Nya blodgivare sökes genom annonsering
I en serie samhällsannonser har vården beskrivits utifrån de verksamheter som förändrats inom utvecklingsarbetet Vård 2010. Denna gång har turen kommit till Laboratoriemedicin som i februari invigde sina ombyggda lokaler på NÄL och Uddevalla sjukhus.
Laboratoriemedicin är den verksamhet i NU-sjukvården som bland annat analyserar prover för att ge läkarna underlag för beslut. En del av deras verksamhet är också att tillhandahålla blod när det behövs i samband med till exempel operationer.
Blodgivning är en viktig verksamhet för att vården ska fungera, och fler blodgivare behövs! Läs mer i annonsen som publiceras i områdets tidningar fredag 5 mars eller lördag 6 mars.
Mer information om att ge blod, finns på www.geblod.nu

Senast uppdaterad: 2010-03-03 16:40
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Vården fungerade i snöyran
Helgens snöoväder påverkade naturligtvis också NU-sjukvårdens verksamhet. Många medarbetare hade svårt att ta sig till sjukhuset, andra var tvungna att stanna kvar längre än planerat för att klara vården när kollegorna inte kunde komma in och lösa av. Stora extra resurser har fått läggas på ambulanssidan. Sammantaget tycks situationen dock ha varit under kontroll i helgen – mycket tack vare en fantastisk insats av personalen.
En verksamhet som haft en noggran planering inför ovädret var ambulansverksamheten och beredskapen var hög. Från lördag förmiddag till söndag förmiddag arbetade man i stabsläge under ledning av ambulanschef i beredskap. Fem extra ambulanser sattes in – en på NÄL, en i Strömstad och tre i Dalsland där snöovädret var värst. I norra Dalsland transporterades enstaka patienter till Karlstad i stället för ner till NU-sjukvården. Tack vare att man tog hjälp av Räddningstjänstens bandvagnar inträffade inte heller några incidenter med ambulanserna. Vidare sattes fyra fyrhjulsdrivna bilar i trafik för att transportera personal som hade svårt att ta sig till jobbet på i första hand akuten.
Patienttillströmningen till akuten var under helgen betydligt lugnare än en normal helg.
– Vi gjorde en planering som fungerade väldigt bra och vi har haft koll på läget. Personalen har ställt upp på ett suveränt sätt, säger Hans Svensson, chef för akutområdet.

