räddningstjänsten hålls informerad om läget.
-Vid hård belastning finns även en rutin som innebär att vi undersöker om övriga sjukhus i regionen kan avlasta, förklarar Ulf Almqvist, chefläkare i NU-sjukvården. Tyvärr är trycket stort även på övriga sjukhus i regionen, varför utsikterna att få hjälp av övriga sjukhus är små.
- Något som trots allt är positivt är att vi inte har något större inflöde av vinterkräksjukan ännu, fortsätter Ulf. Det kan bero på att vi denna säsong har jobbat extra med att informera vår personal om rutinerna, vi har även tagit fram nya rutiner för smittsamhetsbedömning så att vi inte ska få in smittade patienter på flerbäddsrum.
Dagliga möten, vårdplatskoordinering och extra vårdavdelning
Varje dag hålls som rutin koordineringsmöte inom område medicin. Via webbapplikationer rapporteras både nuläge och en prognos in, på så sätt finns alltid en överblick över det aktuella läget. Vårdplatskoordinatorer har en viktig funktion att hitta lediga vårdplatser och se till att patienterna kommer på rätt avdelning så långt det bara är möjligt.
- Det är tufft med ständiga överbeläggningar, säger Gunilla Cederbom. Vi har därför arbetat mycket under året för att kunna minska antalet överbeläggningar. Situationen samma tid på förra året var betydligt mera ansträngd. Sedan september har NU-sjukvården en extra vårdavdelning på Uddevalla sjukhus för utskrivningsklara patienter, avslutar Gunilla.
Se även tidigare publicerad information:
-Åtgärder vid överbeläggningar
Senast uppdaterad: 2012-01-11 13:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vårdplatssituationen förbättrad
Det hårda trycket på akutmottagningen verkar nu ha minskat, även antalet patienter som behöver sjukhusvård och därmed en vårdplats, har nu också minskat till mer normala nivåer.
- Vi ser en stor förbättring jämfört med tidigare i veckan, säger Ulla-Britt Rosander, verksamhetschef för Neuro- och rehabiliteringskliniken. Just nu finns till och med lediga vårdplatser och vi bedömer att vi i stort sett klarar medicinklinikernas behov. Vi har fortfarande några patienter på angränsande klinikers avdelningar.
- Vi vill rikta ett stort tack till all fantastisk personal i NU-sjukvården som arbetat på för att ta hand om alla patienter, både vår egen personal och personalen på övriga kliniker som ställt upp och vårdat medicinpatienter. Vi har upplevt ett väldigt gott samarbete avslutar Ulla-Britt Rosander.
I och med att trycket på sjukvården nu verkar ha normaliserats avslutar NU-sjukvården den dagliga lägesrapporteringen om vårdplatssituationen.
Senast uppdaterad: 2012-01-11 13:20
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Åtgärder vid överbeläggningar
Överbeläggningar är något som de flesta sjukhus i landet dras med framförallt vid storhelger och under sommartid. Överbeläggningar uppstår när inflödet av patienter som söker sjukhusvård och behöver läggas in, är större än antalet patienter som kan skrivas ut. För att minska ständiga överbeläggningar bedriver NU-sjukvården ett systematisk arbete med vårdplatskoordinering, inskrivnings- och utskrivningsprocesserna. NU-sjukvården samarbetar också med kommunerna kring de medicinskt färdigbehandlade patienterna. När överbeläggningar uppstår finns en särskild handlingsplan framtagen som ger handfast vägledning för hur avdelningarna ska agera.
NU-sjukvårdens åtgärder vid överbeläggningar
För att frigöra vårdplatser på NÄL och Uddevalla sjukhus vidtas ett antal åtgärder:
- Verksamheten arbetar aktivt med vårdplatskoordinering för att försöka utjämna belastningen.
- Kontakter tas också med kommunerna för att försöka påskynda utskrivningen av färdigbehandlade patienter.
- De redan etablerade rutinerna för daglig avstämning av vårdplatssituationen fortsätter enligt rutin. Område medicin håller dagliga morgonmöten för att sedan vid lunchtid fortsätta med vårdkoordineringsmöte där man även får tillgång till information från akuten och om planerade utskrivningar. Klockan 15.30 görs prognos inför kvällen.
- De så kallade "Åtgärdstrapporna", fastställd handlingsplan vid överbeläggningar, både avseende beläggningar och brandskydd, är utgångspunkten för de åtgärder som vidtas.
- NU-sjukvårdens lokala tjänsteman i beredskap (NU-TiB) har återkommande kontakter med motsvarigheten i regionen (RTIB) för att försöka hitta möjliga platser på övriga sjukhus vid behov
- Som en extra säkerhetsåtgärd sätts brandvakter in på de avdelningar med många överbeläggningar
Vårdplatskoordinatorer skapar effektivt flöde från akutmottagningen (tidigare publicerad 2011-07-26)
För att få ett effektivt flöde av patienter från akutmottagningen till medicinavdelningen och vidare in på övriga avdelningarna tillsattes i slutet av 2010 sex tjänster som vårdplatskoordinator vid MAVA på NÄL. Efter knappt ett halvår är erfarenheterna mycket goda - flödet fungerar smidigare.
– Vi kan slussa in ca 35-40 patienter per dygn vidare in på avdelningarna, samt flytta ca 10 patienter mellan olika avdelningar för att bereda plats för nya patienter på specialistavdelningar. Ett arbete som kan vara ganska komplicerat ibland för att det ska gå i lås.
– Vi koordinerar också patienter från andra sjukhus och SOS, säger Ulla-Karin Abrahamsson som är en av sex vårdplatskoordinatorer och som arbetar på 100 procent med att koordinera. Övriga koordinatorer delar sin tjänst med att också jobba som sjuksköterskor på akutmedincinkliniken.
Målet är att patienterna ska komma från akutmottagningen 30 minuter efter att de blivit färdigbedömda där. Avsikten är att de därefter ska beredas plats på avdelning 29 (MAVA) eller till en specialistavdelning till exempel stroke- eller hjärtavdelning. På MAVA är målet att patienten ska ligga högst tre dygn. Patienter som behöver utredas längre tid ska då få komma till medicinplats på annan avdelning. Avdelning 42 och 53 har även medicinplatser för allmän internmedicinska patienter, förutom deras specialiteter.
Senast uppdaterad: 2012-01-10 13:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Årets trotjänare uppvaktade
Torsdagen den 24 november var det dags för NU-sjukvårdens årliga trotjänarmiddag som i år hölls på Scandic Swania Hotell i Trollhättan.
Minglande tjejer från område Barn- och Kvinnosjukvården.
Trots höstmörker och strilande regn var det bara glada ansikten som syntes i minglet i foajén där det bjöds på välkomstskål. Deltagarna hälsades välkomna av NU-styrelsens ordförande Carina Åström innan man satte sig till bords i den nyrenoverade festsalen.
Elva bord stod uppdukade där deltagarna bjöds på en tre-rättersmeny bestående av en skaldjurs och pepparrotscheescake och till huvudrätt kalventrecôte med palternackscreme, Pommes Anna och Arabicasås. Till dessert serverades Swanias chokladtårta med vaniljcreme och färska bär.
Förutom 65 trotjänarna deltog NU-styrelsens ledamöter, fackliga företrädare samt sjukhusledningen på middagen. Under kvällen höll NU-styrelsens ordförande Carina Åström ett tacktal till festens huvudpersoner; trotjänarna. I sitt tal lyfte hon fram att "ingen verksamhet i vårt samhälle är så kunskapsintensiv som hälso- och sjukvården. Den medicinska utvecklingen med nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och nya möjligheter att göra det som tidigare var omöjligt - möjligt, är häpnadsväckande och glädjande". Hon sa också att det trots alla nya möjligheter alltid finns behov av att kunna göra mer, och det då är så viktigt att vara där och stötta och hjälpa patienterna så långt som möjligt. Efter sitt tal överlämnade Carina, tillsammans med sjukhusdirektör Lars Helldin, gåvor och blommor till alla trotjänare. I pauserna bjöds gästerna på fartfylld underhållning av gruppen Voice of Vocals som tillsammans med ett live-band fick i stort sett samtliga gäster att dansa vid borden.
Sjukhusdirektör Lars Helldin med tre ledamöter från NU-styrelsen: Stefan Skoglund (s) ersättare, ordförande Carina Åström (s) samt vice ordförande Anne-Lie Sundling (kd).
Sjukhusdirektör Lars Helldin med Sofia Vinberg Kämpe (v), ledamot i NU-styrelsen.
Glada män från ambulansjukvården.
Till slut dök även Elvis upp på festen till mångas glädje.
Senast uppdaterad: 2011-12-09 13:41
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Att sluta röka - en film med viktigt budskap
"Att sluta röka" är en film med viktigt budskap där tittarna får möta människor i olika åldrar som alla berättar om varför de valt att sluta röka och vad det har inneburit för dem.
Filmen är ett resultat av NU-sjukvårdens hälsofrämjande arbete i samarbete med studenter från Filmproduktionsprogrammet på Högskolan Väst. Kerstin Mattsson, chefsjuksköterska och processledare för Hälsofrämjande sjukhus i NU-sjukvården och Marianne Lång, rökavvänjningssjuksköterska, är de som tog initiativ till samarbetet med filmen. Projektet startade i mars i år och i augusti kom inspelningarna igång.
Under vecka 47, då den Tobaksfria veckan infaller, hade den knappt 20 minuter långa filmen premiär i Ägget på NÄL då många passade på att se filmen.
– Regissörernas förmåga att tänka nyskapande var en del av det som gjorde projektet så lyckat, säger Kerstin Mattsson som är mycket nöjd med samarbetet och hon är även positiv till framtida samarbeten med Högskolan Väst.
– Samarbetet har varit givande och vi har lärt oss massor, säger Linda Nilsson, Marie Lindberg och Nadia Pay, tre av studenterna som står bakom filmen.
Lars Dahlquist, lektor i filmproduktion och programansvarig för Filmproduktionsprogrammet på Högskolan Väst, har varit handledare för studenterna.
För den som vill bli fri från sitt rökberoende ger filmen en god inblick i hur livet förändras när beroendet försvinner. Tittarna får även flera handfasta råd om alternativ och hur man som rökare kan få hjälp att sluta röka. För att sprida filmen till så många som möjligt finns filmen nu även på Youtube.
Tre kvinnliga producenter på plats vid premiären: Linda Nilsson, Nadja Pay och Marie Lindberg som alla studerar vid Högskolan Väst
Alexander Cederlund och Joakim Sihlberg svarade för foto och klippning. Kerstin Matsson, chefsjuksköterska i NU-sjukvården tackade för ett gott samarbete.
Marianne Lång, till vänster på bild, arbetar som rökavvänjningssjuksköterska i NU-sjukvården. Marianne medverkar både med manus och som aktör i filmer. Kerstin Mattsson är chefsjuksköterska och processledare för Hälsofrämjande sjukhus i NU-sjukvården.
Filmen är producerad av Linda Nilsson, Marie Lindberg och Nadia Pay. För foto & klippning svarar Alexander Cederlund och Joakim Sihlberg. Joel Jansson har gjort animationerna.
Medverkande i filmen är Jenny Johansson, Martin Andrén, Ann Svensson, Sven-Erik Arvidsson, Stig Eriksson, Jessica Nilsson, Joakim Andrén och Marianne Lång. Ulrika Fredriksson är speaker.
Läs mer om NU-sjukvårdens hälsofrämjande arbete
Senast uppdaterad: 2012-01-10 14:07
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Kvällsföreläsning för allmänheten: Fetma, vad är det och vad vet vi om det
FoU enheten bjuder till föreläsning om fetma och fetmakirurgi
Föreläsarna är
Docent Jarl Torgerson, Regionläkare, Västra Götaland; kommer att prata om behandling av fetma : modedieter, pulver och piller.
Docent Bengt Hallerbäck, Överläkare och kirurg vid NU-sjukvården kommer att prata om den senaste inom fetma kirurgi.
Tid och plats: 8: november 17:30-18:30 på hörsalen Ägget, NÄL
Välkommen!
Ingen föranmälan krävs
Senast uppdaterad: 2011-10-31 08:00
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Verksamhetsledare för NU-akademin Väst utsedd
Ett handslag markerade i våras den formella starten av NU-akademin Väst. Sedan dess har arbetet för att etablera denna AIL-plattform där NU-sjukvården och Högskolan Väst ingår fortskridit.
|
Lars Fredén är ny verksamhetsledare för NU-akademin Väst.
Foto: Lena Lindhé
|
För en tid sedan föll en viktig bit på plats i de båda organisationerna samverkan kring gemensam kunskapsproduktion och kompetensutbyte. Då utsågs Lars Fredén till verksamhetsledare. Lars Fredén är docent inom området hälso- och sjukvården i samhället och var tidigare rektor för Hälsohögskolan Väst i Vänersborg. Han har sitt huvudkontor på Högskolan Väst, men kommer också att finnas en dag i veckan på FoU-enheten på NÄL.
Nästa händelse för att föra arbetet framåt inträffar den 13 oktober. Då träffas NU-akademins styrgrupp för att diskutera vilka områden inom NU-akademin som ska prioriteras. I styrgruppen ingår bland andra sjukhusdirektör Lars Helldin och personalchef Peter Larsson från NU-sjukvården.
En längre intervju med Lars Fredén finns att läsa på Högskolan Västs webbplats
Länk till högskolans artiikel (öppnas i nytt fönster)
Läs mer om NU-akademin i tidigare artiikel på NU-sjukvårdens webbplats
Länk till artikeln Nytt samarbete i NU-akademin Väst
|
Senast uppdaterad: 2012-01-17 12:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Flytten till Brinkåsen har gått - NU-sjukvårdens nya psykiatrianläggning
Den 3 oktober flyttade NU-sjukvården in på Brinkåsen, vår helt nya anläggning för rättspsykiatri och allmän psykiatri i Vänersborg.
I och med flytten till Brinkåsen lämnar vi våra gamla lokaler på Restad Gård. Men flytten till den nya anläggningen ett stenkast bort är mycket mer än en fysisk förflyttning. Den innebär framför allt att NU-sjukvården tar steget in i framtidens psykiatrivård.
Vår nya anläggning är modern och ger en känsla av frihet utan att vi äventyrar säkerheten. Här kan vi erbjuda patienterna en bättre vårdmiljö och bättre behandlingsmetoder. Dessutom, och det är nog så viktigt, får vår egen personal en hälsosammare miljö att arbeta i på Brinkåsen.
Kontaktuppgifter till Brinkåsen:
Vuxenpsykiatrin Brinkåsen
Fyrspannsvägen 2
462 54 Vänersborg
tfn vx: 010- 473 81 00
Mer information om Brinkåsen
Läs mer om Brinkåsen på Brinkåsens egen hemsida. Där hittar du också de senaste nyheterna från invigningen och de verksamhetsansvarigas tankar inför flytten.
Länk till Brinkåsens hemsida.
Senast uppdaterad: 2011-10-10 13:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
SMS-påminnelse hjälper dig att komma ihåg tid till besök
SMS-tjänst för påminnelse om bokad tid införs i NU-sjukvården från och med den 3 oktober 2011.
Syftet med införandet är att minska kostnaderna för uteblivande besök och på så sätt förbättra tillgängligheten för fler patienter. För dig som patient innebär det att du kan få en påminnelse i form av ett SMS-meddelande i din mobil som påminner dig om en bokad mottagningstid.
Innan du kan få en skickad SMS-påminnelse måste du ha lämnat ditt samtycke till att vi använder tjänsten. Det eller de mobilnummer, som du önskar att SMS ska skickas till, registreras i NU-sjukvårdens patientadministrativa system. När du lämnat ditt samtycke gäller detta samtycke för samtliga mottagningar i NU-sjukvården.
Om du har frågor om SMS-påminnese kan din mottagning berätta mera.
Fotnot: Enligt ett regionalt beslut är målsättningen att samtliga förvaltningar i Västra Götalandsregionen ska ha infört SMS-tjänsten under 2011.
Senast uppdaterad: 2011-09-30 16:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Åtgärder vid överbeläggningar
Överbeläggningar är något som de flesta sjukhus i landet dras med. Överbeläggningar uppstår när inflödet av patienter är större än utflödet. Genom att systematisk arbeta med vårdplatskoordinering, inskrivnings- och utskrivningsprocesserna samt ökat samarbete med kommunerna om de medicinskt färdigbehandlade patienterna, kan överbeläggningarna minskas. När överbeläggningar uppstår finns en särskild handlingsplan framtagen som ger handfast vägledning för hur avdelningarna ska agera.
Fler vårdplatser denna sommar
Beläggningsläget i NU-sjukvården så här långt i sommarperioden är ungefär som förväntat. Denna sommar finns det fler vårdplatser än förra året, främst inom område medicin som ofta har stort tryck på sina vårdplatser. Rekrytering och bemanning för sommarperioden är något respektive områdesledning arbetet med sedan årsskiftet.
- Rekryteringsarbetet har i år varit förhållandevis framgångsrikt. I kombination med att vår egen personal ställer upp och tar extra pass så ser det relativt bra ut på bemanningssidan, säger Peter Larsson, vikarierande sjukhusdirektör.
Respektive avdelning har rätt att sätta in extra personal när beläggningsgraden ökar. Det är även vanligt att avdelningarna får låna personal av varandra om det uppstår akut personalbrist.
Vårdplatskoordinatorer skapar effektivt flöde från akutmottagningen
För att få ett effektivt flöde av patienter från akutmottagningen till medicinavdelningen och vidare in på övriga avdelningarna tillsattes i slutet av 2010 sex tjänster som vårdplatskoordinator vid MAVA på NÄL. Efter knappt ett halvår är erfarenheterna mycket goda - flödet fungerar smidigare.
– Vi kan slussa in ca 35-40 patienter per dygn vidare in på avdelningarna, samt flytta ca 10 patienter mellan olika avdelningar för att bereda plats för nya patienter på specialistavdelningar. Ett arbete som kan vara ganska komplicerat ibland för att det ska gå i lås.
– Vi koordinerar också patienter från andra sjukhus och SOS, säger Ulla-Karin Abrahamsson som är en av sex vårdplatskoordinatorer och som arbetar på 100 procent med att koordinera. Övriga koordinatorer delar sin tjänst med att också jobba som sjuksköterskor på akutmedincinkliniken.
Målet är att patienterna ska komma från akutmottagningen 30 minuter efter att de blivit färdigbedömda där. Avsikten är att de därefter ska beredas plats på avdelning 29 (MAVA) eller till en specialistavdelning till exempel stroke- eller hjärtavdelning. På MAVA är målet att patienten ska ligga högst tre dygn. Patienter som behöver utredas längre tid ska då få komma till medicinplats på annan avdelning. Avdelning 42 och 53 har även medicinplatser för allmän internmedicinska patienter, förutom deras specialiteter.
(Läs mer om vårdplatskoordinatorernas arbete i kommande artikel)
--------------
NU-sjukvårdens åtgärder vid överbeläggningar
För att frigöra vårdplatser på NÄL och Uddevalla sjukhus vidtas ett antal åtgärder:
- Verksamheten arbetar aktivt med vårdplatskoordinering för att försöka utjämna belastningen.
- Kontakter tas också med kommunerna för att försöka påskynda utskrivningen av färdigbehandlade patienter.
- De redan etablerade rutinerna för daglig avstämning av vårdplatssituationen fortsätter under sommaren. Område medicin håller dagliga morgonmöten för att sedan vid lunchtid fortsätta med vårdkoordineringsmöte där man även får tillgång till information från akuten och om planerade utskrivningar. Klockan 15.30 görs prognos inför kvällen.
- Åtgärdstrapporna, både avseende beläggningar och brandskydd, är utgångspunkten för de åtgärder som vidtas.
- NU-sjukvårdens lokala tjänsteman i beredskap (NU-TiB) har återkommande kontakter med motsvarigheten i regionen (RTIB) för att försöka hitta möjliga platser på övriga sjukhus vid behov
- Under sommaren hålls så kallad extra sjukhusledning varje måndag. På dessa möten deltar vikarierande sjukhusdirektör, ställföreträdande områdeschefer, vikarierande chefläkare, fackliga representanter samt informatör.
- Som en extra säkerhetsåtgärd sätts brandvakter in på de avdelningar med många överbeläggningar
Senast uppdaterad: 2011-07-26 15:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vårdplatskoordinatorer skapar effektivt flöde från akutmottagningen
För att få ett effektivt flöde av patienter från akutmottagningen till medicinavdelningen och vidare in på övriga avdelningarna tillsattes i slutet av 2010 sex tjänster som vårdplatskoordinator vid MAVA på NÄL. Efter knappt ett halvår är erfarenheterna mycket goda - flödet fungerar smidigare.
– Vi kan slussa in ca 35-40 patienter per dygn vidare in på avdelningarna, samt flytta ca 10 patienter mellan olika avdelningar för att bereda plats för nya patienter på specialistavdelningar. Ett arbete som kan vara ganska komplicerat ibland för att det ska gå i lås.
– Vi koordinerar också patienter från andra sjukhus och SOS, säger Ulla-Karin Abrahamsson som är en av sex vårdplatskoordinatorer och som arbetar på 100 procent med att koordinera. Övriga koordinatorer delar sin tjänst med att också jobba som sjuksköterskor på akutmedincinkliniken. Målet är att patienterna ska komma från akutmottagningen 30 minuter efter att de blivit färdigbedömda där. Avsikten är att de därefter ska beredas plats på avdelning 29 (MAVA) eller till en specialistavdelning t ex stroke- eller hjärtavdelning.
På MAVA är målet att patienten ska ligga högst tre dygn. Patienter som behöver utredas längre tid ska då få komma till medicinplats på annan avdelning. Avdelning 42 och 53 har även medicinplatser för allmän internmedicinska patienter, förutom deras specialiteter.
Ewa-Linda Borg, Ulla-Karin Abrahamsson, Edina Sadzak och Pernilla Löfdal arbetar som vårdplatskoordinatorer på MAVA. Mikael Jonsson och Kerstin Gustavsson är inte med på bild.
Lugnt i glasburen
Det råder en febril aktivitet på avdelning 29. Instängda i ”glasburen” sitter Ewa-Linda, Pernilla och Ulla-Karin , lugna som filbunkar och försöker hitta platser dit patienter ska kunna flyttas. Just i denna timme, är de tre stycken som arbetar med att koordinera.
– På måndagar och tisdagar försöker vi ha en som arbetar en så kallad mellantur ca 10-18, då det är som störst tryck på vårdplatserna. I normala fall är det ett ensamarbete som pågår mellan 06.45 och 22.00.
– Man måste ha helikoptersyn när man jobbar här, säger Ulla-Karin . Och vara konstruktiv och hitta bra och snabba lösningar.
Flera avdelningar har egna koordinatorer som på liknande sätt försöker finna platser för inkommande patienter.
–Jag tror vi gör ett viktigt arbete och att det är effektivt, fortsätter Ulla-Karin. Tidigare var det läkarna som ringde runt när patienter behövde byta avdelning och sjuksköterskorna/ koordinatorer på akuten som letade platser på avdelningarna. De kan nu utföra viktigare arbete. Vi får en väldigt bra respons från alla vi jobbar med – även akuten. Alltfler sjukhus ser nyttan med vårdkoordinatorer och verksamheten är under utveckling på många håll.
Senast uppdaterad: 2011-07-05 17:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny NU-styrelse utsedd
På regionfullmäktiges möte den 21 juni valde fullmäktige ledamöter och ersättare till nämnder och styrelser. Till ny ordförande för NU-sjukvårdens styrelse valdes Carina Åström (S). Som vice ordförande valdes Anne-Lie Sundling (KD).
NU-sjukvårdens utförarstyrelse består av nio ordinarie ledamöter och tre ersättare. Förutom Carina Åström och Anne-Lie Sundling utsågs följande ledamöter:
- Jim Aleberg (S)
- Maria Radivoj (S)
- Anders G Högmark (M)
- Ulf Hanstål (M)
- Yngve Johansson (MP)
- Sofia Kämpe-Vinberg (V)
- Roger Boström (C)
Som ersättare valdes dessutom Margreth Johnsson (S), Stefan Skoglund (S) samt Mikael Sternemar (FP).
Ledamöterna och ersättare utsågs för tiden 20 juli 2011 till och med den 31 december 2014. Mandatperiodens första styrelsesammanträde äger rum i slutet av augusti.
Senast uppdaterad: 2011-06-21 16:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
En god cirkel för rättspsykiatrin
Senast uppdaterad: 2011-06-01 09:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvårdens patienter inte drabbade av felbedömda prover
Svenska Dagbladet rapporterar idag om flera felbedömningar av prov från pigmenterade hudförändringar. Läkaren som gjort felbedömningarna har tidigare varit verksam som timanställd läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I Svenska Dagbladets artikel framgår att prover från hela Västra Götaland hanteras i laboratoriet där den aktuella läkaren har arbetat,
- När det gäller prover som tagits inom hudverksamheten i NU-sjukvården så finns ingen risk för att den aktuella läkaren varit inblandad i bedömningen av dessa. NU-sjukvården skickar nämligen inga sådana prover till Sahlgrenska säger Kenth Olofsson, verksamhetschef för Patologkliniken i NU-sjukvården.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vidtagit åtgärder och granskningar av gamla prover kommer att göras. Mer information om de felaktiga bedömningarna och vilka åtgärder som Sahlgrenska Universitetssjukhuset vidtagit
Senast uppdaterad: 2011-05-18 13:49
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny medicinsk videokonferensutrustning invigd
Måndagen den 2 maj invigdes NU-sjukvårdens nya tekniska utrustning för medicinska videokonferenser.
Nya möjligheter till samverkan
Thomas Stegberg från Utvecklingsenheten hälsade välkomna och berättade om arbetsprocessen från det att behovet var väckt till att NU-sjukvården nu står med två fullutrustade salar för medicinska videokonferenser.
- Utrustningen kan användas till sjukvårdens alla bildkällor, foton och videoinspelade undersökningar och dessa bilder kan kombineras med all journaldokumentation. Den här tekniken ger oss en ny form att samverka kring patienten, sa Thomas.
Och Maria Wiksten-Ericsson, verksamhetschef för Kirurgkliniken, höll med.
- Det är en enorm patientnytta med den här tekniken. Den ger oss möjlighet att diskutera patientfall multidisiplinellt på ett sätt som vi inte haft möjlighet till tidigare. Teamet kring patienten blir väldigt samspelt och olika proffesioner får möjlighet att lära sig av varnadra. Det här arbetssättet har stor betydelse för oss på kirurgkliniken och jag hoppas att vi kommer att kunna utveckla det ännu mer i framtiden, sa Maria.
Även Timo Melakari, verksamhetschef för Radiologen, framhöll möjligheterna med den nya utrustningen.
- Det här är en teknisk innovation som gör att vi inte behöver åka till varanda för att diskutera patientfall och bidrar på så vis till ett effektivare arbetssätt. Jag hoppas att vi även kommer att kunna använda systemet för utbildningar och gemensamma möten och mitt mål är att vi ska kunna använda det tillsammans med andra sjukhus, menade Timo.
Patientfall visades
I samband med invigningen visades hur en medicinsk videokonferens går till med hjälp av bilder från ett avidentifierat patientfall. Zoltan Läckberg, överläkare på Kirurgkliniken, ledde konferensen i egenskap av behandlande läkare. György Barocsai, överläkare på Patologkliniken, visade patologbilder och gjorde sin bedömning utifrån dem. Carl Hallberg, överläkare på Radiologen, visade röntgenbilder och berättade vilka slutsatser man kan dra av dem. Vid konferensen brukar även en planeringssköterska och en onkolog vara med. Den behandlande läkaren kan ställa frågor till övriga specialistkompetenser för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Zoltan berättade att konferensen, efter att ha fått den samlade bilden av patientfallet, fattar ett principiellt beslut.
Patienten alltid med i beslutet
- Men det är viktigt att komma ihåg att det slutgiltiga beslutet om behandlingsåtgärd fattas tillsammans med patienten, sa Zoltan. Det konferensen kommer fram till blir ett förslag som diskuteras med patienten.
Idag har man inom NU-sjukvården medicinska videokonferenser om alla patientfall av ändtarmscancer.
- Studier har visat på mycket bättre behandlingsresultat för dem som diskuterats på en konferens, berättar Zoltan.
Tanken är att kunna utöka de medicinska videokonferenserna så att de i framtiden kommer att omfatta fler sjukdomsbilder.
Zoltan Läckberg, öl Kirurgkliniken, och Maria Wiksten-Ericsson, verksamhetschef för Kirurgkliniken, berättade om patientnyttan med de medicinska videokonferenserna.
NU-sjukvården är först i Sverige med tekniken där man kan se två bildkällor på en gång och samtidigt ha kontakt med konferensdeltagarna på annan ort via en bildskärm.
Senast uppdaterad: 2011-05-03 15:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
"Fantastiska lokaler" på nya UVA
|
Uppvakningsavdelningen (UVA) på NÄL invigde sina nya lokaler den 14 april. Det var en mycket nöjd områdeschef som konstaterade att lokalerna var fantastiska! |
|
-Det handlar mycket om hygien på en sådan här avdelning. Med de nya lokalerna och det ökade utrymmet runt sängarna blir det både lättarbetat och lätt att hålla rent, sa Leif Dolonius.
-Vi ligger i framkant i kampen mot resistenta bakterier i Sverige och det är nödvändigt att vi gör sådana här ombyggnader.
-Lokalerna har blivit fantastiska.
Fri yta runt sängarna
Det finns ett fritt utrymme runt om sängarna så att patienten kan nås från alla håll. Därigenom kan man upprätthålla medicinskteknisk säkerhet, patientintegritet och garantera vårdhygienisk kontroll.
Dator i maj
-Jag vet inte när ett sådant system kan vara i bruk men datorerna hänger vi på plats i maj, säger Carina Borg som varit koordinator för projektet.
Hon tackades av Leif Dolonius och verksamhetschef Mia Thörning Miller för ett jättefint arbete. |
|
Leif Dolonius passar på att tacka och krama om Carina Borg, koordinator för projektet.
Områdeschefen Leif Dolonius och Carina Borg "klipper bandet" vid invigningen.
Bandet" som Leif sedan visar hur det egentligen skall användas... |
24 vårdplatser
När man nu tar de ljusa, fräscha lokalerna i bruk blir det 24 vårdplatser samt ett isoleringsrum med egen toalett och skölj för att hantera patienter som är bärare av multiresistenta bakterier.
-Här ligger patienterna i allt från runt 20 minuter till drygt ett dygn ibland.
Erika Axelsson, är sektionsledare, och glädjer sig särskilt över de nya stora personalutrymmena. |
|
Nu finns alla apparater och uttag på väggen vid sidan av sängplatsen. Dessutom får varje plats en takhängd dataarbetsplats. UVA står därmed väl förberedd för att införa ett kliniskt informationssystem inom hela den perioperativa- och intensivvårdsmedicinska kedjan.
De vuxna patienternas relaxrum är utrustad med bekävma fåtöljer och en drickaautomat.
En del är speciellt ägnad barn liksom de yngre fått ett eget relaxrum där de vistas i väntan på hemgång. |
Senast uppdaterad: 2011-04-15 14:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården redovisar en rad åtgärder kopplade till NÄL-akuten
Ökad tillgänglighet till röntgenundersökningar, minskade väntetider till läkare, beredskapsavdelning med extra vårdplatser samt förstärkning med akutöverläkare är exempel på åtgärder som genomförts efter Socialstyrelsens verksamhetstillsyn på NÄL-akuten i april 2010.
I sitt svar till Socialstyrelsen redovisar NU-sjukvården samtliga åtgärder som genomförts efter verksamhetstillsynen för ett år sedan. Vid tillsynen fann Socialstyrelsen bland annat att ledtiderna på akutmottagningen var för långa, att avflödet från akuten till avdelningarna inte fungerade, att det var svårt att få tillstånd röntgen nattetid och att avvikelsehanteringen inte fungerade.
Ökad tillgänglighet till röntgenundersökningar
I svarsskrivelsen som nu skickats till Socialstyrelsen framgår bland annat att radiologiska kliniken genomfört ett antal åtgärder för att öka tillgängligheten till röntgenundersökningar.
Bland annat har fler planerade undersökningar flyttats till Uddevalla sjukhus för att skapa fler akuttider på NÄL. Även omfördelningar mellan undersökningar över dagen har genomförts så att fler akuttider frigjorts på förmiddagarna. Radiologen har också förstärkt bemanningen med en röntgensjuksköterska på natten. Även riktlinjer och rutiner har setts över.
Väntetiderna har minskat
Ledtiderna på akuten har mätts kontinuerligt under året och i senaste mätningen (mars 2011) ligger NU-sjukvården i nivå med övriga sjukhus i regionen. Mätningarna visar att 90 % av patienterna får träffa en läkare inom tre och en halv timme, och att 52 % av patienterna på akutmottagningen NÄL får träffa en läkare inom en timme. Akutmottagningen har under 2010 verksamhetsanpassat bemanningen i förhållande till inflödet av patienter. Det har också skett en förstärkning med en akutöverläkare på medicin mellan kl 08 och 16.
Personalen på akutmottagningen uppfyller sin skyldighet att rapportera avvikelser
När det gäller avvikelserapportering angav Socialstyrelsen i sitt inspektionsprotokoll från tillsynen att när man arbetar på akutmottagningen anser man sig inte hinna skriva avvikelserapporter. Under året 2010 skrevs sammanlagt 550 avvikelser på akutmottagningen varav 362 stycken var patientavvikelser. Det innebär 4,7 avvikelser/anställd under året. Medelvärdet för hela NU-sjukvården var 0,88 avvikelser/anställd under 2010. Tilläggas kan att under 2009 skrevs sammanlagt 288 avvikelser på akutmottagningen vilket motsvarar cirka två avvikelser per anställd. Av detta kan man dra slutsatsen att personalen på akutmottagningen väl uppfyller sin skyldighet att rapportera avvikelser och att antalet ökat jämfört med 2009.
– Avvikelser är ett sätt att identifiera vårdskador. Ett annat sätt är att leta efter så kallade triggrar i journalen som indikerar att en vårdskada kan ha förelegat. Journalgranskningssystemet Global Trigger Tool (GTT) innebär att 20 patientjournaler per månad tas fram med hjälp av en slumpgenerator. Journalerna granskas sedan av ett team bestående av sjuksköterskor och läkare. En slutlig granskning görs av läkarna i teamet som fastställer vårdskada eller inte säger Ulf Almqvist, chefläkare i NU-sjukvården.
– NU-sjukvården har gjort en sammanställning av resultatet av journalgranskningarna för perioden 2008 till 2010 som visar att antalet vårdskador minskat, fortsätter Ulf Almqvist.
Antalet utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt
NU-sjukvården har också identifierat ett ökat antal utskrivningsklara patienter som i väntan på kommunal vårdplats, korttidsboende eller hemsjukvård får fortsatt vård på sjukhuset. När antalet utskrivningsklara patienter ökar innebär det att antalet tillgängliga vårdplatser för nytillkomna patienter minskar. För att avlasta de ordinarie vårdavdelningarna inrättade NU-sjukvården i början av mars en beredskapsavdelning med 16 vårdplatser för gruppen utskrivningsklara patienter.
Ett sätt att mäta hur stor del av vårdplatserna som används för utskrivningsbara patienter är att jämföra vad NU-sjukvården fakturerar kommunerna. Under 2010 har antalet patienter som NU-sjukvården fakturerar kommunerna ökat kraftigt, utöver de patienter som ligger inom karenstiden. 2009 fakturerades kommunerna 7,4 miljoner kronor för dessa patienter, 2010 ökade summan till 12, 4 miljoner. Jämfört med övriga sjukhusgrupper i Västra Götalandsregionen är skillnaden stor: Skaraborgs sjukhus (SKAS) debiterade kommunerna 1,4 miljoner under 2010, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) debiterade drygt 1 miljon.
NU-sjukvården har nyligen träffat socialchefer från Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla för att diskutera den uppkomna situationen och informera om våra problem med överbeläggningar.
Slutrapport riskanalys Akutvårdskedjan, pdf-format, öppnas i nytt fönster.
Senast uppdaterad: 2011-04-19 14:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Förlossningsavdelningen i nyrenoverade lokaler
Förlossningsavdelningen och BB-enheten på NÄL renoveras under 2011 för att bättre möta dagens och morgondagens behov. Efter ombyggnationen kan förlossnings- och BB-vård erbjudas i nya fräscha och moderna lokaler anpassade för verksamheten och utifrån föräldraparens önskemål.
Tidigare i år flyttade den Obstetriska mottagningen in i nya lokaler där all öppenvård inom graviditet, förlossning och BB-vård nu finns samlad. Och under hösten färdigställs också BB-enheten.
Förlossningsavdelningens tur
Onsdagen den 6 april bjöd Förlossningsavdelningen in till öppet hus och visade stolta upp sin verksamhet i nyrenoverade frächa loaker. I och med renoveringen har avdelningen fått fler förlossningsrum och samtliga rum är utrustade med egna hygienutrymmen. Verksamheten i de nya lokalerna startar torsdagen den 7 april.
- Det känns jättekul att få flytta in i nya frächa lokaler, säger Lilian Olsson Fors, avdelningschef på Förlossningsavdelningen. Nu kan vi erbjuda miljöer som är så hemlika som möjligt samtidigt som de är trygga och säkra med rätt utrustning.
Nio barn om dagen
Varje dag föds i genomsnitt nio barn på NU-sjukvårdens Förlossningsavdelning. Barnafödandet ökar stadigt för varje år. 2010 föddes 3264 barn på Förlossningsavdelningen att jämföra med antalet födslar 2009 som var 3238. Födslarna är ojämnt fördelade över året. Under sommarmånaderna föds det flest barn och i november-december är det som minst. 2010 föddes 318 barn i maj vilket kan jämföras med endast 213 barn i november. Att antalet barnafödslar är så ojämnt fördelade under året är en stor utmaning för förlossnings- och BB-vården. Att antalet förlossningsrum ökats i och med renoveringen av lokalerna kommer att ge bättre förutsättningar under sommarmånadernas toppar.
|
Lilian Olsson Fors, avdelningschef Förlossningsavdelningen, visar hur man genom att gömma undan så mycket teknisk utrustning som möjligt skapat miljöer som ska vara så hemlika som det går. |
Inredning i modern design och med vågad färgsättning. |
 |
 |
|
|
Senast uppdaterad: 2011-04-06 16:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Årets Diabetessjuksköterska är från NU-sjukvården
Kerstin Ljung, sektionsledare på Diabetesmottagningen på Specialistmedicinkliniken på NÄL, har blivit utsedd till Årets Diabetessjuksköterska. Priset delades ut den 31 mars i Stockholm vid årsmötet för SFSD, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.
Prismotiveringen lyder:
”För att genom alla år i sin yrkesutövning med kraft och styrka arbetat för patienternas bästa, för att genom åren lett och drivit arbete på sin diabetesmottagning med stort engagemang samt med kvalitets- och patientfokus där patientutbildning fått spela en stor roll. Engagemang och kompetens har medverkat till att utveckla diabetesvården lokalt och regionalt där hon spelat en viktig roll i olika utbildningssammanhang och expertgrupper.”
Teamarbete
Själv är Kerstin ödmjuk inför utmärkelsen.
–Vad är Årets Diabetessjuksköterska utan sitt team?, sa Kerstin i sitt spontana tacktal. Kerstin har arbetat med diabetespatienter i över 30 år och något av det hon uppskattat mest med sitt yrke är att ha varit med och upplevt utvecklingen inom diabetesområdet.
–Det har gjorts fantastiska framsteg både inom den pedagogiska utvecklingen, som att riktlinjer för arbetssättet fastställts och att verktyg för uppföljning utvecklats, men självklart har också den tekniska utvecklingen gått oerhört mycket framåt sedan jag började, säger Kerstin.
Firades av kollegorna
Tisdagen den 5 april firades Kerstin med tårta och blommor av kollegorna på Specialistmedicinkliniken. Både Marie-Louise Dahlén Lindqvist, vårdenhetschef på Medicinmottagningen och Gunilla Cederbom, verksamhetschef för Specialistmedicinkliniken, höll hyllningstal och tackade Kerstin för hennes insats så här långt och gav uttryck för förhoppningen att få ha henne på mottagningen många år framöver.
– Det måste vara en underbar känsla att bli nominerad av sina närmaste kollegor vilket visar att de tycker att du är fantastisk i ditt arbete på diabetesmottagningen och att de verkligen uppskattar dig som person. Men du har även blivit nominerad av kollegor i landet, berättade Marie-Louise i sitt tal och läste upp några nomineringsmotiveringar från andra diabetessjuksköterskor i Sverige:
”Den mest initierande och entusiasmerande diabetessköterska jag någonsin mött! Kerstin driver vår yrkeskår och det viktiga arbetet med diabetes framåt, inte bara lokalt utan även regionalt!”
”Hon har under perioder saknat fasta läkare och då tagit ett mycket stort ansvar. Kerstin har varit mycket drivande och tillsammans med kollegor fått mottagningen att fungera”
”Allt som skrivs under ”vem ska nomineras” stämmer på Kerstin. Hon är en omtänksam person som kombinerar ödmjukhet med viljestyrka”
Patientcoach
Kerstin menar att hennes arbete till stor del handlar om att coacha patienter och ge dem tillräckligt mycket kunskap för att de själva ska kunna ha kontrollen och öka deras möjligheter att leva ett så friskt liv som möjligt.
–Det är en stor omställning för en människa att behöva mäta sitt blodsocker varje dag, att utifrån det ta ställning till insulindosen och alltid behöva tänka på vad och när man äter och hur man lever sitt liv. Man behöver stöd och hjälp i den situationen, säger Kerstin.
Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar och idag har cirka 4 procent av Sveriges befolkning diagnosen.
Resa till Lissabon
Årets diabetessjuksköterska är sedan 1987 en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande. NU-sjukvården har även tidigare år blivit uppmärksammade när det gäller diabetesvården. 2009 erhöll Markus Lind, specialistläkare vid Diabetesmottagningen på Uddevalla Sjukhus, utmärkelsen Årets Diabetolog för sin avhandling inom området.
Själva priset består, förutom äran, av ett stipendium till en resa till Lissabon i september. Där kommer Kerstin att få delta i en ansedd vetenskaplig kongress arrangerad av EASD, The European Association for the Study of Diabetes.
Både Gunilla Cederbom, verksamhetschef för Specialistmedicinkliniken och Marie-Louise Dahlén-Lindqvist, vårdenhetschef på Medicinmottagningen, höll tal till Kerstin. |
Marie-Louise Dahlén-Lindqvist och Gunilla Cederbom är stolta över att ha Årets Diabetessjuksköterska på sin klinik.
|
Dagen till ära var det silverdukar och tulpaner på samtliga bord i fikarummet. |
Kerstin får en grattiskram av Marie-Louise. |
|
|
Senast uppdaterad: 2011-04-06 15:50
Publicerad av: Maria Klingberg,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Nytt samarbete i NU-akademin Väst
NU-sjukvården har gått in i ett långsiktigt samarbete med Högskolan Väst. I en AIL-plattform* som döpts till NU-akademin Väst ska samverkan ske kring gemensam kunskapsproduktion och kompetensutbyte. Den 30 mars skrevs avtalet på, vilket markerade den formella starten på samarbetet.
Högskolans rektor Lars Ekedahl och NU-sjukvårdens t.f. sjukhusdirektör Lars Helldin signerade avtalet.
Avsikten med NU-akademin Väst är att samla, synliggöra och stärka de kunskapsområden där högskolan och NU-sjukvården möts. Det handlar också om att bygga strukturer för att få igång forskning och nya utvecklings- och utbildningsprojekt – något som ska gynna de båda organisationerna, patienterna och övriga samhället.
– Det här ger oss bra synergieffekter som kommer att utveckla NU-sjukvården. Jag tror det kommer bredda vår organisation, stärka varumärket och bli ett riktigt lyft, sa t.f. sjukhusdirektör Lars Helldin vid avtalstecknandet.
Basfinansiering i fem år
Vardera parten satsar 500 000 kronor årligen i fem år som basfinansiering för att få igång verksamheten i NU-akademin Väst.
– Det är välinvesterade pengar. Idag baserar vi i Sverige delar av vår verksamhet, till exempel i psykiatrin, på studier i länder där villkoren skiljer sig markant från våra egna. Här kommer vi att bedriva forskning under kvalitetssäkrade former och får dessutom behålla kunskapen i organisationen, framhöll Lars Helldin.
Kraftsamling
Parterna hoppas att samarbetet genom att det blir tydligt och synligt ska ge kraftsamling och bättre åtkomst till extern finansiering. På sikt ska NU-akademin Väst kunna bli självfinansierande. Andra positiva effekter är att NU-sjukvården genom samarbetet får en ökad tillgång till forskare och studenter. Högskolan får i sin tur tillgång till ett brett forskningsfält.
Mer än vård
Samarbetet är tänkt att omfatta betydligt fler områden än vård, exempelvis logistik, IT, ledning/styrning, ekonomi, teknik. Några områden som är prioriterade från start är psykiatri, vård av äldre, onkologi, folkhälsa, medarbetarskap och ledarskap och administrativt stödjande processer. Ett antal redan befintliga samarbeten inom forskning och utbildning kommer att lyftas in i plattformen direkt.
Egen organisation
NU-akademin Väst blir en egen samarbetsorganisation som parterna gemensamt ansvarar för. Lednings- och driftsorganisationen blir gemensam. En verksamhetsledare ska rekryteras och ett ”kontor” kommer att sättas upp med säte på högskolan.
Ambitionen är att en kraftfull forskningsverksamhet ska ha byggts upp inom NU-akademin Väst om några år. Framtidsvisionen sammanfattade Lars Helldin och högskolans rektor Lars Ekedahl så här:
– Målet är att NU-akademin Väst ska bli en självklar kompetensplattform för NU-sjukvården, för Högskolan Väst och Västra Götalandsregionen. NU-akademin ska också kunna vara en nationellt efterfrågad kunskapsresurs inom vissa områden.
*AIL står för arbetsintegrerat lärande och är högskolans övergripande profil. En AIL-plattform definieras som en gränsöverskridande arena för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts i en gemensam fysisk eller virtuell miljö. Konstellationen ska ha gemensam organisation, ledning, drift och basfinansiering. Detta är högskolans andra AIL-plattform. Den första utvecklas på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan.
|
Projekt som redan är igång kommer att lyftas in i plattformen från start.