Senast uppdaterad: 2010-02-22 19:50
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
God tillgänglighet och stora förändringar
Under 2009 har tillgängligheten förbättrats i NU-sjukvården. Flera stora förändringar har genomförts inom ramen för utvecklingsarbetet Vård 2010, då till exempel bröstverksamheten flyttade till nya ändamålsenliga lokaler på Uddevalla sjukhus och mag- och tarmkirurgin samlades på NÄL. Det ekonomiska resultatet var för 2009 -93 miljoner kronor. Det är en kort sammanfattning av händelserna i NU-sjukvården, så som de beskrivs i årsredovisningen.
Stora förändringar har skett under året
Året som gått har för NU-sjukvårdens del präglats av förändringar inom utvecklingsarbetet, kallat Vård 2010. Arbetet syftar till att i högre grad samla den akuta verksamheten på NÄL och öka den planerade vården på Uddevalla sjukhus. Under 2009 genomfördes bland annat flytten av bröstverksamheten från NÄL till Uddevalla sjukhus, koncentrationen av mag- och tarmkirurgi till NÄL och ett utvecklingsprojekt inom ortopedin som ökat produktiviteten.
Utveckling av akutverksamheten
Arbetet inom Vård 2010 har inneburit stora förändringar för akutmottagningarna i NU-sjukvården då medicinsk och kirurgisk akutverksamhet samlats till NÄL. Situationen har inte varit tillfredsställande med tidvis långa väntetider för patienterna och med en bristande arbetsmiljö för personalen, trots omfattande planering inför flytten. Tidigt på året beslutades att se över hela akutprocessarbetet på NÄL. Ett antal åtgärder har vidtagits och under hösten har också betydande förbättringar åstadkommits. En viktig framgångsfaktor har varit personalens delaktighet i arbetet, vilket krävt en investering i tid och engagemang.
God tillgänglighet men negativt resultat
Det ekonomiska resultatet för 2010 blev -93 miljoner kronor. Det negativa ekonomiska resultatet beror bland annat på att NU-sjukvården under 2009 hade lika stora kostnader för bemanningsföretag som året innan, trots att planeringen syftat till att minska kostnaderna. Personalkostnaderna var också högre än budgeterat trots ett intensivt arbete med verksamhetsanpassad bemanning, som resulterat i att NU-sjukvården under 2009 minskat antalet årsarbetare med 135.
NU-sjukvården har under året förbättrat tillgängligheten och klarar idag vårdgarantin för mer än 90 procent av patienterna för såväl behandling som mottagning. NU-sjukvården har inte riktigt klarat sitt åtagande när det gäller öppenvård, men med hjälp av köpt vård blir måluppfyllelsen högre. Det är brist på specialistläkare inom vissa specialiteter som är den huvudsakliga orsaken till svårigheterna att klara öppenvårdsproduktionen.
Styrelsen uttalade vid sitt sammanträde den 11 februari att man ser positivt på den låga bruttokostnadsutvecklingen som redovisas i bokslutet. För att nå en balanserad ekonomisk situation fick sjukhusdirektören i uppdrag att omgående initiera ett fördjupat samarbete med beställarorganisationerna i syfte att balansera uppdrag och ekonomi.

Senast uppdaterad: 2010-02-11 21:18
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Nystart för laboratoriemedicin
En doldis, men en mycket central del av verksamheten. Efter ett omfattande omstruktureringsarbete har NU-sjukvårdens ”nya” laboratoriemedicin invigts.
|
Laboratoriemedicin tillhör inte de mest omtalade verksamheterna inom NU-sjukvården. Men att deras arbete har en avgörande betydelse för vården vittnade bland andra NU-sjukvårdens styrelseordförande Britt-Marie Andrén Karlsson om när hon den 3 februari invigningstalade på NÄL: - Ingen ställer idag en diagnos eller sätter in en behandling utan att ta prover som laboratoriemedicin analyserar, sade hon. Iförd skyddshjälm, skyddshandskar och vit rock blandade hon runt bland kolvarna i det för dagen specialdesignade minilabbet på hjul. När de färgade vätskorna blandades med varandra och rök började välla fram var laboratoriemedicin på NÄL officiellt invigt.
Fler labbprover Dagen därpå arrangerade laboratoriemedicin på Uddevalla sjukhus öppet hus. Sjukhusdirektör Sten Axelsson fanns på plats och vände sig i sitt tal direkt till personalen: - Teknologi i all ära, men är ändå ingenting utan kompetent personal. Med allt svårare sjuka och allt fler multisjuka kommer labbproverna att bli fler. Ni kan se framtiden an med tillförsikt, för er vässade service kommer att behövas, sade han.
Del av Vård 2010 Omstruktureringen av laboratoriemedicin är en del av förändringsarbetet inom Vård 2010. Uppdraget de projektansvariga fick var att omstrukturera och optimera den laboratoriemedicinska verksamheten ur ett kostnads- och effektivitetsperspektiv, utan att ge avkall på kvalitet och tillgänglighet. Resultatet blev ett större laboratorium lokaliserat på NÄL och ett mindre på Uddevalla sjukhus. På NÄL har en modern laboratoriemedicinsk plattform byggts, som integrerar klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin i ombyggda och ändamålsenliga lokaler. För att säkerställa god service till de medicinska verksamheterna i Uddevalla finns på detta sjukhus även fortsättningsvis ett laboratorium med allmän kemi, hematologi, koagulation, provtagning, blodtappning samt akut blodgruppsserologi.
Flera vinster Som en del av förändringsarbetet har laboratoriemedicin också bedrivit ett omfattande inre arbete med att förbättra sina processer och samordna verksamheterna. En anpassning till andra delar av NU-sjukvården, förbättrad dygnetruntservice, snabba svar, enkelhet för kunden, frigörande av personalresurser och bättre miljö för såväl patienter som personal är några av vinsterna som verksamhetschef Ingvar Eliasson förväntar sig av de förändringar som gjorts.
I NU-sjukvården innefattar laboratoriemedicin de medicinska disciplinerna klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin (tidigare ”blodcentraler”). Organisatoriskt tillhör man Område Diagnostik, där även klinisk fysiologi, medicinteknik, ortopedteknik, patologi och radiologi (röntgen) ingår.
|