Ulla Fredriksson-Larsson forskar om trötthet efter hjärtinfarkt tillsammans med personal från NU-sjukvården. Det är en viktig studie, eftersom allt fler patienter numera kan räddas tack vare den medicinska utvecklingen, vilket ställer ökade krav på eftervården.
Anders Kauffeldt samarbetar med psykiatrin om ICF. ICF är ett system för att bedöma patienters behov för att de ska klara vardagen. Systemet tillämpas alltmer, varför behovet av ny kunskap ökar snabbt. |
|
|
|
Senast uppdaterad: 2012-01-17 12:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvårdens FOU-enhet inbjuder till föreläsning om benskörhet den 7 april
Senast uppdaterad: 2011-03-28 11:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Sahlgrenska Universitetssjukhuset berett att ta emot hemvändande från Japan
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det sjukhus i Västra Götaland som tar emot personer som kommer hem från Japan och som är oroliga för att ha blivit utsatta för radioaktiv strålning.
Har du varit i Japan och är orolig för att du har blivit utsatt för strålning kan du söka vård vid någon av Sahlgrenskas Universitetssjukhusets akutmottagningar - på Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Östra sjukhuset.
Har du frågor kan du vända dig till sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177. Även du som är anhörig till hemvändande från Japan kan vända dig till 1177 med dina frågor.
Med anledning av händelserna i Japan publicerar flera myndigheter i Sverige uppdaterad information på sina hemsidor. Mer information finns på:
Senast uppdaterad: 2011-03-17 14:50
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Patologkliniken ger snabba provsvar med patientens bästa i fokus
|
På Bröstcentrum på Uddevalla sjukhus samarbetar kirurg, patolog, onkolog, mammografiläkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Alla är de specialiserade på bröstcancer. Patologer ingår sedan många år i teamet kring bröstverksamheten. Ett specialbyggt laboratorium har placerats i direkt anslutning till Bröstcentrum för att ta hand om prover från verksamheten. Närheten skapar förutsättningar för snabb hantering av prover och konsultation mellan läkare.
Patologens arbete ett hantverk
Innanför dörrarna på Patologklinikens filial på Uddevalla sjukhus är det full aktivitet. Nya prover kommer löpande från Bröstcentrum en trappa ner. Stellan Persson, överläkare på Patologkliniken, studerar färdigpreparerade prover i mikroskopet.
– Det är ett hantverk från det att provet kommer in till att vi är färdiga med svaret, säger Stellan. Vävnadsprover som kommer in skall förberedas. De skall fixeras i formalin och sedan skall tunna snitt av provet tas som efter färgning kan undersökas i mikroskop. Varje år kommer cirka 40 000 remisser till Patologkliniken och patologläkarna tittar på närmare 100 000 snitt av vävnadsprover per år.
Det är inte bara upptäckt av avvikelser patologen kan bistå med. Även efter att diagnosen är ställd och organet är bortopererat kan patologens undersökning av organet avgöra vilken efterbehandling som ska sättas in.
Många tänker på obduktioner när man reflekterar över patologens vardag. Men obduktioner upptar bara några promille av verksamheten på Patologkliniken. Den mesta tiden läggs på granskning av vävnadsprover och cellprover.
Patologkliniken har sina lokaler på NÄL och ett fyrtiotal personer har kliniken som sin arbetsplats. Fem av dem är läkare med specialistkompetens i klinisk patologi och klinisk cytologi, två är st-läkare, två obduktionstekniker och övriga är cytodiagnostiker, biomedicinska analytiker och sekreterare. Filialavdelningen på Uddevalla sjukhus bemannas av en av läkarna och en biomedicinsk analytiker.
Ett ackrediterat laboratorium
Sedan april 2008 är Patologkliniken ackrediterad av tillsynsmyndigheten SWEDAC. För att få behålla sin ackreditering måste kliniken delta i kvalitetssäkringsprogram och uppfylla vissa krav när det gäller organisation, ansvar, befogenheter, personalens kompetens, utbildning, dokumentation, utvärdering av teknisk utrustning och validering av metoder. SWEDAC kontrollerar att kraven följs genom årliga tillsynsbesök som åtföljs av en rapport. Patologkliniken inom NU-sjukvården har fått mycket beröm i rapporterna från SWEDAC. Bland annat finns att läsa i den senaste rapporten att ”Svarstiderna är imponerande korta”.
Just svarstider är något man jobbat hårt med på Patologkliniken.
– Korta svarstider är inget självändamål, säger Kenth Olofsson, verksamhetschef för Patologkliniken. Det är inte så att vi ska ha korta svarstider för att ligga bra till i nationell statistik. Men bakom varje remiss finns en orolig patient. Och ju kortare tid patienten behöver vänta på ett provsvar desto bättre.
– Men man får aldrig pressa sig igenom bara för att det ska gå fort, poängterar Stellan. Att lämna korrekta provsvar har ett högre värde än att lämna dem snabbt.
Teamarbete för bästa vård
När det gäller vävnadsprover har Patologkliniken idag en svarstid på under fem arbetsdagar i 90 procent av fallen. Kvalitetskravet ligger på 65 procent. På Bröstcentrum får patienten cytologisvar inom 2 timmar vilket medför att hela undersökningen inkluderande mammografi, ultraljud och undersökning av bröstkirurg genomförs vid ett besök och patienten får besked direkt. Det kan också vara så att en patient ligger nedsövd under operation och kirurgen behöver få ett snabbt provsvar för att kunna avgöra hur operationen skall fortsätta. Då har den fysiska närheten mellan de olika verksamheterna på Bröstcentrum stor betydelse.
– Den verksamhet som bedrivs här är ett teamarbete, säger Kenth. Kirurger, radiologer, patologer, onkologer och sjuksköterskor har diagnostik- och behandlingskonferenser varje vecka där alla fall diskuteras..
– De olika kompetensernas samlade bild ger säkrare diagnos och bättre anpassad behandling för patienten, menar Stellan.
Det är inte bara när det gäller svarstider som Patologkliniken på NU-sjukvården utmärker sig. Man kan till exempel läsa i rapporten vad gäller tarmtumörer att ”vid nationell jämförelse ligger laboratoriet mycket högt i resultatlistan över antal undersökta lymfkörtlar”.
– Det är visat att ju fler lymfkörtlar hos dessa patienter man undersöker desto bättre underlag för behandling får man, berättar Stellan.
– En viktig aspekt med de här kvalietssäkringsprogrammen är att vi snabbt fångar upp förändringar så att vi ständigt kan hålla en hög kvalitet. Detta är också ett krav för att behålla ackrediteringen hos SWEDAC, säger Kenth. Anledningen till att vi får de här resultaten är att vi har turen att ha personal som brinner för sina arbetsuppgifter. Det är en avgörande framgångsfaktor.
|
Stellan Persson, överläkare på Patologkliniken, förbereder ett prov från en lymfkörtel.
Provet kyls snabbat ned för att tunna snitt skall kunna tas som sedan placeras mellan två glasskivor.
Snitten färgas i färgbad för att de skall kunna studeras i mikroskop.
Stellan studerar provet i mikroskop. På datorskärmen kan han visa kiruren vad det är han ser. Cirka 100 000 vävnadsprover analyser varje år på Patologkliniken. Alla prover som analyserats sedan verksamhetsstarten 1957 finns arkiverade på sjukhuset.
Kenth Olofsson är stolt verksmahetschef för Patologkliniken.
På Patologkliniken är det alltid patienten som står i centrum. Även om personalen på kliniken inte själva har patientkontakt är man ständigt medveten om för vems skull man analyserar alla prover. Både Kenth och Stellan eftersträvar att det synsättet skall genomsyra hela verksamheten.
|
Senast uppdaterad: 2011-03-08 16:06
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Genombrottsprogrammet Stroke rädda hjärnan.nu
|
Vid all strokebehandling är tid en mycket viktig faktor och det gäller inte minst vid trombolysbehandling som måste ges senast inom fyra och en halv timme efter stroken. I NU-sjukvården arbetar man med att strama upp rutinerna så att fler patienter kan få hjälp tidigare för tid är hjärna. |
 |
Västra Götalandsregionen ska bli bäst i landet på stroke. Det är målsättningen för genombrottsprogrammet stroke räddahjärnan.nu som pågår på sju sjukhus i regionen och utgår från de nationella riktlinjerna. Genombrottsmetoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mätmetoder samt att testa många små förändringar i liten skala.
I projektet har man tagit fram fyra förbättringsområden: trombolysbehandling efter symtomdebut av ischemisk stroke, akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA, skyndsam karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos och hemikraniektomi vid malign mediainfrakt. De sju sjukhusteamen har sedan kunnat välja vilket eller vilka områden man vill utveckla. I NU-sjukvården är det trombolysbehandling som gruppen koncentrerar sig på.
Teamarbete
I NU-sjukvårdens team ingår personal från alla delar i kedjan som möter en strokedrabbad patient, sjukvårdsrådgivningen, ambulansen, akuten, röntgen och avdelning 53. Tillsammans ser de över de rutiner som finns, och hur de följs. Vilka områden som måste förbättras för att ge patienten bästa möjliga vård.
– Vi ska förkorta tiden från larm till behandling utan att tappa bort kvaliteten. Vi vet att många saker kan gå snabbare, säger Jessica Råbe, från Trestadsambulansen.
– På sjukvårdsrådgivningen kan vi identifiera personer med misstänkt stroke och hänvisa dessa till rätt instans, berättar Kerstin Larsson, biträdande verksamhetschef.
Kedjan måste fungera
I ett område som Fyrbodal där körsträckorna till patienten kan variera från fem minuter till upp emot en timme. För ambulanspersonalen handlar det om att korta tiden patienten och larma in till akuten så de är förberedda när ambulansen kommer in. Väl på akuten gäller det att patienten snabbt kommer vidare till röntgen.
– Vi ska se till att det får CT-undersökning av hjärnan så snabbt det går. Det kan ibland krocka med andra undersökningar men oftast går det bra, säger Maud Qvist, sjuksköterska på radiologen.
Efter det ska patienten direkt till avdelning 53.
– Allt bygger på att larmkedjan fungerar så att det inte blir några fördröjningar, säger Ann-Loise Lindström, sjuksköterska på avdelning 53.
– Det ska gå lika fort som vid bröstsmärtor eller trauma, säger Arne Allardt, överläkare, avdelning 53.
Samarbete i regionen
Med jämna mellanrum träffas teamen från de olika sjukhusen i regionen för att diskutera arbetet. I alla grupper ingår olika yrkeskategorier från olika avdelningar och det ger både nya idéer och ökar förståelsen för varandras arbetssituation.
– Vi har fått mycket gehör från avdelningarna och det ger hopp för strokevården som har varit lite misshandlad under ett tag. Det ger hopp för patienterna, säger Ann-Loise Lindström.
– Man har inte belyst stroke på samma sätt som hjärta och en del patienter har fått vänta med otydliga symtom. I vissa fall har man dessutom en nedsatt sjukdomsinsikt vid stroke och det gör att man inte söker på rätt sätt, berättar Arne Allardt.
Söka i tid
Ett av de stora problemen är att patienter inte själva söker i tid. Ofta är möjligheten till trombolysbehandling redan borta innan första kontakten med vården tas. För att försöka komma tillrätta med det kommer en nationell kampanj att genomföras senare under året.
– Vi räknar med att det kan bli mer frågor efter informationskampanjen, säger Kerstin Larsson på sjukvårdsrådgivningen.
Tecken på stroke är talsvårigheter, sluddrigt eller att man får fram något alls och svagheter i ena sidan av kroppen, i arm och/eller ben. Bland riskfaktorerna finns högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och förmaksflimmer. Risken ökar också med stigande ålder.
– Det gäller att söka i tid för tid är hjärna. Det gäller alla patienter, även om tiden för trombolys har gått ut, säger Ann-Loise Lindström.
Senast uppdaterad: 2011-03-07 08:40
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Socialstyrelsen vill se åtgärder kring akuten
Idag kom Socialstyrelsens beslut efter den verksamhetstillsyn av akutmottagningen på NÄL som gjordes den 14 april förra året.
Bakgrunden till verksamhetstillsynen är det tillsynsärende som Socialstyrelsen öppnade med anledning av bland annat tre lex Maria-ärenden från 2009, ett klagomål inkommet 2010 samt flytten av traumaenheten från Uddevalla sjukhus till NÄL.
Vid tillsynen förra året fann Socialstyrelsen att ledtiderna på akutmottagningen var för långa, att avflödet från akuten till avdelningarna inte fungerade, att det var svårt att få tillstånd röntgen nattetid och att avvikelsehanteringen inte fungerade. Socialstyrelsen uppmärksammade även att de riskanalyser som gjorts inte avsåg hela akutprocessen från akuten tills patienten omhändertas på vårdavdelningen.
Socialstyrelsens beslut innebär bland annat att NU-sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska se till att det finns rutiner och metoder för att anpassa bemanningen (alla personalkategorier) på akutmottagningen till aktuell vårdtyngd och aktuellt patientflöde på mottagningen. Tiden för inskrivning på vårdavdelning ska inte vara längre än att kravet på medicinsk säkerhet uppfylls i varje enskilt fall. Patienter som är färdigbehandlade på akuten och väntar på en plats på vårdavdelning ska under väntetiden få den vård som ordinerats. Socialstyrelsen skriver i beslutat även att röntgenundersökningar ska kunna utföras och bedömas dygnets alla timmar samt att alla avvikelser ska rapporteras av samtliga som tjänstgör på akutmottagningen och att de även deltar i arbetet med att åtgärda risker och brister som framkommer i avvikelser.
– Vi ser allvarligt på Socialstyrelsens kritik och är väl medvetna om problemen. Som jag ser det hänger mycket av problemen samman med vårdplatsproblematiken. De synpunkter som framkom vid inspektionen är kända för oss sedan tidigare och vi har arbetat under året för att åtgärda så mycket som möjligt säger chefläkare Ulf Almqvist.
Senast den 15 april 2011 ska NU-sjukvården inkomma till Socialstyrelsen med redovisning av vidtagna åtgärder.
Senast uppdaterad: 2011-02-17 17:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården rankas högt
I en sammanställningen gjord av Health Consumer Powerhouse, ett analys- och informationsföretag inom hälso- och sjukvård med patientperspektiv i fokus, rankas NU-sjukvården bland de 15 bästa sjukhusen i Sverige. Undersökningen omfattar 73 sjukhus, varav 48 är akutsjukhus.
- Det här är fantastiskt bra och visar att vi är på rätt väg säger Lars Helldin, t f sjukhusdirektör, i en kommentar.
Bygger på fakta från Öppna jämförelser och väntetidslistan
I sammanställningen har varje sjukhus fått en poängsumma. Den har man fått fram genom att ta hälso- och sjukvårdsuppgifterna i Socialstyrelsens register Öppna jämförelser och kölistan på väntetider.se och sedan vikta dessa (med särskilt fokus på bland annat hjärt-, stroke- och intensivvård). Poängen har sedan gjorts till två topplistor; en som visar sammanställningen för akutsjukhusen (totalt 48 akutsjukhus) och en för de större sjukhusen i landet (totalt 73 sjukhus).
NU-sjukvården får i sammanställningen 625 poäng och hamnar på 14:e plats i båda listorna. Ett enda sjukhus i regionen som placerar sig bättre än NU-sjukvården och det är Borås som hamnat på sjätteplats.
Universitetssjukhuset i Linköping med sina 728 poäng toppar båda listorna.
Förlossningsvården i NU bland de fem bästa
I undersökningen hamnar förlossningsvården på NÄL bland de 5 bästa klinikerna i Sverige. De indikatorer man jämfört är:
- Bristningar vid förlossning
- Kejsarsnitt okomplicerad graviditet
- Komplikationsfrihet hysterektomi
- Komplikationsfrihet livmoderframfall
- Andel dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall
- Vi har all anledning att vara stolta över den förlossningsvård som erbjuds i NU-sjukvården. Förlossningsvården har utvecklats de sista åren och ur olika fokus, det innefattar både den rena förlossningsvården och omhändertagandet av föräldrarna. Just nu bygger vi ju om våra lokaler på NÄL för att ytterligare förbättra förlossningsvården i framtiden, säger Per Lundgren, Områdeschef för barn- och kvinnosjukvården.
Ortopedin bland de nio bästa
Även ortopedin placerar sig högt - bland de nio bästa klinikerna. Indikatorer man jämfört för ortopedin är:
- Implantatöverlevnad, total höftprotesoperation
- Omoperation, total höftprotesoperation
- Patientrapporterat resultat, total höftprotesoperation
- Väntetid inför höftfrakturoperation
- Protesoperation vid höftfraktur
- Detta är väldigt roligt och bekräftar min bild av att ortopedkliniken är en fantastisk klinik, säger Patrick Eriksson, Verksamhetschef för ortopedkliniken.
- Att vi håller hög kvalitet, har hög kompetens och en omfattande produktion blir väldigt tydligt i en sådan här sammanställning. Höstens SPUR-inspektion var också ett kvitto på att vi har en bra verksamhet, menar Patrick.
Så placerar sig de 15 bästa sjukhusen i sammanställningen
- Universitetssjukhuset i Linköping
- Värnamo
- Västerås
- Ryhov, Jönköping
- Sundsvall
- Borås
- Västervik
- Kalmar
- Falun
- Danderyd
- Skellefteå
- Östersund
- Sunderbyn
- NU-sjukvården
- NUS i Umeå
Hela sammanställningen finns att ladda hem på www.healthpowerhouse.se
Senast uppdaterad: 2011-02-17 11:02
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Fler prostataoperationer ska göras av NU-sjukvården
Vid regionstyrelsens sammanträde den 8 februari beslutades att Västra Götalandsregionen ska koncentrera den urologiska tumörkirurgin till färre sjukhus. Så kallade radikala prostatektomier – operation vid prostatacancer - kommer att koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Kärnsjukhuset i Skövde, Uddevalla, sjukhus och Borås lasarett. Detta innebär vidare att ett 80-tal kirurgiska ingrepp varje år flyttas från Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Lidköpings sjukhus.
Beslutet är ett resultat av en samlad översyn av cancersjukvården. I den har man även sett över arbetsfördelningen mellan regionens sjukhus. Att den urologiska tumörkirurgin nu ska utföras på färre orter hänger ihop med den regionala utvecklingsstrategin; att öka den medicinska kvalitén och garantera tillgängligheten året runt.
Även så kallade cystektomier – borttagande av urinblåsan - koncentreras till färre sjukhus. Ingreppen flyttas från Södra Älvsborgs sjukhus till Sahlgrenska Universitetssjukhuset medan Kärnsjukhuset tar över cystektomier från sjukhuset i Lidköping och NU-sjukvården.
Det blir nu regiondirektörens uppdrag att genomföra förändringarna. Dessa ska vara klara senast första januari 2012.
Senast uppdaterad: 2011-02-09 17:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny mottagning samlar kunskap om barnafödande
|
Nyligen samlades Specialistmödravården, Poliklinisk mottagning, Samtalsmottagningen, BB-mottagningen och Amningsmottagningen inom NU-sjukvården i gemensamma nyrenoverade lokaler under namnet Obstetriska mottagningen. Lilian Olsson Fors, avdelningschef för Förlossningsavdelningen, Anne Wennberg, avdelningschef för BB och sektionsledare Stina Wolme är mycket nöjda över att verksamheterna nu är samlade på ett ställe.
På Kvinnokliniken pågår omfattande renoveringsarbeten och Obstetriska mottagningen var första verksamhet att flytta in i sina nya lokaler.
På Obstetriska mottagningen har man samlat alla mottagningar i NU-sjukvården som har med barnafödande att göra. Tidigare var de utspridda på fem olika mottagningar. Nu finns de i gemensamma lokaler på våning tre på NÄL. Arbetet med att samla mottagningarna började med en processkartläggning där man bland annat tittade på hur lokaliseringen kunde medverka till ett optimalt arbetssätt.
- Den största vinsten med flytten är att vi har fått samordning av verksamheterna och ändamålsenliga och trivsamma lokaler, säger Lilian Olsson Fors.
Barnafödande i fokus
Obstetrik är läran om barnafödande och på Obsteriska mottagningen kretsar allting kring barnafödande. Hit kommer gravida kvinnor för ultraljudsundersökningar, provtagningar och extrakontroller vid komplicerade graviditeter. Man kan också komma hit för att få stödsamtal inför förlossningen om man behöver det. Det är även hit nyblivna föräldrar kommer då det behövs extra kontroller av mamma eller barn efter förlossningen, till exempel om barnet har gulsot, om det är problem med amning eller liknande. De mammor som väljer att åka hem innan barnet är 72 timmar kommer på en barnläkarundersökning och barnmorskebesök på den Obstetriska mottagningen. Det är alltså både en del som hör till förlossningsvården och en del som hör till BB som man samlat.
12 500 besök per år
Under 2010 genomfördes 7205 undersökningar på före detta Specialistmödravården, 350 samtalsbesök och 3500 besök som tidigare gjordes på förlossningen samt 1500 besök på BB-mottagningen. Obstetriska mottagningen kan alltså räkna med ca 12 500 besök per år.
På Obstetriska mottagningen arbetar specialutbildade barnmorskor och gynekologer samt undersköterskor. Dessutom finns mödravårdens överläkare, samordnande barnmorska och mödravårdens psykolog här. Alla som jobbar på mottagningen arbetar även på Förlossningen eller BB.
Förlossning och BB på tur
I april kommer Förlossningsavdelningen att flytta tillbaka till sina gamla lokaler som då skall vara färdigrenoverade och under hösten räknar man med att BB skall kunna flytta in i nyrenoverade lokaler. |
Lilian Olsson Fors, avdelningschef Förlossningsavdelningen visar runt i de nya lokalerna.
Nöjda med samordningen av sina verksamheter. Lilian Olsson Fors, avdelningschef Förlossningsavdelningen, Stina Wolme, sektionsledare och Anne Wennberg, avdelningschef BB.
I väntrummen finns leksaker för medföljande barn.
Ultraljudsundersökning i samband med graviditet görs på Obstetriska mottagningen.
|
Senast uppdaterad: 2011-02-08 15:44
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Studenthandledarpris 2010
Den 26 januari delades NU-sjukvårdens studenthandledarpris ut för första gången. Av de elva nominerade var det Marie Hedlundh, barnmorska på förlossningen, NÄL, som fick priset som bestod av en tavla och ett diplom. Priset ska delas ut varje år till handledare för studenter i verksamhetsförlagd utbildning inom akademiska vårdutbildningar. Förra året handleddes 650 studenter inom NU-sjukvården.
Nomineringskommitténs motivering:
Marie har med sin gedigna erfarenhet visat på ett vetenskapligt och professionellt förhållningssätt utöver det vanliga gentemot studenterna.
Marie har förmåga att skapa en lugn och trygg lärandemiljö där studenterna ges rum att utvecklas mot en självständighet i sin yrkesroll.
Kvinnokliniken har med sin nominering visat på betydelsen av kvalificerad studenthandledning i den kliniska utbildningen inom NU-sjukvården.
Marie Hedlundh tar emot studenthandledarpriset 2010 från
utvecklingschef Ann-Marie Schaffrath.