Styrelseordförande Britt-Marie Andrén Karlsson häller i vätskan...

... som sätter igång rökutvecklingen som signalerar starten för "nya" laboratoriemedicin.

Mängder av prover tas årligen på laboratoriemedicin. 2009 analyserades bland annat 16 000 blododlingar och 36 000 urinprov. |

Senast uppdaterad: 2010-02-04 16:12
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Blodbrist i regionen
Under helgerna har det gått åt mycket blod i verksamheterna och det är finns därför mycket lite blod i lagren på sjukhusen i hela Västra Götalandsregionen. På Blodcentralen pågår tappning av blodgivare för att fylla på lagren igen. Personer som är blodgivare sedan tidigare är välkomna att höra av sig till Blodcentralen för att boka in sig, till Uddevalla sjukhus på telefon 0522-92755 eller till NÄL på telefon 0520-91399.
Nya blodgivare, särskilt i Uddevallaområdet, är varmt välkomna att höra av sig till Blodcentralen lite längre fram. Läs mer om blodgivning i NU-sjukvården.

Senast uppdaterad: 2010-01-07 16:18
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Marcus Lind - årets diabetolog
Vid årets Riksstämma i Stockholm utsågs Marcus Lind från medicinkliniken, Uddevalla sjukhus, till årets diabetesläkare. Han doktorerade i våras med en avhandling om det metabola minnet. I den kunde han visa att effekterna av högt blodsocker hänger kvar under många år efter det att man fått ner blodsockernivåerna.
– Det vi har gjort, som ingen annan har, är att se hur riskfaktorerna varierar över tid och hur sjukdomen utvecklas över många år, berättar Marcus Lind.
Han har alltid varit intresserad av forskning, men det var lite av en slump att det var just diabetes forskningen kom att handla om.– Diabetes är en väldigt intressant sjukdom där man arbetar med många olika delar, det handlar både om medicin och pedagogik. Man måste överföra sin egen kunskap till patienten och lära dem hur de ska sköta sin egen insulinbehandling, säger han.
Till årets diabetolog utses varje år två läkare som har gjort stora insatser för diabetesforskningen. Marcus Lind delar priset med professor Johnny Ludvigsson, professor vid Linköpings universitet.
Motivering:
Marcus Lind har genom noggranna longitudinella analyser av HbA1c variationen hos olika individer kunnat konstruera en modell som visar att utvecklingen av diabetiska komplikationer beror av blodsocker kontroll under lång tid. Förbättring eller försämring av den metabola kontrollen kommer därför inte att ha effekt på komplikationsutvecklingen förrän efter några till flera år. Marcus fynd kan därför förklara de bakomliggande mekanismerna till ”metabolt minne”.
Läs mer om avhandlingen: Blodsockerkontroll viktigare för diabetespatienter än vad man har trott
Dåliga blodsockervärden lagras som skadligt minne (öppnas i nytt fönster)

Senast uppdaterad: 2009-12-17 11:07
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Ann-Marie Schaffrath,
Denna sida är en del av
Vårdsamverkan Fyrbodal får pengar för att förstärka kompetensen
Vårdsamverkan Fyrbodal har tilldelats 2 609 000 kr från Socialstyrelsen till projektet Kunskap gör skillnad. Projektet ska förstärka kompetensen bland personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
– Det handlar framför allt om baspersonal som inte har en högskoleutbildning. Det finns kunskapsluckor och man behöver utveckla arbetsmetoder, säger Maria Bruhn, enhetschef/samordnare hos Vårdsamverkan Fyrbodal.
Vissa delar av projektet är gemensamt för både region och kommun, det handlar om att kunna lagarna som styr och att få en förståelse för varandras kunskapsfält. Andra delar är kunskaps- och metodutveckling inom respektive region och kommun utifrån ansvarsområde, ex. stöd i boende för kommunen. Det handlar både om teori och praktik. Målet är att brukare inte ska märka någon skillnad oavsett var i vårdkedjan man är eller vilken diagnos det gäller.
– Ansökan är lite som ett smörgåsbord med många olika utbildningsaktiviteter utifrån att behoven är olika i olika verksamheter. Vi är jätteglada för dessa medel och gör vi det vi sagt i ansökan har vi möjlighet att erhålla ytterligare 2,2 milj. 2011, säger Maria Bruhn
Det praktiska arbetet kommer att ledas av Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupp för vuxenpsykiatri där Lars Helldin är ordförande.

Senast uppdaterad: 2009-11-24 13:11
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ministerbesök på Hjortmossen
Hon kom, hon såg och hon imponerades. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson sparade inte på lovorden när hon i veckan besökte NU-sjukvårdens Hjortmossen-projekt.
|
Hjortmossen i Trollhättan är Sveriges äldsta projekt för arbetslivsinriktad rehabilitering. Det startade 1993 och drivs med NU-sjukvårdens psykiatriska klinik som huvudman, i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och närliggande kommuner. Cristina Husmark Pehrsson hade under sitt tvådagars besök i Västsverige särskilt uttryckt önskemål om att få besöka projektet. - Jag har ett stort intresse av att vara ute mycket och se goda exempel med egna ögon och det här är ett gott exempel, sade Cristina Husmark Pehrsson när hon kom till Hjortmossen.
Extra stöd Till Hjortmossens rehabilitering kommer människor som av olika anledningar – till exempel psykiska problem eller värkproblematik – behöver extra stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Rehabiliteringen är på sex månader och är individuellt upplagd. Deltagarna startar utifrån sin egen förmåga. Kraven byggs sedan successivt på för att träna ansvar, uthållighet, initiativförmåga och det sociala samspelet.
Förhöjd livskvalité Under ett år finns utrymme för ca 50 personer att genomgå rehabiliteringsprogrammet. Det övergripande målet är att de som kommer till Hjortmossen ska få förhöjd livskvalité. Det upplever de ansvariga att de för det mesta lyckas med. Men det finns också ett mer resultatinriktat mål att man ska få ut 50 procent av deltagarna i arbetslinjen. - Förra året var den siffran 52 procent. Det är fantastiskt att se vilken betydelse det har för både individen och samhället när vi lyckas. Men vi är inte lösningen, utan ett verktyg, berättade Eva Tilander, stf. enhetschef.
Flera arbetsstationer Cristina Husmark Pehrsson guidades under sitt besök runt på de olika arbetsstationer där deltagarna arbetar: café, kök, cykel, tapetseri och kontor/data. Hon träffade deltagare och verksamhetsansvariga och visade stort intresse för verksamheten. - Det här är ett viktigt område och en spännande verksamhet. Jag tar många tankar med mig härifrån, sade Cristina Husmark Pehrsson innan hon hastade vidare till nästa programpunkt.
|
|

Arbetet som utförs på Hjortmossen görs alltid mot en direkt kund. Nybakade bullar verkade göra socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson på extra glatt humör.