Senast uppdaterad: 2011-02-01 10:12
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
MR-kameror 3Tesla till NU-sjukvården
Regionstyrelsen har beslutat att köpa två magnetresonanskameror, MR-kameror 3 Tesla där den ena går till NU-sjukvården och den andra till Östra sjukhuset. Kamerorna används till avancerad bilddiagnostik inom till exempel strokevård, cancersjukvård, ortopedi och neurologi.
Investeringen uppgår till 20 miljoner per kamera. Två motsvarande anläggningar finns redan i bruk inom Västra Götalandsregionen en vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och en vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.
- Det här betyder jättemycket för oss och vi är väldigt glada att vi har fått klartecken att beställa kameran. Behovet av MR-undersökningar är jättestort och ökar hela tiden, säger Områdeschef Eva Wallström i en kommentar
- Den nya kameran har starkare magnet och tack vare det kan vi göra undersökningarna både snabbare och med högre kvalitet, förklarar Eva.
MR- kameran 3Tesla kommer att levereras till NU-sjukvården under 2011. I samband med det planerar man att fasa ut en 16 år gammal kamera som fortfarande är i drift.
Senast uppdaterad: 2011-01-26 08:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Mer pengar till baspersonalens kompetenshöjning
Inom ramen för Baspersonalens kompetens psykiatri och projektet Kunskap gör skillnad har Vårdsamverkan Fyrbodal erhållit ytterligare 2 865 000 kronor som ansökts om för 2011. Med fjolårets tilldelning har Vårdsamverkan Fyrbodal beviljats totalt 5 465 000 kr.
– Detta är väldigt positivt utifrån det stora gensvar som utbildningsinsatserna hittills fått från verksamheterna, menar Lars Helldin, ordförande för Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupp för Psykiatri.
Kunskap gör skillnad är ett projekt i samverkansarenan Vårdsamverkan Fyrbodal och har erhållit totalt 5 465 000kr för 2010-2011. Ingående parter är Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmåls kommuner, NU-sjukvården, primärvården samt hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupp för psykiatri är styrgrupp för arbetet.
Läs pressmeddelandet från Vårdsamverkan Fyrbodal
Läs mer om projektet Kunskap gör skillnad
Senast uppdaterad: 2011-01-19 10:57
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Lars Helldin har utsetts till tf sjukhusdirektör
Lars Helldin, som idag är områdeschef för vuxenpsykiatrin i NU-sjukvården, har idag utsetts till tillförordnad sjukhusdirektör för NU-sjukvården av regiondirektör Johan Assarsson. Han tillträder sin nya tjänst i samband med att Sten Axelsson lämnar sin tjänst den 1 februari.
Lars Helldin är specialist i allmänpsykiatri och har disputerat i psykologi. Han blev verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i NU-sjukvården 2006 och hade då varit ställföreträdande chef för verksamheten sedan 2000. 2009 blev han områdeschef för vuxenpsykiatrin vilket innebär ansvar för hela öppenvården och slutenvården i NU-sjukvården samt rättspsykiatrin som utgör cirka 30 procent av rättspsykiatriska verksamheten i Västra Götaland.
– Lars Helldin kommer från en stor och komplex verksamhet där man genom ett målinriktat arbete lyckats både med att öka tillgängligheten till vården och hålla en ekonomi i balans, säger regiondirektör Johan Assarsson i en kommentar.
– Det arbete med vård 2010 som gjorts under Sten Axelssons tid har skapat goda förutsättningar att som en organisation jobba med att utveckla vårdens innehåll och utveckling. Det vill vi göra i nära samverkan med patienter och medarbetare, något jag verkligen ser fram emot, säger Lars Helldin.
Lars Helldins uppdrag som tillförordnad direktör för NU-sjukvården sträcker sig fram till sista augusti 2011.
Senast uppdaterad: 2011-01-14 16:50
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Sten Axelsson blir ny servicedirektör i Västra Götalandsregionen
Sjukhusdirektör Sten Axelsson har utsetts till ny servicedirektör i Västra Götalandsregionen.
– Han har i sin nuvarande roll som chef för NU-sjukvården visat på ett tydligt och resultatorienterat ledarskap, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Sten Axelsson tillträder sitt nya uppdrag den 1 februari och blir därmed ansvarig för Västra Götalandsregionens serviceförvaltning Regionservice.
Regionservice har 3 700 anställda och en omsättning på ca 3,5 miljarder kronor och
ansvarar för inköp och upphandling, materialförsörjning, transporter, tvätteri, administration, tryckeri, hjälpmedel, IT och telefoni, städ, vaktmästeri och måltider.
Kunder är Västra Götalandsregionens 17 sjukhus, drygt 120 vårdcentraler och 168 folktandvårdkliniker, regionens övriga verksamheter och bolag samt ett antal kommuner.
– Efter drygt fem år i NU-sjukvården där mitt huvudsakliga uppdrag var att genomföra Vård 2010, är det dags för mig att gå vidare. NU-sjukvården går nu in i en ny utvecklingsfas med större fokus på kvalitet och verksamhetsutveckling - då behövs nya krafter som tar vid, säger Sten Axelsson
- Regionservice har en stor och omfattande verksamhet med stor påverkan för Västra Götalandsregionens övriga förvaltningar. Jag ser fram emot att få utveckla verksamheten vidare tillsammans med medarbetarna avslutar Sten Axelsson.
En tillförordnad sjukhusdirektör kommer nu att utses i avvaktan på en permanent lösning.
Senast uppdaterad: 2011-01-11 14:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Forskning om B-celler gav pris
Johanna Karlsson, forskarstuderande och specialistläkare på Infektionskliniken på NÄL, fick i samband med 2010 års läkarstämma i Göteborg, pris för sin poster om infektionskänslighet vid blodcancer som drabbar B-celler.
|
I sina forskarstudier har Johanna Karlsson undersökt vilka sorters infektioner de här patientgrupperna är känsliga för. Hon har undersökt patienternas antikroppsnivåer mot exempelvis luftvägsbakterier, hudbakterier, herpesvirus, svampsmittämnen och borrelia.
- Om vi kan karakterisera dessa patienters infektionskänslighet kan vi förhoppningsvis skydda dem bättre mot risksmittämnen genom till exempel vaccinationer. Med tanke på den ökande antibiotikaresistensen i samhället är det också viktigt att kunna rikta antibiotikabehandlingar mot rätt patientgrupper och smittämnen, säger Johanna Karlsson.
Johanna Karlssons poster uppmärksammades av juryn på läkarstämman för, som man uttryckte det, "god vetenskaplig presentation”.
Läs mer Johanna Karlssons forskning
|
 |
Senast uppdaterad: 2010-12-29 10:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Lär av varandra - för patienternas bästa
Genom auskultationer har MÄVA-sjuksköterskor och kommunsjuksköterskor fått lära av varandra. Ökad förståelse för varandras arbete leder till ett bättre samarbete.
Under hela hösten har sjuksköterskor från kommunerna i FyrBoDals-området kommit till MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) för att vara med och se hur arbetet där går till.
– Vi började med att presentera oss och berätta hur en dag ser ut. Sedan var de med på teammöte för att få en helhetsbild över vårt arbetssätt, berättar Mia Horvath, MÄVA-sjuksköterska och en av dem som har hand om auskultationerna.
Det är mycket som står på programmet. De besökande sköterskorna får en rundvandring på avdelningen och får också veta hur en typisk MÄVA-patient ser ut. De är med på rond, tittar på MÄVA-pärmen och går igenom vilka kriterier som gäller för att få komma till MÄVA. Men bara att de har kommit dit är nog så viktigt.
– Får man ett ansikte på personen man pratar i telefon med förbättrar det samarbetet, säger Mia Horvath.
Lena Andersson och Ulrika Karlsson från hemsjukvården i Mellerud har auskulterat på MÄVA. Efter en fullspäckad heldag ska de sedan smälta alla intryck och ta med sig sin nya kunskap hem till Dalsland.
– Vi får förståelse för hur man arbetar och vad som händer här, säger Ulrika Karlsson.
Samtidigt har sjuksköterskor från MÄVA varit ute i kommunerna för att lära sig mer om hur arbetet där fungerar.
– Kommunsköterskorna är ensamma i sin bedömning och det kan vara svårt att få en helhetsbild. Vi har fått större förståelse för att deras arbete inte är lätt, säger Mia Horvath.
Genom auskultationerna underlättas samarbetet över vårdgränserna blir patienterna trygghet större och det är det centrala i arbetet.
– Vi lär oss mycket av varandra. Det är stora skillnader i arbetssituationerna, men vi jobbar ändå ihop för patienternas bästa.
 |
Ulrika Karlsson, Mia Horvath och Lena Andersson har lärt sig mycket av varandra, och fått större förståelse för varandras arbetssituation. |
Senast uppdaterad: 2010-12-30 13:42
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny styrelse i NU-sjukvården
Vid mötet den 30 november utsåg Regionfullmäktigen ny styrelse för NU-sjukvården.
Peter Spjuth (V) är ny ordförande och Anne-Lie Sundling (KD) utsågs till vice ordförande.
Övriga medlemmar i styrelsen är:
Carina Åström (S)
Jim Aleberg (S)
Maria Radivoj (S)
Anders G Högmark (M)
Ulf Hanstål (M)
Yngve Johansson (MP)
Roger Boström (C)
Ersättare är:
Margreth Johnsson (S)
Mikael Sternemar (FP)
Orvar Martinsson (SVG)
Senast uppdaterad: 2010-12-01 16:06
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vinnarna i NU-sjukvårdens tipspromenader
|
Uddevalla |
NÄL |
| Badhandduk |
Badhandduk |
| Karin Södersten, Uddevalla |
Jenny Järnerot, Trollhättan |
| Märta Sköldborg, Uddevalla |
fam. Tatu Robertsson, Vänersborg |
| Kristina Hallén, Ljungskile |
Stefan Larsson, Trollhättan |
| Carina Löfgren, Uddevalla |
Jörgen Jörgensen, Trollhättan |
| Moa Rödin, Uddevalla |
Annica Onsjö, Bromma |
| Termosmugg |
Termosmugg |
| Gerd Karlsson, Uddevalla |
Inger Jörgensen, Trollhättan |
| Marie-Louise Errind, Älvängen |
Helena Samuelsson, Vänersborg |
| Maria A Jonasson, Uddevalla |
Tibor Kovas, Trollhättan |
| Robert Oskarsson, Uddevalla |
Barbro Gustavsson, Trollhättan |
| Lennart Sköldborg, Uddevalla |
Helena Alexandersson, Grästorp |
| Pia Olsson, Uddevalla |
Karin Sävhage, Upphärad |
| Therés Johansson, Lysekil |
Linda Belfrage, Hjälteby |
| Magnus Blad, Uddevalla |
Calle Onsjö, Klintehamn |
| Josefin Olofsson, Uddevalla |
Anita Dahlgren, Trollhättan |
| Mikaela Holmgren, Uddevalla |
Mats Dahlgren, Trollhättan |
| USB-minne eller paraply |
USB-minne eller paraply |
| Helena Rödin, Uddevalla |
Louise Järnerot, Trollhättan |
| Markus Rödin, Uddevalla |
Annica Onsjö, Bromma |
| Julia Andersson, Uddevalla |
Ingrid Järnerot, Trollhättan |
| Ludvig Andersson, Uddevalla |
Kristina Larsson, Trollhättan |
| Mona-Lisa Holmgren, Uddevalla |
Anders Petersson, Trollhättan |
| Kenneth Errind, Älvängen |
Susanne Bengtsson, Västra Frölunda |
| Berit Johansson, Uddevalla |
Anette Svantesson, Trollhättan |
| Carina Lundström, Uddevalla |
Kerstin Velander, Trollhättan |
| Katarina Merlander, Uddevalla |
Sara Wiktorsson, Uddevalla |
| Matilda Arup, Uddevalla |
Wajdi Lahdo, Trollhättan |
Priserna kommer att skickas ut under vecka 45.
Rätta rader
Uddevalla
| 1. Hur många delprojekt ingick i vård 2010? |
Svar: 16 (X) |
| 2. I vilka lokaler flyttar hudkliniken på Uddevalla sjukhus in i april 2011? |
Svar: Infektionskliniken (1) |
| 3. IMA och HPE är två nya vårdformer, men inom vilket område finns de? |
Svar: An/op/IVA (X) |
| 4. Vilket nummer ska du ringa för att få rad om vård? |
Svar: 1177 (2) |
| 5. När du kommer till akuten gör en sjuksköterska en första bedömning av ditt vårdbehov. Vad kallas det? |
Svar: Triage (1) |
| 6. Vilken sjukdom har man om tromolysbehandling blir aktuell? |
Svar: Stroke (X) |
| 7. Ungefär hur många patienter tas omhand av den samlade akutverksamheten vid Uddevalla sjukhus under ett år? |
Svar: 28000 (2) |
| 8. Vad står MÄVA för? |
Svar Medicinsk äldrevårdsavdelning (1) |
| 9. Vad får barnen efter de har undersökt synskärpan i ögonklinikens lila korridor? |
Svar: Medalj och klistermärke (2) |
| 10. Vilka verksamheter samverkar i Bröstcentrum? |
Svar Mammografi, kirurgi, patologi |
NÄL
| 1. Hur många delprojekt ingick i vård 2010? |
Svar: 16 (X) |
| 2. I vilka lokaler flyttar hudkliniken på Uddevalla sjukhus in i april 2011? |
Svar: Infektionskliniken (1) |
| 3. IMA och HPE är två nya vårdformer, men inom vilket område finns de? |
Svar: An/op/IVA (X) |
| 4. Vilket nummer ska du ringa för att få rad om vård? |
Svar: 1177 (2) |
| 5. När du kommer till akuten gör en sjuksköterska en första bedömning av ditt vårdbehov. Vad kallas det? |
Svar: Triage (1) |
| 6. Vilken sjukdom har man om tromolysbehandling blir aktuell? |
Svar: Stroke (X) |
| 7. Ungefär hur många patienter tas omhand av den samlade akutverksamheten vid Uddevalla sjukhus under ett år? |
Svar: 28000 (2) |
| 8. Vad innebär det att lekterapin är en FRIZON? |
Svar: En trygg miljö där barn kan koppla av, leka och skapa (X) |
| 9. När ska Brinkåsen, NU-sjukvårdens nya rättspsykiatriska enhet i Vänersborg, stå färdigt? |
Svar: 2011 (1) |
| 10. Vilken fästingburen sjukdom behandlas på infektionskliniken? |
Svar: Borrelia (1) |
Senast uppdaterad: 2010-11-04 10:45
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården öppnade dörren
Ballonger, ambulanser och tipspromenad var några av de saker som mötte besökarna på Öppet hus i NU-sjukvården. Många tog chansen att få veta mer om hur sjukvården fungerar. Besökarna togs emot av engagerad personal som berättade och svarade på frågor.
Den 30 oktober slog NU-sjukvården upp sina dörrar. Öppet hus markerade avslutet på förändringsarbetet inom Vård 2010 och olika verksamheter passade på att visa upp sig.
Gemensamt för sjukhusen var en utställning om akuten och en om Vård 2010. Klinisk fysiologi, blodcentralen, hälsofrämjande sjukhus och rekrytering var också på plats på båda ställena och utanför sjukhusen tog ambulansen emot och visade upp sin verksamhet.
Bröstcentrum, ögonkliniken och hudkliniken på Uddevalla sjukhus bjöd in, visade runt och berättade om sitt arbete och utanför MÄVA fanns det också möjlighet att lära sig mer och ställa frågor runt verksamheten. I entrén var det ansiktsmålning och ballonger till alla barn, konstutställningen Porträtt - om människor med canceri matsalen och runt om på sjukhuset var det musikunderhållning.
På NÄL kunde man få veta mer om infektionskliniken och KK:s Gör det jämt-projekt. Hos miljöenheten fick man testa hur man blir mer miljömedveten. Dessutom hade barnkliniken nallemottagning och på olika ställen i lokalerna bjöds det på musikunderhållning. I Ägget hölls föreläsningar inom så skilda områden som hjärtsjukvård, fetmakirurgi och Gör det jämt.
 |
|
Jenny, Ingrid och Louise fick se hur det fungerar i ambulansen,
Peter Eliasson visade bland annat syrgasmasken. | |
 |
|
Blodcentralen var på plats för att informera om vikten av att bli blodgivare. | |
 |
|
Lars Helldin, områdeschef för vuxenpsykiatri berättar om NU-sjukvårdens
nya psykiatriska anläggning Brinkåsen för intresserade besökare. | |
 |
|
I Uddevalla drog Bröstcentrum besökare. Här förevisas en mammografiapparat. | |
 |
|
Hudkliniken tog emot i sitt tillfälliga hem där de kommer att husera fram till i vår,
när de får flytta in i infektionsklinikens gamla lokaler. | |
 |
|
Sylvia Gustafsson och maken Lars kom från Sjuntorp för testa hur det går
till på klinisk fysiologi. Vid sitt besök på NÄL imponerades de särskilt av
infektionsklinikens nya lokaler. | |
 |
|
Hos miljöenheten kunde man kolla hur mycket energi det går åt för att
tända glödlamporna. | |
 |
|
Nallemottagningen på lekterapin var välbesökt. | |
 |
|
Alla nallar som behövde fick sin diagnos av läkarna på barnmottagningen. | |
 |
|
På Uddevalla sjukhus var Studio 32 och erbjöd ansiktsmålning och
ballonger till alla barn. | |
 |
|
På NÄL var många aktiviteter samlade runt Ägget i mitten av sjukhuset. | |
 |
|
Rekryteringsenheten tog hand om tipspromenaden. | |
|
Många var intresserade av att titta in på ögonkliniken. |
 |
|
I ögonklinikens blå korridor fick man lära sig mer om sjukdomar i näthinnan. | |
Foto: Peter Wahlström
Senast uppdaterad: 2010-11-03 16:17
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Resultatet från den nationella patientenkäten är klart
Nu har den nationella patientenkäten presenterats. Under hösten ska uppföljningen ske på enhetsnivå och resultaten ska presenteras i tre delar: det här tycker patienterna vi är bra på, det här tycker patienterna vi behöver bli bättre på och nu planerar vi att arbeta vidare på följande sätt.
Undersökningen mäts i patientupplevd kvalitet (PUK) som går från 0 till 100. Regionens mål är att PUK-värdet ska ligga på minst 90. I NU-sjukvården är kvinnokliniken avd 45, palliativa enheten avd 14, osteoporosmottagningen och dialysmottagningen de enheter som bäst lever upp till målen.
Bland de områden som överlag har fått ett lågt PUK-värde återfinns information och delaktighet
– Information om varningssignaler och biverkningar är områden vi måste jobba med, säger Kerstin Mattsson, chefsjuksköterska.
Västra Götalandsregionen var ett av 19 landsting/regioner där enkäten genomfördes. Både specialiserad sjukhusvård och psykiatrisk sluten- och öppenvård har undersökts. Resultaten presenteras på sju indikatorer: tillgänglighet, förtroende, delaktighet, bemötande, information, upplevd nytta och rekommendera.Från NU-sjukvården har 3724 patienter deltagit från 23 somatiska slutenvårdsavdelningar, 29 öppenvårdsmottagningar, 10 psykiatriska slutenvårdsavdelningar och 13 psykiatriska öppenvårdsmottagningar.
Resultaten av den psykiatriska vården redovisas på riks- och landstingsnivå, medan den specialiserade sjukhusvården även redovisas på kliniknivå.
Läs mer om patientenkäten här.
Senast uppdaterad: 2010-10-26 15:20
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Information till blivande föräldrar ang. ombyggnad på förlossningen och BB
Förlossningsavdelningen och BB-enheten på NÄL kommer efter flera års planering att under kommande året renoveras och förnyas för att bättre möta dagens och morgondagens behov.
Efter renoveringen på förlossningsavdelningen kommer fler rum att vara utrustade för förlossning och samtliga rum får egna hygienutrymmen. Därtill kommer en modernisering utifrån dagens behov såväl ur patient- som personalperspektiv.
På BB-enheten kommer antalet enkelrum efter renoveringen att ha tredubblats. Lokalerna kommer i övrigt att vara anpassade till dagens vårdbehov.
Förlossning i andra lokaler
Under första delen av ombyggnadstiden kommer förlossningsverksamheten att bedrivas i andra lokaler (fd avd 37) under ca 5 månader (oktober till och med februari). Under denna tid minskar antalet vårdplatser något vilket kan innebära viss begränsning i verksamheten.
Under höst/vinter är belastningen vanligtvis lite lägre, men hänvisningar av patienter i våra ”ytterområden” kan inte uteslutas.
OBS! För att bäst kunna planera vid hög belastning ber vi alla föräldrapar att kontakta oss via telefon vid förlossningsstart.
Entrén till förlossningsavdelningen kommer under denna period att flyttas. Skyltning finns.
BB-vården på avdelning 35 och 52
Under ombyggnadstiden kommer BB-vården att bedrivas på två separata avdelningar inom sjukhuset. BB vården kommer att lokaliseras till avd 35 och egenvårdsavdelningen kommer att bedrivas på avd 52.
Detta kommer att innebära färre enkelrum än normalt under hela ombyggnadstiden, det vill säga oktober till och med juni, och de enkelrum som finns att tillgå kommer i första att erbjudas patienter med komplicerad förlossning.
BB/amningsmottagningen kommer också att ha sin verksamhet på avd 52 under ombyggnadstiden.
Vi förstår den olägenhet det kan innebära för er som föder under denna period, men hoppas ni har överseende med detta under byggtiden. Vi ser fram emot att efter ombyggnaden kunna erbjuda vård i nya, fräscha och moderna lokaler anpassade för verksamheten och utifrån föräldraparens önskemål.
Sven-Åke Carlsson
Verksamhetschef
Kvinnokliniken |
Anne Wennberg
Avdelningschef
BB-enheten |
Lilian Olsson Fors
Avdelningschef
Förlossningsavdelningen |
Senast uppdaterad: 2010-09-10 09:08
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Toppmodern intensivvård öppnar på NÄL
Från och med måndagen den 6 september finns en av Sveriges modernaste intensivvårdsavdelningar redo att ta hand om dig på Norra Ålvsborgs länssjukhus (NÄL). NU-sjukvården erbjuder en intensivvård anpassad till patientens behov och är högteknologiskt utrustad.
Fredagen den 3 september och lördagen den 4 september kommer en samhällsannons att publiceras i områdets tidningar med anledning av att intensivvården samlats till NÄL. Annonsen ingår I en serie samhällsannonser som beskriver vården utifrån de verksamheter som förändrats inom utvecklingsarbetet Vård 2010.
Länk till samhällsannonsen
Senast uppdaterad: 2010-09-02 17:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Infektionskliniken flyttar till NÄL
En stor andel av infektionssjukvården är akut och kommer därför från och med 1 september att finnas i nya, välutrustade lokaler på NÄL, tillsammans med huvuddelen av akutsjukvården i NU-sjukvården. Samlokaliseringen ger förutsättningar för bättre omhändertagande av patienter med:
• svåra akuta infektionssjukdomar
• höggradigt smittsamma sjukdomar
• multiresistenta bakterier.
Som patient ska du göra precis som tidigare, det vill säga:
I första hand ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd om vart du ska vända dig när du behöver vård . Vid svårare olycksfall, allvarlig sjukdom, då du behöver ambulans, ringa 112.