- Jag kanske ska ta hit mina gamla möbler för renovering, skämtade Cristina Husmark Pehrsson med arbetarna i tapetserarverkstaden. |
|
|
|
|
|
|

Senast uppdaterad: 2009-11-06 14:23
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Utredningen kring läkarna på ortopedkliniken avslutad
Utredning kring de nio läkare som arbetat via bemanningsföretag på egen klinik är nu avslutad. Läkarna bedöms inte ha begått några formella fel då de arbetat via bemanningsföretag på egen klinik, eftersom deras arbete varit beviljat av verksamhetschefen. En läkare har dock fått en skriftlig tillrättavisning med anledning av arten och omfattningen av de bisysslor som bedrivits. Den aktuella läkaren ska dessutom i dialog med arbetsgivaren avveckla sina engagemang och uppdrag vid sidan av sin anställning i NU-sjukvården. I de fall där ovarsam hantering av tidsredovisningen förekommit, kommer denna att regleras.
Därmed är denna fråga avslutad för NU-sjukvårdens del.
Läs mer i pressmeddelandet.

Senast uppdaterad: 2009-10-07 14:24
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Jubileum i NU-sjukvården: 50 000 barn har fått höftlederna undersökta
1989 gjordes den första ultraljudundersökningen av ett nyfött barns höfter i NU-sjukvården. Den 17 september 20 år senare blev en pojke det 50 000:e barnet att få sina höfter undersökta, i syfte att upptäcka så kallad höftledsluxation.
NU-sjukvården är ett av få sjukhus i Sverige som erbjuder höftledsundersökning för alla nyfödda barn. Det som när den infördes för 20 år sedan betraktades med viss skepsis, är idag en rutinundersökning enligt ”löpandebandprincip” som ytterst få föräldrar tackar nej till.
Färre behöver behandlas
Översatt i siffror innebär det att ca 3 500 barn i NU-sjukvården varje år undersöks för att man ska hitta instabila höfter eller höfter som är ur led. Av dessa barn är det ca 20 som man behöver följa upp. Men bara fyra – sex, det vill säga två promille, blir i slutänden behandlade. Detta ska jämföras med 17 promille av alla barn innan man började med undersökningen.
- Det var alltså så att man överbehandlade många för att vara på den säkra sidan tidigare. Med den här undersökningen kan vi värna patienterna på ett mycket bättre sätt. Dessutom ger det ju en ekonomisk vinst för NU-sjukvården, säger biomedicinsk analytiker Else-Marie Carlsson.

- Vi som jobbar med detta har gjort det länge och känner
oss säkra på att upptäcka de höfter man behöver titta
närmare på, säger biomedicinsk analytiker Else-Marie Carlsson.
Erfarenhet ger säkerhet
Undersökningen görs av henne och hennes kolleger inom klinisk fysiologi när barnen är två – tre dygn gamla. De ger därmed läkarna avlastning och möjlighet att fokusera andra arbetsuppgifter, eftersom dessa bara behöver kopplas in när man upptäcker något man måste gå vidare med.
Else-Marie Carlsson är en av flera som varit med sedan starten.
- Vi som jobbar med detta har gjort det länge och känner oss säkra på att upptäcka de höfter man behöver titta närmare på. Alla undersökningar dokumenteras också så att vi kan gå tillbaka i efterhand och se att vi inte missat någon höft, säger hon.
Behandling med skena
De barn som måste behandlas får bära en skena som gör att höftledskulan hålls på plats så att höften kan utvecklas normalt. För de flesta räcker det att bära skenan i tolv veckor för att bli bra, men ibland krävs fortsatt behandling.
- Det känns så positivt att kunna erbjuda en så enkel undersökning som ger så mycket information och kan bespara patienten så mycket lidande senare i livet, säger Else-Marie Carlsson.
Den 17 september var det alltså dags att undersöka det 50 000:e barnet sedan starten för 20 år sedan. Det blev en pojke, som förutom att få det positiva beskedet att hans höfter är helt friska, dagen till ära även uppvaktades med en vit mjukiskanin och ett diplom.

Senast uppdaterad: 2009-09-25 16:38
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Förbättring av hjärtsjukvården i NU-sjukvården enligt rapport
Nyligen publicerades en rapport med en jämförelse av hjärtsjukvården i Sverige, av Hjärt- och Lungfonden. I rapportens medföljande ”ranking” hamnar NU-sjukvården tillsammans med bland andra Sahlgrenskas HIA, Skövde, Alingsås och Skene på betyg 4,50 som anses motsvara ”en acceptabel hjärtvård”. Betyget är en förbättring jämfört med 2006. Uddevalla sjukhus redovisas separat och finns bland de sista sjukhusen i rankingen, som bygger på siffrorna för 2008.
Sedan november 2008 är hjärtsjukvården i NU-sjukvården koncentrerad till NÄL. Ett av målen med att koncentrera hjärtsjukvården i NU-sjukvården var att kunna ge bättre tillgång till snabb högspecialiserad hjärtsjukvård dygnet runt.
Lennart Gillgren, sektionsansvarig för hjärtsjukvården, kommenterar resultatet:
- Även om man ska vara försiktig i tolkningen av den här typen av siffror, kan vi ändå se i vårt kvalitetsregister att vi har förbättrat oss från 2006 till 2008. I och med den förändring av hjärtsjukvården som vi genomförde i november 2008, har vi också en bra bas för att fortsätta utveckla hjärtsjukvården i vårt område.

Senast uppdaterad: 2009-09-21 10:39
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ny ögonklinik byggs på Uddevalla sjukhus
Nu inleds den hittills största enskilda byggnationen inom NU-sjukvårdens Vård 2010- projekt. Det är den samordnade ögonverksamheten som på Uddevalla sjukhus ska få nya, ombyggda och specialanpassade lokaler på sammanlagt 2 700 kvm som ska ta emot upp till 300 patienter varje dag, 57 000 patientbesök per år.
- Vi ser fram emot att få en ny ögonklinik, och till en kostnad som dessutom är något lägre än vad vi räknat med. Tack vare Vård 2010-projektet har vi fått tillgång till Västra Götalandsregionens investeringsmedel som gör att vi kan bygga framtidens sjukhus samtidigt som vi bidrar till sysselsättningen i området, säger sjukhuschef Ann-Marie Schaffrath.
NU-sjukvårdens ögonverksamhet har hittills varit delad mellan områdets olika sjukhus. I linje med beslutet att koncentrera den planerade vården till Uddevalla sjukhus flyttas i november 2009 NÄLs ögonverksamhet över till Uddevalla. Tills vidare kommer kliniken att arbeta i nuvarande lokaler. Successivt under våren 2010 flyttar man sedan in i de ombyggda våningsplanen 7 och 8 i höghuset på Uddevalla sjukhus. I maj ska bygget vara klart. Då kommer det att finnas mottagningar, operationssalar och administrativa lokaler i nära anslutning till varandra, alla lokaler baserade på noggranna studier av ögonklinikens arbetsprocesser och behov.
- För att effektivt kunna ta emot det stora flödet av patienter har vi genomfört en genomgripande analys av våra arbetssätt och metoder, vilket inte minst påverkat arkitektens planering av lokalerna, säger ögonklinikens verksamhetschef Olof Scherman.
Under sommaren har Västfastigheter genomfört en upphandling av totalentreprenaden för om- och nybyggnationen med utgångspunkt i arkitektfirmans underlag.
12,4 miljoner kr är entreprenadsumman av den totala kostnaden för ögonprojektet på 24 miljoner kr. I totalkostnaden ingår projektering, kylmedieförsörjning, ombyggnad inom ögonoperation, tidigare genomförda rivningsarbeten för att klara tidsplanen samt byggkreditiv och projektkostnader.
- Vi är glada att kunna presentera ett avtal med en byggentreprenör som kostnadsmässigt faktiskt ligger under det som vi tidigare räknat med. Det är lågkonjunkturen som påverkar också byggkostnaderna på ett sätt som blir positivt för regionen, NU-sjukvården och skattebetalarna, säger Västfastigheters fastighetsförvaltare Börje Löfstrand.