Mer information om sjukdomar, behandlingar och egenvård hittar du också på www.1177.se/vgregion
Fredagen den 27 augusti och lördagen den 28 augusti kommer en samhällsannons att publiceras i områdets tidningar med anledning av infektionsklinikens flytt. Annonsen ingår I en serie samhällsannonser som beskriver vården utifrån de verksamheter som förändrats inom utvecklingsarbetet Vård 2010.
Länk till samhällsannonsen
Senast uppdaterad: 2010-08-26 09:59
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vanligt med sömnproblem efter hjärtinfarkt
 |
Var femte patient som drabbats av hjärtinfarkt upplever att de har sömnproblem. Det visar en forskningsstudie som Ingvor Johansson, pacemakersjuksköterska på hjärtcentrum, varit med att ta fram. |
I studien, som kommer att publiceras i European Journal of Cardiovascular Nursing, har patienter fyra månader efter hjärtinfarkten fått svara på frågor kring sömn, fatigue, ångest och depression. Resultatet visade att var femte upplevde att de hade sömnstörningar av något slag. Det kunde till exempel handla om att de hade svårt att somna, att de vaknade under natten, inte kände sig utvilade eller att de vaknade för tidigt.
Det var inte heller ovanligt, framför allt hos kvinnor, att det fanns en koppling till ångest och depression.
Nytt forskningsområde
Studien bekräftar de erfarenheter Ingvor Johansson har från sitt kliniska arbete med hjärtpatienter i NU-sjukvården. Men forskningsområdet är nytt och dåligt utforskat och därför behövs mer kunskap innan vården kan förändras och resultaten lyftas in i rehabiliteringsarbetet.
– Nu vet vi i alla fall hur det ser ut och vad vi ska gå vidare med. De som sover dåligt har ofta dålig livskvalitet och orkar inte delta i rehabiliteringen, så det är klart att det här är en viktig fråga, säger Ingvor Johansson.
Fortsätter mot master
Studien har tagits fram tillsammans med forskare vid Högskolan Väst och Astra Zenecas forskningsavdelning. För Ingvor Johanssons del har den varit en del i hennes magisteruppsats i omvårdnad. Med den i hamn har hon nu gått vidare för att läsa in en magister i kardiologisk omvårdnad. Siktet är inställt på en master inom ämnet,
– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och cirkulation. Vården står inte still och det är roligt att vara med i en kunskapsutveckling som kommer patienterna till godo, säger hon.
Läs mer i abstract (länk)
Senast uppdaterad: 2010-08-06 11:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny funktion gör det lättare att hitta på sjukhusen
NU-sjukvården är en komplex verksamhet med många utbudspunkter och arbetsplatser. För att underlätta för såväl patienter och anhöriga som medarbetare att hitta information om var vården ges och var den aktuella enheten är placerad, har en ny webbfunktion tagits fram. Med hjälp av "Hitta rätt i NU-sjukvården" är det möjligt att söka fram avdelningar, mottagningar, övrig verksamhet respektive service, men även konferenslokaler på i första hand Uddevalla sjukhus och NÄL. På sikt kommer fler enheter/utbudspunkter att läggas till i takt med att informationen efterfrågas.
Vi hoppas att den nya funktionen "Hitta rätt i NU-sjukvården" som du hittar som länk på www.nusjukvarden.se hjälper dig som patient och anhörig att hitta till NU-sjukvårdens olika avdelningar och enheter.
Senast uppdaterad: 2010-07-19 15:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Rätt från början – nytt sätt att minska sjukskrivningarna
Genom multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder av flera yrkeskategorier) och kognitiv beteendeterapi ska patienter som har smärta i rygg, nacke och axlar och lättare depression, ångest eller stressproblem få hjälp. I Fyrbodal finns det nu fyra rehabteam som har till uppdrag att dessa patienter får rätt hjälp från början.
– Det handlar om att ha kvalitet i sjukskrivningsprocessen, säger Lars Erik Karlsson, processledare i NU-sjukvården.
Att leva med ett långdraget smärttillstånd leder ofta till stora, både fysiska och psykiska, problem för den drabbade. Långa sjukskrivningar och utdragna utredningar inom sjukvården innebär att man hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden och ju längre man är borta desto svårare är det att komma tillbaka till arbetslivet.
Primärvården Fyrbodal och NU-sjukvården arbetar tillsammans för att utveckla och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Grunden för det arbetet är sjukskrivningsmiljarden, där staten ger landstingen ekonomiskt stöd till arbetet med sjukskrivningar mellan åren 2006 och 2011, och rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin innebär att landstingen skall kunna erbjuda patienter multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder från flera yrkeskategorier) samt kognitiv beteendeterapi.
Sedan hösten 2009 organiserar primärvården tillsammans med NU-sjukvården bedömning och behandling vid komplexa sjukdomsbilder och funktionsnedsättning i fyra team. De ska i ett tidigt skede utreda och bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt vid behov erbjuda insatser enligt rehabiliteringsgarantin. Teamen består av sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och rehabkoordinator. Dessutom kan teamet förstärkas av ortoped, psykiatriker och smärtläkare.
Arbetet med sjukskrivningsprocessen har legat som grund för nästa steg, införandet av rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin riktar sig till de största grupperna som är borta från arbetslivet på grund av sjukskrivning. Den innebär att landstingen skall kunna erbjuda patienter med icke specifika rygg- och nackbesvär, multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder av flera yrkeskategorier), samt kognitiv beteendeterapi till personer som lider av depression, ångest eller stress. Den första överenskommelsen mellan staten och landstingen avseende rehabiliteringsgarantin började gälla i juli 2008 och en ny överenskommelse har tecknats för åren 2009-2010 (”Behandlingar/rehabilitering som berättigar till ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin”)
Läs mer på www.vgregion.se/fmf
Senast uppdaterad: 2010-07-05 11:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ambulansen förberedd för reparationsarbetet på Stallbackabron
 |
Den 2 augusti startar reparationsarbetet av Stallbackabron i Trollhättan. Under drygt två år kommer kapaciteten över bron att vara halverad, och långa köer är att vänta.
– Förändringen i infrastrukturen skapar oreda för oss, men patienterna kommer inte att drabbas, säger Hans Svensson, områdeschef för akutverksamheten. |
Varje dag passerar 30 000 fordon över den 1 392 meter långa bron över Göta älv och efter 30 år är bron i stort behov av reparationer. Reparationsarbetet kommer att pågå under drygt två år från augusti 2010 till november 2012. Sammanlagt är det 5 500 kvadratmeter brobana som ska bilas bort och gjutas om.
Under reparationerna, som görs i tre etapper, kommer endast ett körfält i vardera riktningen vara öppet. Det betyder halverad trafikkapacitet. Långa köer är att vänta och under rusningstid befarar Trafikverket att restiderna kan öka med cirka en halvtimme.
Ambulanser flyttas
Den begränsade framkomligheten kommer att påverka vanliga trafikanter, men också viktiga samhällsfunktioner. På NU-sjukvårdens ambulanscentrum har förberedelsearbetet varit igång en längre tid. Trafikverket har bjudit in till flera möten och tillsammans med Trollhättans kommun och Räddningstjänsten har en koordineringsgrupp startats. Det finns exempelvis långt framskridna planer att flytta en dygnsambulans och en dagambulans till den östra delen av stranden, för att säkra försörjningen av bilar på den sidan älven. Dialog förs även med Sjöfartsverket kring turistbåttrafiken. Man har också sett över scheman, rutiner och arbetstider för att försäkra sig om att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt.
- Verksamheten måste hela tiden vara flexibel, och personalen ställer verkligen upp, säger Carina Karlsson, avdelningschef på Trestadsambulansen.
Påverkbara trafiksignaler
När väl en akuttryckning blir aktuell kommer ambulansen att kunna påverka trafiksignalerna som sätts upp vid Stallbackabron från bilarna. De kommer också att ha hjälp av webbkameror som visar trafiksituationen i realtid. Möjligheter att ha bildskärmar i bilarna undersöks som en ytterligare åtgärd. Reparationen av Stallbackabron kommer att påverka ambulanscentrums arbete i hela området och därför görs även en allmän översyn.
Fler busslinjer och fler turer
Även i andra delar av samhället pågår arbetet för att få trafiken ska flyta på så bra som möjligt under reparationstiden. Bland annat byggs en rondell på Överbyvägen och avfarten mot Överby köpcentrum breddas.
Den främsta insatsen görs dock för att få fler bilister att åka kollektivt. Västtrafik ökar turtätheten och sätter in fler busslinjer, till att börja med i tvåstad och från och med december även mellan Trollhättan och Uddevalla. Bussbolagen ska även ha beredskap att snabbt ta andra vägar om vägarna proppar igen.
– Vi räknar med att det blir problem, men om vi får bort tio procent av bilarna från bron är problemet borta. Så ju fler som åker buss, desto bättre, säger Magnus Emanuelson, trafikutvecklare på Västtrafik, som också passar på att flagga för att buss 673 som kör mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kommer att flyttas med 5 minuter som en följd av de andra förändringarna.
Läs mer om ambulansverksamheten
Mer information om reparationsarbetet
www.trafikverket.se/stallbacka
Mer information om kollektivtrafiken
www.vasttrafik.se
Senast uppdaterad: 2010-06-23 14:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Invigning av ögonkliniken på Uddevalla sjukhus 2 juni lockade besökare
|
"Vacker utsikt – fina färger – oj, vad stort – jo, vi är nöjda – fantastiskt vad man kan göra för att rädda synen..."
Under tisdagens invigning av ögonkliniken 2 juni på Uddevalla sjukhus kom många nyfikna och tittade på både lokalerna och verksamheten. Ordförande för NU-sjukvårdens styrelse, Britt-Marie Andrén Karlsson, invigde de nya lokalerna genom att knyta ihop fem färgade band som symboliserar de fem olika områden man delar upp ögonkliniken i.
De besökande fick tillfälle att ställa frågor som besvarades av personal och se bildspel, titta på utrustning och dessutom följa ett operationsteam som opererade med full utrustning (på en docka).
Fakta om ögonklinikens förändring
All ögonverksamhet i NU-sjukvården samlas till Uddevalla sjukhus för att förbättra effektiviteten i behandlingen av ögonpatienterna. Ögonkliniken har under ett års tid byggts om och utökats till två plan, plan 7 och 8, samt delats upp i fem processområden. Dessa områden är; barn, glaukom (grön starr), katarakt (grå starr), retina (näthinna) samt allmän-akut-plastik.
För att underlätta för patienten har de olika korridorerna fått olika färg och vid anmälan i Centralreceptionen får patienten en färgad lapp med uppgifter om vart patienten skall bege sig.
Ögonkliniken har 110 anställda och tar emot 50 000 patientbesök per år. 6 500 operationer och laserbehandlingar görs varje år.
Anna-Lena Sand, Ionas Miliatos och Ingela Berg tycker att det bästa med förändringen är att patienterna märker av en mer effektiv vård |
|
Britt-Marie Andrén Karlsson, ordförande i NU-sjukvårdens styrelse, inviger ögonkliniken
Besökande fick informationsblad om verksamheten
Öppet hus under operation på en docka |
Senast uppdaterad: 2010-06-03 15:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Varma applåder mötte pristagare
 |
Afshin Noorani och Malin Berglund möttes av långa och varma applåder när de den 21 maj tog emot priset som 2009 års AT- respektive ST-handledare.
|
Utmärkelserna har delats ut till en senior läkarkollega sedan 2001 genom föreningen SYLF (Sveriges yngre läkares förening). Prisutdelare denna gång var sjukhuschef Ann-Marie Schaffrath. Hon överlämnade diplom, stipendium på 3 000 kronor och vandringspris – en kossa till AT-pristagaren och de gyllene vingarna till ST-pristagaren.
De båda pristagarna, kirurg Afshin Noorani och öron-näsa-halsspecialist Malin Berglund, var påtagligt glada och stolta och möttes av långa och varma applåder när deras namn tillkännagavs.
Motivering till valet av AT-handledare...
Motiveringen till att Afshin Noorani blev 2009 års AT-handledare lyder:
”För att han med ödmjukhet och på ett balanserat sätt handlett och undervisat AT-läkare genom kirurgplaceringen och inbjudit till och ökat intresset för kirurgi som vidare specialité. Dr Noorani har inte bara undervisat enligt böckerna, han har också bjudit på sig själv och inte varit rädd att berätta om sina misstag i sin karriär för att lära sina AT-läkare att inte göra samma misstag.”
...och ST-handledare
”Malin har ett genuint intresse för utbildning vilket hon tydligt visat i sin nya position som studierektor för ÖNH-kliniken. Hon lägger ner mycket tid och visar stort engagemang för att lyfta fram ST-läkarens position inom kliniken. Malin är inte bara själv en mycket kompetent handledare då hon i alla arbetssituationer alltid tar tillfällen i akt för att undervisa och utbilda oss ST-läkare/underläkare, hon har också noggrant satt sig in i den nya ST-läkarutbildningen som ställer höga krav inom inte bara den praktiska kunskapen inom specialiten utan också inom bl.a. forskning, ledarskap och utvecklingsarbete. Denna kunskap har hon också varit noga med att informera övriga kollegor om på kliniken då vi som en liten klinik arbetar tätt och förståelse måste finnas för de nya kraven som ställs på oss ST-läkare.
Malin är också aktiv inom utveckling och planering av de gemensamma utbildningsträffar för ST-läkare och underläkare inom ÖNH Västra Götalandsregionen och Halland.
Som handledare är hon drivande och har alltid i fokus hur vi gemensamt ska planera och på bästa sätt gå vidare i kompetensutvecklingen inom olika områden. Hon ger tips och ideer om hur man som ST-läkare på bästa sätt kan tillgodogöra sig den enorma kompetens som finns hos ÖNH-klinikens alla läkare. Hon är lyhörd för alla och allas åsikter och månar mycket om hur man som både ST-läkare och person mår och trivs på kliniken. Malin får ST-läkarna på ÖNH kliniken att känna sig behövda och uppskattade, det är aldrig några problem att ställa frågor och upplevda situationer av olika slag tas alltid på allvar och man arbetar gemensamt fram en lösning.
Malin Berglund är en stor tillgång för oss alla ST och underläkare på ÖNH kliniken.”
Senast uppdaterad: 2010-05-27 11:08
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Läkarsekreterarnas arbete och utbildning utvecklas
I närmare 40 år har man utbildat läkarsekreterare i Fyrbodal. För närvarande är utbildningen en kvalificerad yrkesutbildning (KY) men från och med i höst kommer den att bedrivas som en kvalificerad yrkeshögskoleutbildning (YH).
Utbildningens längd kommer att utökas från nuvarande tre till fyra terminer. Att förlänga utbildningstiden har ansetts nödvändigt på grund av läkarsekreterarnas utökade och förändrade arbetsuppgifter och kursinnehållet har därför reviderats av en grupp bestående av representanter från NU-sjukvården, Primärvården Fyrbodal, SKTF och Komvux i Vänersborg.
Utöver utbildningens teoretiska kurser ingår också kursen Lärande i arbete (LIA). Det är den största kursen och är sammanlagt på tjugo veckor. LIA:n delas upp i olika perioder och ger praktisk tillämpning av kursmålen och sker på vårdcentraler eller sjukhus. Under sista LIA-perioden kan finnas möjlighet att praktisera på exempelvis försäkringskassa, socialkontor eller företagshälsovård. Komvux erbjuder verksamma läkarsekreterare att gå en handledarutbildning för att försäkra, att de studerande får en så samstämmig LIA-utbildning som möjligt.
Patientsäker dokumentation
Läkarsekreterarnas arbetsuppgifter varierar beroende på om man arbetar på vårdcentral eller på sjukhus, men huvuduppgiften är att skriva de diktat som dikteras. Läkarsekreteraren kontrollerar att dokumentationen utförs på ett patientsäkert sätt och har också hand om många andra administrativa uppgifter i samband med vården av patienten. Läkarsekreterarna måste ha goda språkkunskaper för att kunna förstå diktat som dikteras av läkare, många med brytning på annat hemspråk. Förutom olika former av dokumentation består arbetsuppgifterna exempelvis av tidbokning, registrering och kodning av de diagnoser som läkaren ställer. Vid ett vårdbesök är det ofta läkarsekreteraren som är patientens första kontakt med sjukvården.
Verksamheternas behov
Margareta Lundgren, ordförande i utbildningens ledningsgrupp, tillika enhetschef i NU-sjukvården, kommenterar förändringen för läkarsekreterarna på följande sätt:
- Vi behöver välutbildad personal och vi utvecklar utbildningen kontinuerligt efter verksamheternas behov. Det är ett roligt och intressant arbete som aldrig stagnerar. Läkarsekreteraren är en viktig del i teamet, inte minst om man ser till patientsäkerhet. Det är därför nödvändigt att läkarsekreterarna har en gedigen grundutbildning, som kan möta de krav som finns idag och som kommer att ställas i framtiden.
Senast uppdaterad: 2010-05-18 11:13
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Unik samverkan ger bättre sjukvård i Strömstad och Tanum
Ett unikt brett samverkansprojekt, mellan bland andra Västra Götalandsregionen och Strömstads och Tanums kommuner, ger bättre tillgänglighet och service till invånarna, genom att de gemensamma resurserna under jourtid nyttjas bättre. Det är grundtanken i det projekt som initierats av NU-sjukvården och efter ett års förberedelser nu inletts.
I måndags startade pilotprojektet som pågår året ut. Under jourtid finns både ambulans med sjuksköterskekompetens och kommunernas sjuksköterskor för patienter inskrivna i hemsjukvården. Dygnet runt finns också sjukvårdsrådgivningen tillgänglig för att ge råd om vård via telefon. Genom att knyta samman de olika resurserna kan servicen till invånarna stärkas.
– Det allra bästa med det här projektet är att vi kan ge omhändertagandet så nära patienten som möjligt, med bibehållen kvalitet. Vi tar ett steg i riktning mot att skapa en sömlös samverkan, där vi inte i första hand tänker utifrån respektive organisation utan tar ett gemensamt ansvar för invånarnas behov, konstaterar Håkan Sundberg, sjukvårdsdirektör vid hälso- och sjukvårdskansliet i Uddevalla och ordförande i projektets styrgrupp.
Det innebär i praktiken bland annat att sjukvårdsrådgivningen kan få hjälp av ambulanspersonal eller kommunsköterskan med en bedömning eller insats hos en vårdtagare.
– I vissa fall kan det vara svårt att bedöma en patient enbart på information via telefonen, då känns det jättebra att ha en möjlighet att få en sjukvårdskunnig person som kan åka till patienten och göra en bedömning på plats, menar verksamhetschefen för Sjukvårdsrådgivningen Elisabeth Kvilén Eriksson.
Om en patient larmar kommunsköterskan när han/hon är upptagen, kan en ambulans i beredskap gå in och hjälpa patienten. På motsvarande sätt kan kommunsköterskan åka till en patient som larmat ambulans, om ingen finns ledig i närområdet, och kan inleda vård i avvaktan på ambulansens ankomst.
– Det är en jättevinst att kunna ge patienten snabba insatser i en trygg hemmiljö, säger Ann Vikingsson Karlsson, nattsjuksköterska i Strömstads kommun. Dessutom är det skönt att känna att det finns kollegor som kan hjälpa till nattetid när man annars är ganska ensam om det behövs hjälp att lyfta en patient till exempel.
I veckan gjordes första insatsen inom projektet från ambulansens sida. Det var Magnus Ljungström, ambulanssjuksköterska på SEMA Ambulans i Strömstad som med enkla insatser kunde hjälpa en kvinna med diabetes.
– Den stora vinsten är att patienten snabbare får rätt vårdinstans. En äldre patient är ofta orolig och skall slippa åka långa sträckor för något som kanske går att lösa i hemmet, tycker Magnus Ljungström.
För att kunna genomföra projektet har utbildning genomförts gentemot kommunsköterskor och ambulanssköterskor, och vissa kompletteringar av utrustning har skett. Ambulanserna har till exempel utrustats med något så enkelt som en örontermometer, vilket gör det lättare att bedöma patienten. HB-mätare gör det möjligt att ta blodvärden så att till exempel cancerpatienter kanske inte behöver åka in direkt utan kan vänta till nästa dag.
En utvärdering av projektet kommer att genomföras i slutet av året och om projektet slår väl ut, är målet att på sikt sprida det till andra områden i Fyrbodal.
Deltagare i projektet:
• Tanums kommun
• Strömstads kommun
• NU-sjukvården
• Primärvården Fyrbodal inklusive Sjukvårdsrådgivningen
• Hälso- och sjukvårdskansliet, Uddevalla
• SEMA Ambulans
• Vårdcentralen Linden
Senast uppdaterad: 2010-05-18 11:13
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Nu drar Hjärnvägen igång
Senast uppdaterad: 2010-04-26 13:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Omhändertagandet vid olycksfall överförs till NÄL
Från och med 28 april kommer omhändertagandet vid olycksfall, så kallat trauma, att överföras från Uddevalla sjukhus till NÄL. Där samlas merparten av akutsjukvården.
Som patient ska du göra precis som tidigare, det vill säga:
- I första hand ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd om vart du ska vända dig när du behöver vård
- Vid svårare olycksfall, allvarlig sjukdom , då du behöver ambulans, ringa 112.
Mer information finns att läsa i en samhällsannons som kommer att publiceras i områdets tidningar lördagen den 24 april och i början av nästföljande vecka. Annonsen ingår I en serie samhällsannonser som beskriver vården utifrån de verksamheter som förändrats inom utvecklingsarbetet Vård 2010.
Länk till samhällsannonsen
Senast uppdaterad: 2010-05-18 11:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Kvinnokliniken arbetar för jämlikt föräldraskap
Senast uppdaterad: 2010-04-06 09:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-medarbetare är årets biomedicinska analytiker 2009
Maria Lojander, avdelningschef för Klinisk mikrobiologi på NÄL, har utsetts till årets biomedicinska analytiker 2009. Hon mottar utmärkelsen vid IBL:s årsmöte i Stockholm den 15/4.
Länk till hela nyheten
Senast uppdaterad: 2010-03-30 15:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Scanning av bukaorta - ett snabbt sätt att rädda liv
|
Håkan Fransson arbetar på klinisk fysiologi i NU-sjukvården. Han är biomedicinsk analytiker och en av hans arbetsuppgifter är att göra ultraljud på bukaortor för att upptäcka pulsåderbråck.
Sedan förra året kallas alla män som fyller 65 till screening av bukaortan och på en eftermiddag hinner Håkan Fransson och hans två kollegor undersöka runt 50 personer.
– Så det går fort och lätt. De flesta är positiva och eftersom de kommer nära 65-års dagen så är det ofta glada nyblivna pensionärer, berättar han.
Varje år dör 700-1000 personer av brustet pulsåderbråck. De flesta känner inte av bråcket och det kan därför vara svårt att hitta det i tid. Risken att drabbas är högre för män och den ökar dessutom med åldern. Under 2009 undersöktes ungefär 1900 män i NU-sjukvården. Ett 30-tal av dem hade en förstorad bukaorta, varav några var så stora att det ledde till operation.