Senast uppdaterad: 2009-09-09 10:12
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Bristfällig hantering av bemanningsföretag leder till åtgärder
I en genomgång av användandet av läkare från bemanningsföretag under 2009, har flera fall av bristfällig hantering upptäckts. Åtgärder vidtas nu för att dessa brister inte ska återupprepas.
NU-sjukvården har på regionledningens uppdrag genomfört en genomgång av användandet av bemanningsföretag. Syftet var att granska om det förekommer att regionens egna anställda arbetar i bemanningsföretag i andra delar av regionen, trots att detta inte är tillåtet. I enlighet med de avtal som finns mellan Västra Götalandsregionen och de upphandlade bemanningsföretagen ska de läkare som anlitas via bemanningsföretagen inte ha varit anställda inom regionen de senaste sex månaderna. Om regionens anställda läkare väljer att arbeta vid sidan av sin tjänst i NU-sjukvården, krävs att uppgifter om bisyssla godkänns av verksamhetschefen.
Genomgången visade att det förekommer att regionens egna läkare arbetar i andra delar av regionen. Av de 209 läkare som arbetat via bemanningsföretag i NU-sjukvården under 2009, har 36 haft anställningar inom Västra Götalandsregionen. NU-sjukvården fann dessutom att det inom ortopedkliniken förekommer flera fall där klinikens egna anställda läkare anlitats via bemanningsföretag för arbete på den egna kliniken. Sammanlagt har nio läkare inom ortopedkliniken haft uppdrag som bemanningsläkare på den egna kliniken.
– Det här är helt oacceptabelt och strider mot såväl regler som värderingar inom NU-sjukvården, konstaterar sjukhusdirektör Sten Axelsson. Det visar bara ännu tydligare hur viktigt det är för oss att få bort beroendet av bemanningsföretag, när det bjuder in till den här typen av avarter.
NU-sjukvården har lämnat över listan på de bemanningsföretag som bryter mot avtalen med Västra Götalandsregionen till regionens inköpsorganisation inom Regionservice, som ansvarar för avtal och upphandling av bemanningsföretag, för vidare hantering. Oklarheter kring enskilda medarbetares agerande kommer dessutom att utredas vidare. Områdeschef Bengt Ekelund tar över ansvaret för verksamheten vid ortopedkliniken, med anledning av att verksamhetschefen valt att avgå. Godkännande av bisyssla som tidigare hanterats av verksamhetschef lyfts nu också till områdescheferna för att ytterligare motverka liknande händelser i framtiden.

Senast uppdaterad: 2009-09-09 10:09
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården bäst i Sverige på rökavvänjning
Ett strukturerat arbete för att motivera patienterna att sluta röka ger resultat, det visar det nationella kvalitetsregistret inom hjärtsjukvård. NÄL är bästa sjukhus i landet enligt den nationella kvalitetsjämförelsen från Socialstyrelsen.
Rökavvänjning är en högt prioriterad åtgärd för patienter med kranskärlssjukdomar eftersom det minskar risken för återinsjuknande och dödlighet dramatiskt under första året.
– Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att sluta röka för att undvika infarkt och återinsjuknande i infarkt, betonar Lennart Gillgren, sektionschef för hjärtsjukvården inom NU-sjukvården.
Inom NU-sjukvården är resultatet påfallande bra enligt den nationella kvalitetsjämförelsen av hjärtsjukvården, kallad Riks-HIA. Hela 87 % av rökande patienter som fått hjärtinfarkt är rökfria 6-10 veckor efter infarkt på NÄL*, jämfört med 63 % som är genomsnittet i landet. En av orsakerna bakom det goda resultatet heter Marianne Lång som arbetar som rökavvänjningssköterska på hjärtmottagningen i NU-sjukvården.