En normal bukaorta är ca 20 millimeter i diameter. Om den är över 30 mm i diameter behöver man kontrolleras igen efter en tid, men det är först när bukaortan är över 50 mm som man behöver operera.
Även om undersökningen är frivillig så kommer de allra flesta av de som kallas.
– Kallar vi 50 personer så kommer ungefär 45. Om man inte kommer får man en chans till och av de som kallas en andra gång kommer sju eller åtta av tio, säger Håkan Fransson.
Även de som inte kallas till screening kan få ett ultraljud av bukaortan gjort, men då måste man först få en remiss från sin läkare.
Läs mer om bråck på stora kroppspulsådern i magen på 1177.se
|
Ofta tar undersökningen bara ett par minuter, men för personer med förstorad aorta kan den vara mycket viktig. |
Senast uppdaterad: 2010-05-18 11:14
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Nya blodgivare sökes genom annonsering
I en serie samhällsannonser har vården beskrivits utifrån de verksamheter som förändrats inom utvecklingsarbetet Vård 2010. Denna gång har turen kommit till Laboratoriemedicin som i februari invigde sina ombyggda lokaler på NÄL och Uddevalla sjukhus.
Laboratoriemedicin är den verksamhet i NU-sjukvården som bland annat analyserar prover för att ge läkarna underlag för beslut. En del av deras verksamhet är också att tillhandahålla blod när det behövs i samband med till exempel operationer.
Blodgivning är en viktig verksamhet för att vården ska fungera, och fler blodgivare behövs! Läs mer i annonsen som publiceras i områdets tidningar fredag 5 mars eller lördag 6 mars.
Mer information om att ge blod, finns på www.geblod.nu
Senast uppdaterad: 2010-03-03 16:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vården fungerade i snöyran
Helgens snöoväder påverkade naturligtvis också NU-sjukvårdens verksamhet. Många medarbetare hade svårt att ta sig till sjukhuset, andra var tvungna att stanna kvar längre än planerat för att klara vården när kollegorna inte kunde komma in och lösa av. Stora extra resurser har fått läggas på ambulanssidan. Sammantaget tycks situationen dock ha varit under kontroll i helgen – mycket tack vare en fantastisk insats av personalen.
En verksamhet som haft en noggran planering inför ovädret var ambulansverksamheten och beredskapen var hög. Från lördag förmiddag till söndag förmiddag arbetade man i stabsläge under ledning av ambulanschef i beredskap. Fem extra ambulanser sattes in – en på NÄL, en i Strömstad och tre i Dalsland där snöovädret var värst. I norra Dalsland transporterades enstaka patienter till Karlstad i stället för ner till NU-sjukvården. Tack vare att man tog hjälp av Räddningstjänstens bandvagnar inträffade inte heller några incidenter med ambulanserna. Vidare sattes fyra fyrhjulsdrivna bilar i trafik för att transportera personal som hade svårt att ta sig till jobbet på i första hand akuten.
Patienttillströmningen till akuten var under helgen betydligt lugnare än en normal helg.
– Vi gjorde en planering som fungerade väldigt bra och vi har haft koll på läget. Personalen har ställt upp på ett suveränt sätt, säger Hans Svensson, chef för akutområdet.
Senast uppdaterad: 2010-02-22 19:50
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
God tillgänglighet och stora förändringar
Under 2009 har tillgängligheten förbättrats i NU-sjukvården. Flera stora förändringar har genomförts inom ramen för utvecklingsarbetet Vård 2010, då till exempel bröstverksamheten flyttade till nya ändamålsenliga lokaler på Uddevalla sjukhus och mag- och tarmkirurgin samlades på NÄL. Det ekonomiska resultatet var för 2009 -93 miljoner kronor. Det är en kort sammanfattning av händelserna i NU-sjukvården, så som de beskrivs i årsredovisningen.
Stora förändringar har skett under året
Året som gått har för NU-sjukvårdens del präglats av förändringar inom utvecklingsarbetet, kallat Vård 2010. Arbetet syftar till att i högre grad samla den akuta verksamheten på NÄL och öka den planerade vården på Uddevalla sjukhus. Under 2009 genomfördes bland annat flytten av bröstverksamheten från NÄL till Uddevalla sjukhus, koncentrationen av mag- och tarmkirurgi till NÄL och ett utvecklingsprojekt inom ortopedin som ökat produktiviteten.
Utveckling av akutverksamheten
Arbetet inom Vård 2010 har inneburit stora förändringar för akutmottagningarna i NU-sjukvården då medicinsk och kirurgisk akutverksamhet samlats till NÄL. Situationen har inte varit tillfredsställande med tidvis långa väntetider för patienterna och med en bristande arbetsmiljö för personalen, trots omfattande planering inför flytten. Tidigt på året beslutades att se över hela akutprocessarbetet på NÄL. Ett antal åtgärder har vidtagits och under hösten har också betydande förbättringar åstadkommits. En viktig framgångsfaktor har varit personalens delaktighet i arbetet, vilket krävt en investering i tid och engagemang.
God tillgänglighet men negativt resultat
Det ekonomiska resultatet för 2010 blev -93 miljoner kronor. Det negativa ekonomiska resultatet beror bland annat på att NU-sjukvården under 2009 hade lika stora kostnader för bemanningsföretag som året innan, trots att planeringen syftat till att minska kostnaderna. Personalkostnaderna var också högre än budgeterat trots ett intensivt arbete med verksamhetsanpassad bemanning, som resulterat i att NU-sjukvården under 2009 minskat antalet årsarbetare med 135.
NU-sjukvården har under året förbättrat tillgängligheten och klarar idag vårdgarantin för mer än 90 procent av patienterna för såväl behandling som mottagning. NU-sjukvården har inte riktigt klarat sitt åtagande när det gäller öppenvård, men med hjälp av köpt vård blir måluppfyllelsen högre. Det är brist på specialistläkare inom vissa specialiteter som är den huvudsakliga orsaken till svårigheterna att klara öppenvårdsproduktionen.
Styrelsen uttalade vid sitt sammanträde den 11 februari att man ser positivt på den låga bruttokostnadsutvecklingen som redovisas i bokslutet. För att nå en balanserad ekonomisk situation fick sjukhusdirektören i uppdrag att omgående initiera ett fördjupat samarbete med beställarorganisationerna i syfte att balansera uppdrag och ekonomi.
Senast uppdaterad: 2010-02-11 21:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Nystart för laboratoriemedicin
En doldis, men en mycket central del av verksamheten. Efter ett omfattande omstruktureringsarbete har NU-sjukvårdens ”nya” laboratoriemedicin invigts.
|
Laboratoriemedicin tillhör inte de mest omtalade verksamheterna inom NU-sjukvården. Men att deras arbete har en avgörande betydelse för vården vittnade bland andra NU-sjukvårdens styrelseordförande Britt-Marie Andrén Karlsson om när hon den 3 februari invigningstalade på NÄL:
- Ingen ställer idag en diagnos eller sätter in en behandling utan att ta prover som laboratoriemedicin analyserar, sade hon.
Iförd skyddshjälm, skyddshandskar och vit rock blandade hon runt bland kolvarna i det för dagen specialdesignade minilabbet på hjul. När de färgade vätskorna blandades med varandra och rök började välla fram var laboratoriemedicin på NÄL officiellt invigt.
Fler labbprover
Dagen därpå arrangerade laboratoriemedicin på Uddevalla sjukhus öppet hus. Sjukhusdirektör Sten Axelsson fanns på plats och vände sig i sitt tal direkt till personalen:
- Teknologi i all ära, men är ändå ingenting utan kompetent personal. Med allt svårare sjuka och allt fler multisjuka kommer labbproverna att bli fler. Ni kan se framtiden an med tillförsikt, för er vässade service kommer att behövas, sade han.
Del av Vård 2010
Omstruktureringen av laboratoriemedicin är en del av förändringsarbetet inom Vård 2010. Uppdraget de projektansvariga fick var att omstrukturera och optimera den laboratoriemedicinska verksamheten ur ett kostnads- och effektivitetsperspektiv, utan att ge avkall på kvalitet och tillgänglighet. Resultatet blev ett större laboratorium lokaliserat på NÄL och ett mindre på Uddevalla sjukhus.
På NÄL har en modern laboratoriemedicinsk plattform byggts, som integrerar klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin i ombyggda och ändamålsenliga lokaler.
För att säkerställa god service till de medicinska verksamheterna i Uddevalla finns på detta sjukhus även fortsättningsvis ett laboratorium med allmän kemi, hematologi, koagulation, provtagning, blodtappning samt akut blodgruppsserologi.
Flera vinster
Som en del av förändringsarbetet har laboratoriemedicin också bedrivit ett omfattande inre arbete med att förbättra sina processer och samordna verksamheterna. En anpassning till andra delar av NU-sjukvården, förbättrad dygnetruntservice, snabba svar, enkelhet för kunden, frigörande av personalresurser och bättre miljö för såväl patienter som personal är några av vinsterna som verksamhetschef Ingvar Eliasson förväntar sig av de förändringar som gjorts.
I NU-sjukvården innefattar laboratoriemedicin de medicinska disciplinerna klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin (tidigare ”blodcentraler”). Organisatoriskt tillhör man Område Diagnostik, där även klinisk fysiologi, medicinteknik, ortopedteknik, patologi och radiologi (röntgen) ingår.
|
Styrelseordförande Britt-Marie Andrén Karlsson häller i vätskan...
... som sätter igång rökutvecklingen som signalerar starten för "nya" laboratoriemedicin.
Mängder av prover tas årligen på laboratoriemedicin. 2009 analyserades bland annat 16 000 blododlingar och 36 000 urinprov. |
Senast uppdaterad: 2010-05-18 11:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Blodbrist i regionen
Under helgerna har det gått åt mycket blod i verksamheterna och det är finns därför mycket lite blod i lagren på sjukhusen i hela Västra Götalandsregionen. På Blodcentralen pågår tappning av blodgivare för att fylla på lagren igen. Personer som är blodgivare sedan tidigare är välkomna att höra av sig till Blodcentralen för att boka in sig, till Uddevalla sjukhus på telefon 0522-92755 eller till NÄL på telefon 0520-91399.
Nya blodgivare, särskilt i Uddevallaområdet, är varmt välkomna att höra av sig till Blodcentralen lite längre fram. Läs mer om blodgivning i NU-sjukvården.
Senast uppdaterad: 2010-01-07 16:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Marcus Lind - årets diabetolog
Vid årets Riksstämma i Stockholm utsågs Marcus Lind från medicinkliniken, Uddevalla sjukhus, till årets diabetesläkare. Han doktorerade i våras med en avhandling om det metabola minnet. I den kunde han visa att effekterna av högt blodsocker hänger kvar under många år efter det att man fått ner blodsockernivåerna.
– Det vi har gjort, som ingen annan har, är att se hur riskfaktorerna varierar över tid och hur sjukdomen utvecklas över många år, berättar Marcus Lind.
Han har alltid varit intresserad av forskning, men det var lite av en slump att det var just diabetes forskningen kom att handla om.– Diabetes är en väldigt intressant sjukdom där man arbetar med många olika delar, det handlar både om medicin och pedagogik. Man måste överföra sin egen kunskap till patienten och lära dem hur de ska sköta sin egen insulinbehandling, säger han.
Till årets diabetolog utses varje år två läkare som har gjort stora insatser för diabetesforskningen. Marcus Lind delar priset med professor Johnny Ludvigsson, professor vid Linköpings universitet.
Motivering:
Marcus Lind har genom noggranna longitudinella analyser av HbA1c variationen hos olika individer kunnat konstruera en modell som visar att utvecklingen av diabetiska komplikationer beror av blodsocker kontroll under lång tid. Förbättring eller försämring av den metabola kontrollen kommer därför inte att ha effekt på komplikationsutvecklingen förrän efter några till flera år. Marcus fynd kan därför förklara de bakomliggande mekanismerna till ”metabolt minne”.
Läs mer om avhandlingen: Blodsockerkontroll viktigare för diabetespatienter än vad man har trott
Dåliga blodsockervärden lagras som skadligt minne (öppnas i nytt fönster)
Senast uppdaterad: 2009-12-17 11:07
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vårdsamverkan Fyrbodal får pengar för att förstärka kompetensen
Vårdsamverkan Fyrbodal har tilldelats 2 609 000 kr från Socialstyrelsen till projektet Kunskap gör skillnad. Projektet ska förstärka kompetensen bland personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
– Det handlar framför allt om baspersonal som inte har en högskoleutbildning. Det finns kunskapsluckor och man behöver utveckla arbetsmetoder, säger Maria Bruhn, enhetschef/samordnare hos Vårdsamverkan Fyrbodal.
Vissa delar av projektet är gemensamt för både region och kommun, det handlar om att kunna lagarna som styr och att få en förståelse för varandras kunskapsfält. Andra delar är kunskaps- och metodutveckling inom respektive region och kommun utifrån ansvarsområde, ex. stöd i boende för kommunen. Det handlar både om teori och praktik. Målet är att brukare inte ska märka någon skillnad oavsett var i vårdkedjan man är eller vilken diagnos det gäller.
– Ansökan är lite som ett smörgåsbord med många olika utbildningsaktiviteter utifrån att behoven är olika i olika verksamheter. Vi är jätteglada för dessa medel och gör vi det vi sagt i ansökan har vi möjlighet att erhålla ytterligare 2,2 milj. 2011, säger Maria Bruhn
Det praktiska arbetet kommer att ledas av Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupp för vuxenpsykiatri där Lars Helldin är ordförande.
Senast uppdaterad: 2009-11-24 13:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ministerbesök på Hjortmossen
Hon kom, hon såg och hon imponerades. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson sparade inte på lovorden när hon i veckan besökte NU-sjukvårdens Hjortmossen-projekt.
|
Hjortmossen i Trollhättan är Sveriges äldsta projekt för arbetslivsinriktad rehabilitering. Det startade 1993 och drivs med NU-sjukvårdens psykiatriska klinik som huvudman, i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och närliggande kommuner.
Cristina Husmark Pehrsson hade under sitt tvådagars besök i Västsverige särskilt uttryckt önskemål om att få besöka projektet.
- Jag har ett stort intresse av att vara ute mycket och se goda exempel med egna ögon och det här är ett gott exempel, sade Cristina Husmark Pehrsson när hon kom till Hjortmossen.
Extra stöd
Till Hjortmossens rehabilitering kommer människor som av olika anledningar – till exempel psykiska problem eller värkproblematik – behöver extra stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Rehabiliteringen är på sex månader och är individuellt upplagd. Deltagarna startar utifrån sin egen förmåga. Kraven byggs sedan successivt på för att träna ansvar, uthållighet, initiativförmåga och det sociala samspelet.
Förhöjd livskvalité
Under ett år finns utrymme för ca 50 personer att genomgå rehabiliteringsprogrammet. Det övergripande målet är att de som kommer till Hjortmossen ska få förhöjd livskvalité. Det upplever de ansvariga att de för det mesta lyckas med. Men det finns också ett mer resultatinriktat mål att man ska få ut 50 procent av deltagarna i arbetslinjen.
- Förra året var den siffran 52 procent. Det är fantastiskt att se vilken betydelse det har för både individen och samhället när vi lyckas. Men vi är inte lösningen, utan ett verktyg, berättade Eva Tilander, stf. enhetschef.
Flera arbetsstationer
Cristina Husmark Pehrsson guidades under sitt besök runt på de olika arbetsstationer där deltagarna arbetar: café, kök, cykel, tapetseri och kontor/data. Hon träffade deltagare och verksamhetsansvariga och visade stort intresse för verksamheten.
- Det här är ett viktigt område och en spännande verksamhet. Jag tar många tankar med mig härifrån, sade Cristina Husmark Pehrsson innan hon hastade vidare till nästa programpunkt.
|
|
Arbetet som utförs på Hjortmossen görs alltid
mot en direkt kund. Nybakade bullar verkade göra socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson
på extra glatt humör.
- Jag kanske ska ta hit mina gamla möbler för renovering, skämtade Cristina Husmark Pehrsson med arbetarna i tapetserarverkstaden. |
|
|
|
|
|
|
Senast uppdaterad: 2009-11-06 14:23
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vaccinationer av riskgrupper startar
Vaccinationer av riskgrupper startar v. 43. De allra flesta kommer att vaccineras på vårdcentralerna, och NU-sjukvården hänvisar därför till nedanstående information från Västra Götalandsregionen:
Länk till pressmeddelande utskickat 2009-10-12
Länk till vaccinationsinformation på 1177
Senast uppdaterad: 2009-10-16 14:02
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Utredningen kring läkarna på ortopedkliniken avslutad
Utredning kring de nio läkare som arbetat via bemanningsföretag på egen klinik är nu avslutad. Läkarna bedöms inte ha begått några formella fel då de arbetat via bemanningsföretag på egen klinik, eftersom deras arbete varit beviljat av verksamhetschefen. En läkare har dock fått en skriftlig tillrättavisning med anledning av arten och omfattningen av de bisysslor som bedrivits. Den aktuella läkaren ska dessutom i dialog med arbetsgivaren avveckla sina engagemang och uppdrag vid sidan av sin anställning i NU-sjukvården. I de fall där ovarsam hantering av tidsredovisningen förekommit, kommer denna att regleras.
Därmed är denna fråga avslutad för NU-sjukvårdens del.
Läs mer i pressmeddelandet.
Senast uppdaterad: 2009-10-07 14:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Förbättring av hjärtsjukvården i NU-sjukvården enligt rapport
Nyligen publicerades en rapport med en jämförelse av hjärtsjukvården i Sverige, av Hjärt- och Lungfonden. I rapportens medföljande ”ranking” hamnar NU-sjukvården tillsammans med bland andra Sahlgrenskas HIA, Skövde, Alingsås och Skene på betyg 4,50 som anses motsvara ”en acceptabel hjärtvård”. Betyget är en förbättring jämfört med 2006. Uddevalla sjukhus redovisas separat och finns bland de sista sjukhusen i rankingen, som bygger på siffrorna för 2008.
Sedan november 2008 är hjärtsjukvården i NU-sjukvården koncentrerad till NÄL. Ett av målen med att koncentrera hjärtsjukvården i NU-sjukvården var att kunna ge bättre tillgång till snabb högspecialiserad hjärtsjukvård dygnet runt.
Lennart Gillgren, sektionsansvarig för hjärtsjukvården, kommenterar resultatet:
- Även om man ska vara försiktig i tolkningen av den här typen av siffror, kan vi ändå se i vårt kvalitetsregister att vi har förbättrat oss från 2006 till 2008. I och med den förändring av hjärtsjukvården som vi genomförde i november 2008, har vi också en bra bas för att fortsätta utveckla hjärtsjukvården i vårt område.
Senast uppdaterad: 2009-09-21 10:39
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Jubileum i NU-sjukvården: 50 000 barn har fått höftlederna undersökta
1989 gjordes den första ultraljudundersökningen av ett nyfött barns höfter i NU-sjukvården. Den 17 september 20 år senare blev en pojke det 50 000:e barnet att få sina höfter undersökta, i syfte att upptäcka så kallad höftledsluxation.
NU-sjukvården är ett av få sjukhus i Sverige som erbjuder höftledsundersökning för alla nyfödda barn. Det som när den infördes för 20 år sedan betraktades med viss skepsis, är idag en rutinundersökning enligt ”löpandebandprincip” som ytterst få föräldrar tackar nej till.
Färre behöver behandlas
Översatt i siffror innebär det att ca 3 500 barn i NU-sjukvården varje år undersöks för att man ska hitta instabila höfter eller höfter som är ur led. Av dessa barn är det ca 20 som man behöver följa upp. Men bara fyra – sex, det vill säga två promille, blir i slutänden behandlade. Detta ska jämföras med 17 promille av alla barn innan man började med undersökningen.
- Det var alltså så att man överbehandlade många för att vara på den säkra sidan tidigare. Med den här undersökningen kan vi värna patienterna på ett mycket bättre sätt. Dessutom ger det ju en ekonomisk vinst för NU-sjukvården, säger biomedicinsk analytiker Else-Marie Carlsson.
- Vi som jobbar med detta har gjort det länge och känner
oss säkra på att upptäcka de höfter man behöver titta
närmare på, säger biomedicinsk analytiker Else-Marie Carlsson.
Erfarenhet ger säkerhet
Undersökningen görs av henne och hennes kolleger inom klinisk fysiologi när barnen är två – tre dygn gamla. De ger därmed läkarna avlastning och möjlighet att fokusera andra arbetsuppgifter, eftersom dessa bara behöver kopplas in när man upptäcker något man måste gå vidare med.
Else-Marie Carlsson är en av flera som varit med sedan starten.
- Vi som jobbar med detta har gjort det länge och känner oss säkra på att upptäcka de höfter man behöver titta närmare på. Alla undersökningar dokumenteras också så att vi kan gå tillbaka i efterhand och se att vi inte missat någon höft, säger hon.
Behandling med skena
De barn som måste behandlas får bära en skena som gör att höftledskulan hålls på plats så att höften kan utvecklas normalt. För de flesta räcker det att bära skenan i tolv veckor för att bli bra, men ibland krävs fortsatt behandling.
- Det känns så positivt att kunna erbjuda en så enkel undersökning som ger så mycket information och kan bespara patienten så mycket lidande senare i livet, säger Else-Marie Carlsson.
Den 17 september var det alltså dags att undersöka det 50 000:e barnet sedan starten för 20 år sedan. Det blev en pojke, som förutom att få det positiva beskedet att hans höfter är helt friska, dagen till ära även uppvaktades med en vit mjukiskanin och ett diplom.
Senast uppdaterad: 2009-09-25 16:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny ögonklinik byggs på Uddevalla sjukhus
Nu inleds den hittills största enskilda byggnationen inom NU-sjukvårdens Vård 2010- projekt. Det är den samordnade ögonverksamheten som på Uddevalla sjukhus ska få nya, ombyggda och specialanpassade lokaler på sammanlagt 2 700 kvm som ska ta emot upp till 300 patienter varje dag, 57 000 patientbesök per år.
- Vi ser fram emot att få en ny ögonklinik, och till en kostnad som dessutom är något lägre än vad vi räknat med. Tack vare Vård 2010-projektet har vi fått tillgång till Västra Götalandsregionens investeringsmedel som gör att vi kan bygga framtidens sjukhus samtidigt som vi bidrar till sysselsättningen i området, säger sjukhuschef Ann-Marie Schaffrath.
NU-sjukvårdens ögonverksamhet har hittills varit delad mellan områdets olika sjukhus. I linje med beslutet att koncentrera den planerade vården till Uddevalla sjukhus flyttas i november 2009 NÄLs ögonverksamhet över till Uddevalla. Tills vidare kommer kliniken att arbeta i nuvarande lokaler. Successivt under våren 2010 flyttar man sedan in i de ombyggda våningsplanen 7 och 8 i höghuset på Uddevalla sjukhus. I maj ska bygget vara klart. Då kommer det att finnas mottagningar, operationssalar och administrativa lokaler i nära anslutning till varandra, alla lokaler baserade på noggranna studier av ögonklinikens arbetsprocesser och behov.
- För att effektivt kunna ta emot det stora flödet av patienter har vi genomfört en genomgripande analys av våra arbetssätt och metoder, vilket inte minst påverkat arkitektens planering av lokalerna, säger ögonklinikens verksamhetschef Olof Scherman.
Under sommaren har Västfastigheter genomfört en upphandling av totalentreprenaden för om- och nybyggnationen med utgångspunkt i arkitektfirmans underlag.
12,4 miljoner kr är entreprenadsumman av den totala kostnaden för ögonprojektet på 24 miljoner kr. I totalkostnaden ingår projektering, kylmedieförsörjning, ombyggnad inom ögonoperation, tidigare genomförda rivningsarbeten för att klara tidsplanen samt byggkreditiv och projektkostnader.
- Vi är glada att kunna presentera ett avtal med en byggentreprenör som kostnadsmässigt faktiskt ligger under det som vi tidigare räknat med. Det är lågkonjunkturen som påverkar också byggkostnaderna på ett sätt som blir positivt för regionen, NU-sjukvården och skattebetalarna, säger Västfastigheters fastighetsförvaltare Börje Löfstrand.
Senast uppdaterad: 2009-09-09 10:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Bristfällig hantering av bemanningsföretag leder till åtgärder
I en genomgång av användandet av läkare från bemanningsföretag under 2009, har flera fall av bristfällig hantering upptäckts. Åtgärder vidtas nu för att dessa brister inte ska återupprepas.
NU-sjukvården har på regionledningens uppdrag genomfört en genomgång av användandet av bemanningsföretag. Syftet var att granska om det förekommer att regionens egna anställda arbetar i bemanningsföretag i andra delar av regionen, trots att detta inte är tillåtet. I enlighet med de avtal som finns mellan Västra Götalandsregionen och de upphandlade bemanningsföretagen ska de läkare som anlitas via bemanningsföretagen inte ha varit anställda inom regionen de senaste sex månaderna. Om regionens anställda läkare väljer att arbeta vid sidan av sin tjänst i NU-sjukvården, krävs att uppgifter om bisyssla godkänns av verksamhetschefen.
Genomgången visade att det förekommer att regionens egna läkare arbetar i andra delar av regionen. Av de 209 läkare som arbetat via bemanningsföretag i NU-sjukvården under 2009, har 36 haft anställningar inom Västra Götalandsregionen. NU-sjukvården fann dessutom att det inom ortopedkliniken förekommer flera fall där klinikens egna anställda läkare anlitats via bemanningsföretag för arbete på den egna kliniken. Sammanlagt har nio läkare inom ortopedkliniken haft uppdrag som bemanningsläkare på den egna kliniken.
– Det här är helt oacceptabelt och strider mot såväl regler som värderingar inom NU-sjukvården, konstaterar sjukhusdirektör Sten Axelsson. Det visar bara ännu tydligare hur viktigt det är för oss att få bort beroendet av bemanningsföretag, när det bjuder in till den här typen av avarter.
NU-sjukvården har lämnat över listan på de bemanningsföretag som bryter mot avtalen med Västra Götalandsregionen till regionens inköpsorganisation inom Regionservice, som ansvarar för avtal och upphandling av bemanningsföretag, för vidare hantering. Oklarheter kring enskilda medarbetares agerande kommer dessutom att utredas vidare. Områdeschef Bengt Ekelund tar över ansvaret för verksamheten vid ortopedkliniken, med anledning av att verksamhetschefen valt att avgå. Godkännande av bisyssla som tidigare hanterats av verksamhetschef lyfts nu också till områdescheferna för att ytterligare motverka liknande händelser i framtiden.
Senast uppdaterad: 2009-09-09 10:09
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården bäst i Sverige på rökavvänjning
Ett strukturerat arbete för att motivera patienterna att sluta röka ger resultat, det visar det nationella kvalitetsregistret inom hjärtsjukvård. NÄL är bästa sjukhus i landet enligt den nationella kvalitetsjämförelsen från Socialstyrelsen.
Rökavvänjning är en högt prioriterad åtgärd för patienter med kranskärlssjukdomar eftersom det minskar risken för återinsjuknande och dödlighet dramatiskt under första året.
– Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att sluta röka för att undvika infarkt och återinsjuknande i infarkt, betonar Lennart Gillgren, sektionschef för hjärtsjukvården inom NU-sjukvården.
Inom NU-sjukvården är resultatet påfallande bra enligt den nationella kvalitetsjämförelsen av hjärtsjukvården, kallad Riks-HIA. Hela 87 % av rökande patienter som fått hjärtinfarkt är rökfria 6-10 veckor efter infarkt på NÄL*, jämfört med 63 % som är genomsnittet i landet. En av orsakerna bakom det goda resultatet heter Marianne Lång som arbetar som rökavvänjningssköterska på hjärtmottagningen i NU-sjukvården.
Ett strukturerat arbete med individuella samtal, nikotinläkemedel och noggrann uppföljning gentemot de patienter som vårdas på hjärtavdelningen, ökar chansen för att patienterna blir av med sitt nikotinberoende. När patienten vårdas på sjukhus för en hjärt-/kärlsjukdom får patienten information om vikten av att sluta röka. Marianne Lång träffar också patienten för ett enskilt samtal och erbjuder då stöd för rökavvänjning. Marianne arbetar utan pekpinnar och med konkreta exempel ur patientens vardag för att öka kunskapen och förståelsen för vad rökningen gör med kroppen.
– Det gäller att få bort bilden av att det handlar om dålig karaktär, det är ju ett beroende. När man förstår varför och när man röker är det också lättare att hitta individuella strategier för att stå emot när röksuget kommer, menar Marianne.
På sjukhuset efter en hjärtinfarkt, är den egna hälsan naturligtvis i fokus, och patienterna är därför mer mottagliga för att ifrågasätta sina rökvanor än annars.
– Utmaningen är att möta en patient med negativ inställning till att sluta röka, och ge honom eller henne motivation att sluta röka genom att ge konkreta exempel som man känner igen ifrån sin vardag, menar Marianne Lång som arbetat med rökavvänjning i snart femton år.
– Det är ett så viktigt arbete och det är skönt att statistiken visar att det verkligen ger resultat. Jag brinner för det jag arbetar med och det är jätteroligt när människor kommer fram till mig och berättar att de fortfarande är rökfria, fortsätter Marianne Lång med engagemang.
Läs Socialstyrelsens jämförelse av hjärtsjukvården (pdf, se sid 136-138)
Fakta om rökning finns på www.tobaksfakta.org
Vill du få hjälp att sluta röka?
Kontakta din vårdcentral eller Sluta röka-linjen på telefon 020-84 00 00 eller på webben www.slutarokalinjen.org
* Källa är kvalitetsregistret SEPHIA för år 2006-2007, då hjärtsjukvården i NU-sjukvården var uppdelad på Uddevalla sjukhus och NÄL. Uddevalla sjukhus deltog då inte i SEPHIA-registreringen. Vissa av de patienter som vårdades på Uddevalla sjukhus för infarkt finns dock med i statistiken från NÄL. Idag vårdas alla patienter med hjärtinfarkt på NÄL.
Senast uppdaterad: 2009-07-21 08:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Det händer mycket på forskningsfronten
Under vintern har en FoU-enhet byggts upp för att stödja den kontinuerliga utvecklingen av vården. Nyligen delade FoU-enheten ut sina första forskarmånader som innebär att doktorander inom NU-sjukvården får möjlighet att arbeta mer intensivt med sin forskning. Ute i verksamheten finns också medarbetare som under flera års tid arbetat med avhandlingar, för fem av dem har arbetet under våren resulterat i en doktorshatt.
Läs mer (länk)
Senast uppdaterad: 2009-06-23 09:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Forskare i NU-sjukvården får miljonanslag
Docent/övertandläkare Christer Dahlin, antälld vid Käkkirurgiska kliniken samt NU-sjukvårdens FoU-enhet, har erhållit ett 3-årigt forskningsanslag på 4,2 miljoner kronor för att leda en forskningsgrupp som arbetar kring en biologisk princip som kallas styrd vävnadsregeneration.
Christer Dahlin är en av pionjärerna som utvecklade denna princip. Tekniken är idag en etablerad behandlingsmetod som används över hela världen för att återskapa förlorat käkben hos patienter som förlorat delar av sitt käkben på grund av olycka eller sjukdom. På ett förhållandevis enkelt sätt kan man med hjälp av metoden återskapa käkben så att tandimplantatbehandling blir möjlig.
Christer Dahlin är knuten till NU-sjukvårdens FoU-enhet som är i ett utvecklingsskede. Professor Jüri Kartus är chef för FoU-enheten och kommenterar tilldelningen:
– Jag är mycket glad att Christer Dahlin fått sånt erkännande för sin forskning. Anslaget kommer ytterligare att stärka den redan utmärkta forskning som bedrivs inom Käkkirurgiska kliniken i NU-sjukvården och ge oss möjligheter att rekrytera och driva fram fler nya unga forskare.
Läs mer om projektet i pressmeddelandet.
Senast uppdaterad: 2009-06-10 10:25
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Första ICD-implantationen gjord i NU-sjukvården
I slutet av maj genomfördes den första operationen av ett så kallat ICD-implantat i NU-sjukvården. Därmed tog NU-sjukvården ett steg framåt inom den avancerade hjärtsjukvården i Sverige.
En ICD (Internal Cardiac Defibrillator) inopereras på patienter som bedöms ha risk för att få en ökad hjärtfrekvens som i värsta fall kan vara livshotande. Tidigare har NU-sjukvårdens patienter skickats vidare till Sahlgrenska universitetssjukhuset för att göra ingreppet, men i och med att all kardiologi tidigare i våras samlades till NÄL, kan denna operation nu även utföras här.
- Flera av oss har lång erfarenhet och har jobbat med detta förut, så kompetensen har funnits, men nu har vi fått ett större upptagningsområde och därmed de patientvolymer vi behöver för att upprätthålla en god kvalitet, säger överläkare Christina Holmgren.
Hon är samordnare för arytmiteamet och bedömer att det fortsättningsvis kommer att genomföras 30 – 50 ICD-implantationer per år i NU-sjukvården.
Gränsöverskridande samarbete
Samarbetet i arytmiteamet sker över områdesgränserna och Christina Holmgren framhåller betydelsen av att personal med olika kompetenser och specialiteter arbetar sida vid sida med patientens bästa för ögonen.
- Det är mycket logistik att få till och vi hade aldrig klarat detta om vi inte jobbat på det sättet, säger Christina Holmgren.
Kortare väntetider och färre vårddagar
Förutom att patienterna slipper omaket att resa till Göteborg för att få vård, finns det andra positiva konsekvenser av att operationerna utförs av NU-sjukvården. En är att väntetiderna blivit kortare, en annan att antalet vårddagar blivit färre. Det sistnämnda innebär inte bara ett ökat välbefinnande för patienten, utan också minskade kostnader för sjukhuset.
- Det här är en operation som görs på riskpatienter med en allvarlig sjukdom. Det känns väldigt bra att vi fått bättre möjligheter att hjälpa dem, säger Christina Holmgren.
I NU-sjukvårdens arytmiteam sker samarbetet över verksamhetsgränserna. Här ses fr.v. Karwan Jabbar, Marie-Louise Dahlén-Lindqvist, Birgitta Wilhelmsson, Ingvor Johansson, Christina Holmgren, Mikael Ström, Håkan Söderbergh och Thomas Wetterling. Saknas på bilden gör Christer Gottfridson som genomförde den första operationen.
Så här ser en ICD-defibrillator som implanteras ut. En ICD övervakar hjärtats rytm och kan dels fungera som en pacemaker och skydda mot för långsam hjärtrytm, dels gå in och bryta en livshotande hjärtrusning.
Vid operationen gör läkaren ett snitt i närheten av nyckelbenet för att leta fram en ven. Elektroderna leds sedan ner genom venen och placeras på hjärtats insida.
Efter operationen kan patienten i stort sett återgå till sitt normala liv igen. Kontroller görs dock fortlöpande. En ICD beräknas hålla ca fem år.
Senast uppdaterad: 2009-06-03 11:35
Publicerad av: Bodil Järnerot,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Tillgängligheten har förbättrats ytterligare
Till och med april månad har NU-sjukvården förbättrat tillgängligheten ytterligare och klarar nu vårdgarantin för 92 % av patienterna när det gäller mottagningsbesök, respektive 86 % när det gäller behandling. För femte månaden i rad klarar barn- och ungdomspsykiatrin vårdgarantin till 100 %.
Du kan läsa mer om vårdgarantin på Västra Götalandsregionens webbplats.
Senast uppdaterad: 2009-06-01 13:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Uppgradering av radiologisk utrustning i Uddevalla
Den nuvarande magnetkameran på Uddevalla sjukhus är inköpt 2001 och behöver inom 2-3 år ersättas med en ny. Genom en uppgradering av magnetkameran förlängs livstiden och NU-sjukvården får tillgång till en modern utrustning som motsvarar dagens krav på undersökningar. Därför beslutade styrelsen för NU-sjukvården vid sitt sammanträde i maj, att investera i en sådan uppgradering.
Magnetkamera används till olika typer av neurologiska och ortopediska undersökningar samt vissa typer av kärlundersökningar. Uppgraderingen ökar kvaliteten på undersökningarna och ger samtidigt möjlighet att använda sig av fler typer av undersökningar.
Senast uppdaterad: 2009-06-01 13:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland följer utvecklingen av den nya influensan
Till följd av att WHO höjt sin beredskap till fas fem på den sexgradiga skalan för den så kallade svininfluensan har även Västra Götalandsregionen höjt sin beredskap.
En pandemiledningsgrupp har aktiverats på regional nivå och leds av smittskyddsläkare Ann Söderström. I gruppen ingår alla viktiga funktioner inom sjukhusen, primärvården och regionkansliet samt länsstyrelsen. Dessutom har den regionala katastrofmedicinska ledningen gått upp i förstärkningsläge.
Sjukvårdsrådgivningen tar emot samtal från oroliga personer men fram till torsdagen hade antalet inte varit särskilt stort. Ett mindre antal personer har testats men ingen har hittills haft den nya influensan (H1N1).
På sjukhusen inventeras isoleringsmöjligheter och planer görs för att frigöra vårdplatser till influensasjuka om det kommer att behövas. Även inom primärvården görs förberedelser för att ta emot influensasjuka och att skapa hembesöksgrupper.
För vilka personer är det aktuellt med provtagning för den nya influensan?
Om man har vistats i Mexico eller varit i närkontakt med fall som har misstänkt svininfluensa och insjuknar med plötslig feber (över 38°C) med tecken på akut luftvägsinfektion med muskelvärk inom sju dygn bör man kontakta sjukvården. Ring i första hand till sjukvårdsrådgivningen eller ta kontakt med infektionsklinik.
På smittskyddsenhetens webbsida finns mer information samt råd och riktlinjer. På sidan finns även länkar till bland andra socialstyrelsen och smittskyddsinstitutet för information om läget i landet.
Senast uppdaterad: 2009-05-05 16:44
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ändrade öppettider för provtagning på NÄL
Provtagningen vid Klinisk kemi, även kallat Kem lab, på NÄL har nya öppettider:
måndag - fredag kl. 07.30 – 13.00
Senast uppdaterad: 2009-04-29 15:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
010-473 81 00 - nytt telefonnummer till NU-sjukvården
Från 2009-05-01 maj har NU-sjukvården ett nytt gemensamt telefonnummer: 010-473 81 00.
Det nya numret kommer att ersätta de fem växelnumren till NÄL, Uddevalla sjukhus, Strömstads sjukhus, Lysekils sjukhus och Dalslands sjukhus. De gamla numren kommer fungera parallellt med det nya.
Senast uppdaterad: 2010-04-13 07:52
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Audionommottagningen samt Hörsel- och Dövverksamheten stängs tillfälligt i Uddevalla
Måndagen den 13 april stänger Audionommottagningen och Hörsel- och dövverksamheten tillfälligt på Uddevalla sjukhus på grund av ombyggnad. Mottagningen skall vara på plats på sjukhuset igen måndagen den 4 maj.
Under stängningen hänvisas patienter och telefoner till
Audionommottagningen på NÄL.
Tel 0520– 918 25
Senast uppdaterad: 2009-04-08 08:26
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvårdens riskanalyser i fokus
Nu publiceras såväl samlingsdokumentet från riskanalyserna inom akutverksamheten som de riskmatriser som legat som underlag för analyserna. Det material som tidigare offentliggjorts kompletteras nu så att det fullständiga arbetsmaterialet finns på den externa webbplatsen.
Riskanalyser är en metod som påbjuds av Socialstyrelsen i samband med förändringar inom sjukvården. NU-sjukvården tillämpar metoden i de olika delprojekten inom Vård 2010 och har funnit bra rutiner för själva analysarbetet.
Tydligare rutiner kring hantering och beslut av riskanalyser och de åtgärdsplaner som kopplas till dem har nu också utvecklats. Styrgruppen för Vård 2010 kommer att godkänna samlingsdokumenten och sjukhusdirektören besluta om åtgärds-och uppföljningsplaner. Därefter kommer respektive rapport att publiceras på den externa Vård 2010-webbplatsen. Riskmatriserna kommer även fortsättningsvis att betraktas som arbetsmaterial och kommer därför att makuleras.
Länk till mer information om riskanalysarbetet
Senast uppdaterad: 2009-03-20 13:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
223 miljoner till ombyggnationer
Regionstyrelsen beslutade i veckan att NU-sjukvården får 223 miljoner kronor de två närmaste åren. Pengarna ska användas till att genomföra de beslutade ombyggnationerna på Uddevalla sjukhus och NÄL som beslutats. Den 31 mars fattar regionfullmäktige slutgiltigt beslut om pengarna.
Läs mer om vad byggplanerna för steg ett och ett halvt innebär
Senast uppdaterad: 2009-03-13 15:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Korrekta uppgifter angående dödsfall i akutverksamheten
Senast uppdaterad: 2009-03-05 18:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Bankomaten på Uddevalla sjukhus stängs tillfälligt ner
På grund av ombyggnationer och flytt av centralreceptionen kommer bankomaten i huvudentrén på Uddevalla sjukhus från och med den 18/2 tillfälligt att stängas. När ombyggnationen är färdig kommer bankomaten att öppnas igen.
Senast uppdaterad: 2009-02-12 16:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården inför områdesorganisation
Sjukhusdirektör Sten Axelsson har lagt fram ett förslag till ny ledningsorganisation i NU-sjukvården. Motivet till att utveckla ledningsorganisationen mot en områdesmodell, är möjligheten att lägga ett större fokus på ledning, styrning och uppföljning. NU-sjukvården möter då också styrelsens önskemål om en organisationsförändring. Genom att gruppera närstående verksamheter/kliniker i områden ökar också samordningsmöjligheterna inom respektive område.
– Genom att ta bort organisatoriska hinder mellan kliniker med nära samband kan vi utnyttja våra resurser bättre över klinikgränserna, ett exempel är vårdplatserna i akutflödet. Vi får också en tydligare organisation som är mindre fragmentiserad än idag, menar sjukhusdirektör Sten Axelsson.
I samband med organisationsförändringen förändras sjukhusdirektörens och sjukhuschefens roller på så sätt att de nio områdescheferna blir direkt underställda sjukhusdirektör Sten Axelsson, medan sjukhuschef Ann-Marie Schaffrath ansvarar för övriga sjukhusgemensamma resurser såsom stabsfunktioner (ekonomi, personal, kansli, chefläkare m fl) och FoU.
Områdena och föreslagna områdeschefer:
- Medicin
Innefattar klinikerna Medicin 1, Medicin 2 och Hud/Infektion
Föreslagen områdeschef är Magnus Kronvall, idag verksamhetschef på Medicin 1
- Kirurgi
Innefattar klinikerna Kirurgen, Ortopedin, Ögon, Öron näsa hals och käkkirurgi
Föreslagen områdeschef är Bengt Ekelund, idag verksamhetschef på Kirurgkliniken
- Kvinnosjukvård
Innefattar Kvinnokliniken
Föreslagen områdeschef är Sven-Åke Carlsson, idag verksamhetschef på Kvinnokliniken
- Operation/IVA
Innefattar kliniken Op/IVA
Föreslagen områdeschef är Leif Dolonius, idag verksamhetschef på Op/IVA-kliniken
- Akut
Innefattar Ambulanscentrum och Akutkliniken
Föreslagen områdeschef är SHans Svensson, idag verksamhetschef på Ambulanscentrum
- Barn- och ungdomsssjukvård
Innefattar Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin
Föreslagen områdeschef är Per Lundgren, idag verksamhetschef på Barnkliniken
- Vuxenpsykiatrin
Innefattar kliniken Vuxenpsykiatrin
Föreslagen områdeschef är Lars Helldin, idag verksamhetschef för Vuxenpsykiatriska kliniken
- Lokalsjukhusen
Innefattar verksamheterna vid Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus
Föreslagen områdeschef är Åsa Martinelle, idag verksamhetschef för Lokalsjukhuskliniken
- Diagnostik
Innefattar klinikerna radiologi, klinisk fysiologi, laboratoriemedicin, patologi, ortoped- och medicinteknik
Föreslagen områdeschef är Eva Wallström, idag verksamhetschef på Radiologiska kliniken
Samtliga områdeschefer kommer inledningsvis att ha sitt tidigare verksamhetsområde som tillika-ansvar. Inom ett fåtal områden kommer rekrytering av nya verksamhetschefer att inledas inom kort, detta gäller klinikerna Medicin 1, kirurgi och radiologi.
Facklig förhandling sker 25 februari och den förändrade organisationen väntas träda i kraft redan den 1 mars.
Senast uppdaterad: 2009-02-12 09:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Medicinska samband stärks i nästa steg
Senast uppdaterad: 2009-02-06 16:19
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Vinterkräksjuka tvingar fram neddragningar av planerade operationer
Senast uppdaterad: 2009-02-05 14:41
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Akut kirurgverksamhet samlas på Näl från 7 januari
Onsdag den 7 januari kl 8:00 samlas den akuta kirurgverksamheten på NÄL.
Här kan du läsa om vart du kan vända dig om du blir sjuk. (pdf)
Målet är att förbättra de medicinska sambanden och öka effektiviteten. Då samlas all kirurgi på mage och tarm på ett ställe vilket ökar möjligheterna att både bredda och fördjupa kompetensen.
Samtidigt utökas den planerade kirurgiska vården på Uddevalla sjukhus. Senare i vår kommer också den bröstkirurgiska verksamheten att flyttas från Näl till Uddevalla sjukhus.
När den akuta verksamheten är samlad kan mer av läkarnas tid användas för planerad vård i form av operationer och mottagningar på dagtid istället för jourarbete på akuten. Det gör att kirurgkliniken räknar med att klara vårdgarantin under 2009.
Läs mer om kirurgins förändring i en intervju med projektledare och biträdande verksamhetschefen Maria Wiksten Ericsson.
Senast uppdaterad: 2009-01-07 15:26
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Fullt på vårdavdelningarna
Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Trombolys dygnet runt med ny strokevård
I samband med medicinverksamhetens förändring den 17 november togs en ny vårdkedja i bruk för patienter med stroke. En av följderna blir att NU-sjukvården nu har möjlighet att ge propplösande behandling, så kallad trombolys, dygnet runt veckans alla dagar.
Den nya vårdkedjan innebär att patienten i det akuta skedet vårdas på Näl, där rehabiliteringen inleds direkt. I de fall patienten har behov av längre tids rehabilitering, förs patienten till Uddevalla så snart tillståndet stabiliserats.
Trombolys, propplösande behandling, kan ges i samband med blodpropp i hjärnans kärl, som är den vanligaste orsaken till stroke. Tiden är viktig, då behandlingen bara kan ges inom en begränsad tid efter första symptom. Att behandlingen nu kan ges dygnet runt veckans alla dagar, har stor betydelse ur ett patientperspektiv eftersom trombolys har stor effekt i form av minskad dödlighet och färre bestående handikapp.
I NU-sjukvårdens område drabbas varje år ca 1000 personer av stroke. Stroke eller slaganfall beror oftast på en blodpropp i hjärnans kärl. Proppen stoppar blodförsörjningen till en del av hjärnan. Bristen på syre och näring skadar hjärnceller och nervbanor så att hjärnan inte längre kan styra viktiga funktioner. Om man sätter in trombolys snabbt kan skadorna på hjärnan begränsas.
En annonsering genomförs i ett stort antal lokala tidningar i helgen för att uppmärksamma invånarna på de symtom som kan vara ett tecken på stroke. Det är viktigt att du genast ringer 112 för ambulans om du plötsligt:
- känner domning eller förlamning i ansikte, arm eller ben
- märker att synen försämras på ena eller båda ögonen
- får svårt att tala eller förstå vad andra säger
- får mycket ont i huvudet utan rimlig orsak
- får svårt att hålla balansen eller styra arm eller ben.
Här kan du se annonsen (pdf).
Senast uppdaterad: 2008-12-04 19:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Högt tryck på medicinakuten på Näl
En hög belastning och en del saker som behöver justeras i arbetssätt och rutiner, men förändringarna av medicinverksamheten har i stort gått planenligt. Tidvis har dock väntetiderna för patienterna blivit långa.
Det har under inledningsperioden varit ett stort patienttryck på akuten på Näl. Det är inget ovanligt, då antalet besök på akutmottagningen har en tendens att variera kraftigt. Särskilt stort tryck brukar infinna sig i inledningen på veckan, på måndagar och tisdagar. Trots den utökade bemanningen har väntetiderna på medicinakuten på Näl tidvis varit besvärande.
– Vi beklagar att patienter i en del fall fått vänta orimligt länge på akuten i och med den höga belastningen, menar Magnus Kronvall, verksamhetschef på Medicinklinik 1 i NU-sjukvården.
– Vi har haft en utökad bemanning som i stort har fungerat väl, men vi behöver se över både bemanningen och processerna på akuten så att vi kan ta hand om patienterna snabbare. Vi ska också se över hur vi kan utnyttja våra vårdplatser på ett så bra sätt som möjligt, så att patienterna slipper vänta längre än nödvändigt på akuten innan de kommer till en avdelning, fortsätter Magnus Kronvall.
Sedan den 17 november, i en dryg vecka har nu den medicinska akutverksamheten varit samlad på Näl. Samtidigt håller NU-sjukvården på att utveckla akutverksamheten och räknar med att en förändrad organisation på sikt kommer att öppna fler vägar in till den akuta sjukvården, utan att man först måste passera akutmottagningen. De vägarna består till exempel av konceptet för medicinska äldrevårdsavdelningar (MÄVA) som startade 17 november och håller på att utveckla sin form, men även möjligheten till akuta öppenvårdsbesök via primärvården som startar efter årsskiftet.
Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:49
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Utökad ambulansverksamhet i NU-sjukvården
I samband med den förändrade medicinverksamheten uppstår ett ökat behov av ambulanstransporter, därför förstärks ambulanskapaciteten. Från och med 17 november placeras ytterligare en ambulans i Lysekil. Dessutom utökas ambulanstiden på en befintlig ambulans i Uddevalla kl 18-08 alla dagar. I januari sker förstärkning med ytterligare en ambulans, som inledningsvis placeras i Uddevalla.
Därutöver kommer det att finnas två extra ambulanser tillgängliga 17-18 november, för att klara de patientöverföringar som blir nödvändiga mellan sjukhusen, i samband med att de medicinska verksamheterna förändras.
Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:49
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Riskanalyser inför etapp 1 av Vård 2010
NU-sjukvården har genomfört riskanalyser utifrån Socialstyrelsen föreskrifter som anger att riskanalyser bör göras i samband med väsentliga förändringar. Riskanalyser har än så länge genomförts utifrån fyra verksamheter. Dessutom har riskbedömningar genomförts i fyra ytterligare sammanhang. Dessa presenteras nu i en sammanställning.
Läs sammanställningen Riskanalyser inför etapp 1 av Vård 2010, reviderad 2008-11-11 (pdf-fil, öppnas i nytt fönster)
Senast uppdaterad: 2008-11-13 14:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Informationssatsning kring Vård 2010
Nu inleder NU-sjukvårdens sin satsning på information till medborgarna om Vård 2010 – det förändringsarbete som berör sjukhusen i Uddevalla och Trollhättan, NÄL. Under de sista månaderna av 2008 och under 2009 kommer vi att återkomma med information kring olika frågor. Först ut är MÄVA – medicinska äldrevårdsavdelningar. I annonsen kan man läsa mer om MÄVA-verksamheten.
Om två veckor återkommer vi med information om förändringarna av medicinakuten.
Annonsen om MÄVA-verksamheten, pdf-fil, öppnas i nytt fönster
Senast uppdaterad: 2008-11-03 08:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
BUP klarar vårdgarantin
Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården klarar nu att ge alla sökande vård enligt den garanti som beslutats i Västra Götalandsregionen, dvs maximalt 30 dagar innan första besöket. Uppföljningen av vårdgarantin i Västra Götalandsregionen i september månad visar att 100 % av vårdsökande inom Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården får komma till ett första besök inom 30 dagar efter kontakt.
Tidigare i år visade uppföljningen av väntetider, att Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården var långt ifrån att klara vårdgarantins mål. Orsakerna var bland annat ett kraftigt ökat remissinflöde. Kösituationen var svårast vid mottagningen i Trollhättan som nyligen hade fått ett utökat uppdrag. Under våren har stora ansträngningar gjorts för att klara vårdgarantin, genom till exempel extra mottagningar kvällstid och utökad bemanning. Därmed ökade tillgängligheten från, som lägst, 22 % i december 2007 till 86 % i maj och nu alltså 100 %, räknat på andel av de sökande som får vård inom vårdgarantin.
Senast uppdaterad: 2008-10-21 14:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Framgångsrik verksamhetsutveckling på dialysen
Stolta medarbetare på dialysenheten i NU-sjukvården.
Dialysmottagningen på Näl, som tar emot och behandlar patienter med njursjukdomar, har utvecklat verksamheten med hjälp av styrkort, processorientering, standardvårdplaner och verksamhetsanpassat schema. Resultatet är kontroll på patientflödet, personalomsättning nära nollstrecket, och att man uppnår kvalitetsmål med en ekonomi i balans.
För att skapa trygghet kring patienten och för att öka tillgängligheten har mottagningen byggt upp olika team som samarbetar med patienten. Man har även utvecklat mobila team för att stötta dem som själva sköter sin behandling i hemmet. Därmed har patienten tillgång till njurmedicinsk kompetens dygnet runt.
För att ytterligare öka tillgängligheten för behandlingstider påbörjades – på medarbetarnas initiativ – ett projekt kring dialysbehandling även nattetid. Förutom att patienten nu kan påverka när han eller hon ska få dialys går det även att välja hur – via traditionell institutionsvård eller självdialys på sjukhus eller i hemmet. Mottagningen har utvecklat ett nära samarbete med hemsjukvården som möjliggör att patienter som inte klarar att sköta sin behandling själv, ändå kan vara hemma.
Vårdenhetschef Elisabeth Fransson med medarbetare, ser Näls dialysavdelning som en nationell föregångare.
– Vi jobbar mycket med delaktighet och att få patienten att ta kontroll över sin sjukdom. Vi vet att patienterna trivs hos oss genom den årliga enkätundersökningen KUPPIT (Kvalitet ur patientens perspektiv). Det sporrar till fortsatt utveckling.
Senast uppdaterad: 2008-10-16 13:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Förslag till fortsatt utveckling av medicinska samband
De förändringar av arbetsfördelningen mellan Uddevalla sjukhus och Näl som kommer att genomföras under det närmaste året har varit ett första steg i att förbättra de medicinska sambanden inom NU-sjukvården. I det första skedet har fokus legat på att förbättra sambanden inom medicin och kirurgi som vårdar de stora flödena av svårt sjuka patienter.
Redan i samband med att beslutet fattades, beskrev NU-sjukvården behovet av att i framtiden förbättra de medicinska sambanden ytterligare. Därför har NU-sjukvårdens ledning nu tagit ett initiativ för att utreda möjligheten av en eventuell överföring av infektionskliniken från Uddevalla sjukhus till Näl. Infektionsklinikens medarbetare har varit bekymrade över svårigheterna med att bedriva en god infektionssjukvård vid Uddevalla sjukhus när merparten av den akuta verksamheten i framtiden kommer att bedrivas på Näl. En eventuell flytt av infektionsverksamheten till Näl skulle inte bara stärka de medicinska sambanden i NU-sjukvården, utan också frigöra det nödvändiga utrymmet på Uddevalla sjukhus för att kunna arbeta vidare med att skapa ett centrum för tumörsjukdomar i Uddevalla.
Sjukhusdirektör Sten Axelsson har också nyligen gett ett uppdrag till intensivvårdsverksamheten att se på möjligheterna att utveckla en nivåstrukturerad intensivvård. Det skulle i klartext innebära att den intensivvårdsverksamhet som bedrivs i NU-sjukvården idag kan komma att sorteras på ett annat sätt än idag. Den mest högspecialiserade intensivvården föreslås i uppdraget att koncentreras till Näl, samtidigt som förstärkta enheter skapas på både Uddevalla sjukhus (avancerad postoperativ vård) och Näl (intermediärvård), anpassade till verksamheten vid respektive sjukhus. Dessa kompletteras av bland annat mobila intensivvårdsgrupper som stödjer vården på de ordinarie vårdavdelningarna. En konsekvensbeskrivning av en eventuell förändring av intensivvårdsverksamheten ska vara klar till 30 november 2008.
Det är viktigt att poängtera att de förslag till förändringar som nu ska utredas, om de skulle komma att genomföras, inte bedöms påverka det av styrelsen beslutade balanskravet, där det anges att Uddevalla sjukhus och Näl ska vara likvärdiga vad gäller antalet vårdplatser och antalet anställda. Istället kan en utveckling i denna riktning ytterligare öka möjligheterna att skapa ett sjukhus med fem livskraftiga utbudspunkter, var och en med sin unika roll för att förse invånarna i Fyrbodal med god vård.
Senast uppdaterad: 2008-09-26 11:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Centrum för tumörsjukdomar planeras
I NU-sjukvårdens styrelses beslut i november 2007, om en förändrad arbetsfördelning mellan Uddevalla sjukhus och Näl, anges att NU-sjukvården ska arbeta för att etablera ett centrum för tumörsjukdomar vid Uddevalla sjukhus.
En utredning som genomförts under våren av chefläkare Peter Daneryd, visar bland annat på att den medicinska utvecklingen av cancersjukvården utvecklas mycket snabbt idag samtidigt som den berör stora patientgrupper som lever allt längre tid med sin sjukdom.
I NU-sjukvården bedrivs idag en omfattande onkologisk sjukvård av god kvalitet, en vård som involverar de flesta kliniker. För att utveckla ett centrum för tumörsjukdomar i NU-sjukvården krävs, förutom ändamålsenliga lokaler, i första hand en utveckling av vårdprocesser och vårdsamarbetet, såväl inom som utanför NU-sjukvården.
I utredningen föreslås att ett centrum för tumörsjukdomar bildas i NU-sjukvården, med placering på Uddevalla sjukhus, men med en mindre filial på Näl. Även inrättandet av en styrgrupp med berörda verksamhetschefer föreslås, för att konkretisera formerna för en centrumbildning ytterligare. En centrumbildning med basen i ett processorienterat arbetssätt ska säkerställa en god kvalitet på den onkologiska vården för invånarna i Fyrbodal.
Beslut om att gå vidare och etablera ett centrum för tumörsjukdomar vid Uddevalla sjukhus väntas tas av NU-sjukvårdens styrelse under hösten.
Senast uppdaterad: 2008-09-26 11:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Radiologiska verksamheten i Lysekil förändras
På sjukhusdirektörens uppdrag har radiologcheferna i NU-sjukvården sett över datortomografiverksamheten vid Lysekils sjukhus. Översynen har visat att den datortomograf (CT) som idag finns vid Lysekils sjukhus har en relativt låg grad av utnyttjande och personalkostnaden för utförda undersökningar är relativt sett högre än vid Näl och Uddevalla sjukhus. CT-verksamheten i Lysekil är också mycket sårbar då det bygger på en enda läkare. Samtidigt finns vid Uddevalla sjukhus behov av att byta ut den ena av de två datortomograferna.
Datortomografen vid Lysekils sjukhus föreslås därför flyttas till Uddevalla sjukhus. Samtidigt planeras en investering på ca 5 miljoner kronor för ett nytt skelett- och lunglaboratorium vid Lysekils sjukhus. I och med förändringarna är den radiologiska verksamheten likvärdig vid de tre lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Dalsland (Bäckefors).
Beslut av sjukhusdirektören väntas i oktober.
Senast uppdaterad: 2008-09-03 08:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Lyckat projekt ökar äldres trygghet
Foto: Sergio Joselovsky
I ett samarbete mellan Primärvården Fyrbodal, kommunerna i Lilla Edet, Vänersborg och Trollhättan, samt Näls medicinklinik i NU-sjukvården, har ett närsjukvårdsprojekt kallat Förbättrad utskrivningstrygghet (FUT) drivits.
Syftet med projektet är att skapa en arbetsmodell som ökar tryggheten för äldre patienter i samband med utskrivning från sjukhuset. Därigenom ska antalet akuta återbesök till sjukhuset bland äldre i eget boende minska. En utvärdering som genomfördes under våren, visar mycket positiva resultat.
Modellen som prövas innebär bland annat att en individuellt anpassad informationspärm skapas, med aktuell medicinering, kontaktuppgifter och vårdhistorik. Denna pärm följer sedan patienten i hans/hennes fortsatta vård.
I samband med utskrivning från sjukhuset sker ett första hembesök av utskrivningssköterskan. Även äldresköterskan från primärvården involveras i vårdprocessen och ett kontaktnät för patienten upprättas.
Efter 4-5 dagar sker ett andra hembesök, då patienten intervjuas om sina upplevelser av utskrivningen och känslan av trygghet/otrygghet.
En av framgångsfaktorerna är att ett tvärprofessionellt team av vårdkoordinator, sjukgymnast, läkare, dietist, apotekare samt utskrivningssköterska samverkar kring varje patient i samband med utskrivning från sjukhuset.
Projektet startade 1 februari 2007. En utvärdering har visat att de akuta återinskrivningarna minskat bland den patientgrupp som deltagit i projektet jämfört med en kontrollgrupp. I kontrollgruppen återinskrevs varannan till var tredje patient på sjukhuset inom en trettiodagarsperiod efter sin sjukhusvistelse. I den grupp som ingick i projektet minskade återinskrivning till var 7:e patient.
Nu fortgår arbetet för att utveckla modellen och samarbetet mellan de olika vårdgivarna vidare. Det samordnade arbetet för förbättrad utskrivningstrygghet väntas införas på de nya särskilda avdelningarna för multisjuka äldre (MÄVA) som startar på Uddevalla sjukhus i vinter.
Senast uppdaterad: 2008-08-07 09:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Lekterapin fyller 30 år
Vänersborgs lasarett var bland de första i landet att se nyttan med att satsa på lekterapi i anslutning till den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten på sjukhuset. Redan 1954 anställdes den första förskolläraren, och i dagarna var det 30 år sedan lekterapin blev en egen enhet. Samtidigt var det 20 år sedan verksamheten flyttade in i sina nuvarande lokaler på Näl.
Både sjukhusskolan och lekterapin är en viktig del av behandlingen av barn och ungdomar. Tanken är att de fungerar som en frizon för alla barn som ligger på sjukhuset. Genom leken kan också sjukhusvistelsen avdramatiseras, då fokus ligger på det friska hos de sjuka barnen och ungdomarna. En viktig princip är att "leken läker", i leken kan barnen bearbeta det som de varit med om på sjukhuset.
Senast uppdaterad: 2008-06-19 11:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Klartecken för Brinkåsen
Nu är det klart att den rättspsykiatriska enheten i Vänersborg, Brinkåsen, blir verklighet. Efter att regionstyrelsen tog beslut om investeringskostnaderna i tisdags kunde NU-sjukvården konstatera att planeringen för enheten kan fortsätta.
– Det här är den enskilt största framtidssatsningen som NU-sjukvården fått klartecken för och ger oss unika förutsättningar för att kraftigt förbättra och modernisera den rättspsykiatriska vården, kommenterar sjukhusdirektör Sten Axelsson.
Den planerade rättspsykiatriska enheten i Vänersborg.
Samarbetet mellan NU-sjukvården, Vänersborgs kommun och Kriminalvården är en viktig anledning till att projektet hittills löpt på enligt tidplanen. Samtidigt har personalen på dagens rättspsykiatriska enhet varit involverad på olika sätt i projektet och det, har enligt verksamhetschefen för Psykiatri, Lars Helldin, varit en nödvändig framgångsfaktor.
– Vi har förmånen av att inte ha en färdig byggnad att flytta in i, förklarar Lars Helldin. Nu kan vi utgå ifrån den vård vi vill ge patienterna och se vilket fysiskt skal som behövs för att åstadkomma det.
Den nya anläggningen möjliggör en modernare rättspsykiatrisk vård, bland annat genom att vården anpassas bättre till patientens vårdbehov istället för graden av farlighet. En mer diagnosanpassad vård ger inte bara patienten en bättre vårdkvalitet utan också en bättre arbets- och boendemiljö. Arbetet med detaljplaneringen fortsätter nu parallellt med arbete kring hur enheten ska bemannas.
– Vi är väl förberedda för att gå vidare med arbetet, säger Sten Axelsson. Nu är det viktigt för oss att kunna satsa på kompetensutveckling och rekrytering. Vi vill inte ha en nybyggd enhet utan rätt bemanning. Verksamheten ska kunna fungera direkt när vi slår upp portarna 2010.
Senast uppdaterad: 2008-05-19 13:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Bidevinden kan vårda fler ungdomar
Senast uppdaterad: 2008-03-28 09:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Amningsmottagning startad
Som en del av BB-enheten finns sedan den 3 mars en särskild amningsmottagning inom NU-sjukvården. ”BB hem till dig”-barnmorskorna ansvarar för bemanning av amningsmottagningen, som i första hand ska stödja och utbilda vårdpersonalen i sin amningsrådgivning.
Ammande kvinnor kan också i svårare fall, t ex vid bröstkomplikationer såsom mjölkstockning, svampinfektion, bröstabscess eller komplicerade amningsproblem, remitteras in till amningsmottagningen från Barnavårdscentraler, Sjukvårdsupplysningen eller Akuten.
Amningsmottagningen tar också emot kvinnor för amningssamtal under graviditeten när tidigare amning har varit komplicerad och barnmorskan i primärvården (Barnmorskemottagningen/BMM) bedömer att kvinnan behöver ytterligare stöd.
För amningsmottagningen ansvarar Zab Franklin som är internationellt certifierad amningskonsult (IBCLC). Ytterligare två barnmorskor vidareutbildas med inriktning mot amning.
Det går att nå amningsmottagningen måndag till fredag, kl 8-15, på telefonnummer: 0520-913 77
Senast uppdaterad: 2008-03-26 14:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny magnetkamera ökar tillgänglighet och kvalitet
Under torsdagen (19 mars) invigdes en ny magnetkamera på Näl som erbjuder en ökad tillgänglighet till radiologiska undersökningar för patienter i hela NU-sjukvårdens område. Genom den nya tekniken kan också nya undersökningsmetoder göras med magnetkameran vilket ökar kvaliteten och patientsäkerheten.
Janusz Stazewski, medicinskt ansvarig läkare och Carina Hellgren, teamledare har hållt i förberedelserna inför den nya magnetkameran. Foto: Janne Rak
Det var ungefär ett år sedan spaden sattes i marken för utbyggnaden. Och en av dem som är glada över nytillskottet är Carina Hellgren, teamansvarig för magnetkameraverksamheten på Radiologen Näl:
- Det känns jätteroligt, både med kameran och med de nya fina lokalerna, vi var väldigt trångbodda tidigare.
- Framförallt är det roligt att kunna göra fler undersökningar med magnetkameran framöver, t ex patienter med bukåkommor och patienter med misstänkt stroke. En fördel med den nya tekniken är att man kan se infarkter tidigare jämfört med den teknik vi använder idag.
Styrelsens ordförande Britt-Marie Andrén Karlsson klippte bandet för att markera invigningen av den nya magnetkamera. Foto: Janne Rak
Senast uppdaterad: 2008-03-20 12:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av
Ny palliativ vårdavdelning invigd!
Det var ett stolt värdpar i form av verksamhetschef Bengt Ekelund och avdelningschef Kristina Palmberg som välkomnade till invigningen av den palliativa avdelningen som nu varit i gång några veckor. Invigningen genomfördes genom att symboliskt knyta samman banden mellan länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård.
 |
| Bandknytningen genomfördes av, från vänster, Maria Bruhn från Vårdsamverkan Fyrbodal som representerade kommuner och primärvård, Kristina Palmberg, avdelningschef på den nyöppnade avdelningen, Ann-Marie Schaffrath, sjukhuschef och Britt-Marie Andrén Karlsson, styrelsens ordförande |
- Den palliativa vården är ett flaggskepp för NU-sjukvården! De palliativa teamen är oerhört uppskattade bland personalen i kommunernas hemsjukvård. Med vårdavdelningen kompletteras vårdkedjan med ytterligare en pusselbit, kommenterade Vårdsamverkan Fyrbodals Maria Bruhn.
Palliativ vård innebär en aktiv helhetsvård. Målet är att skapa största möjliga livskvalitet för patienten i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota och där överlevnadstiden är begränsad. Symptomlindring, stöd, samarbete och kommunikation utgör hörnstenar i den palliativa vården.
Palliativ vård ska ses som ett förhållningssätt där patienter och närstående ska vara i centrum och där alla insatser utgår från ett helhetsperspektiv. Palliativ vård handlar aldrig om enstaka insatser utan är ett samlat omhändertagande utifrån patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. För att kunna ge palliativ vård behövs många olika yrkeskompetenser, därför har den palliativa enheten en multiprofessionell bemanning.
För att vårdkedjan ska fungera är samarbetet mellan kommunernas hemsjukvård och primärvården oerhört viktig. I och med öppnandet av den nya vårdavdelningen kan den palliativa enheten i NU-sjukvården nu ge råd och stöd dygnet runt.
Den nya palliativa vårdavdelningen har just nu 12 vårdplatser. I de palliativa teamen finns cirka 180 patienter inskrivna. Det innebär att de allra flesta vårdas hemma eller i annat boende. Vårdavdelningen ska vara en trygghetsavdelning dit patienter kan komma för att få hjälp med att lindra de symptom som sjukdomen för med sig.
Senast uppdaterad: 2008-02-29 17:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Peter h Larsson,
Denna sida är en del av