Ett strukturerat arbete med individuella samtal, nikotinläkemedel och noggrann uppföljning gentemot de patienter som vårdas på hjärtavdelningen, ökar chansen för att patienterna blir av med sitt nikotinberoende. När patienten vårdas på sjukhus för en hjärt-/kärlsjukdom får patienten information om vikten av att sluta röka. Marianne Lång träffar också patienten för ett enskilt samtal och erbjuder då stöd för rökavvänjning. Marianne arbetar utan pekpinnar och med konkreta exempel ur patientens vardag för att öka kunskapen och förståelsen för vad rökningen gör med kroppen.
– Det gäller att få bort bilden av att det handlar om dålig karaktär, det är ju ett beroende. När man förstår varför och när man röker är det också lättare att hitta individuella strategier för att stå emot när röksuget kommer, menar Marianne.
På sjukhuset efter en hjärtinfarkt, är den egna hälsan naturligtvis i fokus, och patienterna är därför mer mottagliga för att ifrågasätta sina rökvanor än annars.
– Utmaningen är att möta en patient med negativ inställning till att sluta röka, och ge honom eller henne motivation att sluta röka genom att ge konkreta exempel som man känner igen ifrån sin vardag, menar Marianne Lång som arbetat med rökavvänjning i snart femton år.
– Det är ett så viktigt arbete och det är skönt att statistiken visar att det verkligen ger resultat. Jag brinner för det jag arbetar med och det är jätteroligt när människor kommer fram till mig och berättar att de fortfarande är rökfria, fortsätter Marianne Lång med engagemang.
Läs Socialstyrelsens jämförelse av hjärtsjukvården (pdf, se sid 136-138)
Fakta om rökning finns på www.tobaksfakta.org
Vill du få hjälp att sluta röka?
Kontakta din vårdcentral eller Sluta röka-linjen på telefon 020-84 00 00 eller på webben www.slutarokalinjen.org
* Källa är kvalitetsregistret SEPHIA för år 2006-2007, då hjärtsjukvården i NU-sjukvården var uppdelad på Uddevalla sjukhus och NÄL. Uddevalla sjukhus deltog då inte i SEPHIA-registreringen. Vissa av de patienter som vårdades på Uddevalla sjukhus för infarkt finns dock med i statistiken från NÄL. Idag vårdas alla patienter med hjärtinfarkt på NÄL.

Senast uppdaterad: 2009-07-21 08:47
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Det händer mycket på forskningsfronten
Under vintern har en FoU-enhet byggts upp för att stödja den kontinuerliga utvecklingen av vården. Nyligen delade FoU-enheten ut sina första forskarmånader som innebär att doktorander inom NU-sjukvården får möjlighet att arbeta mer intensivt med sin forskning. Ute i verksamheten finns också medarbetare som under flera års tid arbetat med avhandlingar, för fem av dem har arbetet under våren resulterat i en doktorshatt.
Läs mer (länk)

Senast uppdaterad: 2009-06-23 09:46
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Forskare i NU-sjukvården får miljonanslag
Docent/övertandläkare Christer Dahlin, antälld vid Käkkirurgiska kliniken samt NU-sjukvårdens FoU-enhet, har erhållit ett 3-årigt forskningsanslag på 4,2 miljoner kronor för att leda en forskningsgrupp som arbetar kring en biologisk princip som kallas styrd vävnadsregeneration.

Christer Dahlin är en av pionjärerna som utvecklade denna princip. Tekniken är idag en etablerad behandlingsmetod som används över hela världen för att återskapa förlorat käkben hos patienter som förlorat delar av sitt käkben på grund av olycka eller sjukdom. På ett förhållandevis enkelt sätt kan man med hjälp av metoden återskapa käkben så att tandimplantatbehandling blir möjlig.
Christer Dahlin är knuten till NU-sjukvårdens FoU-enhet som är i ett utvecklingsskede. Professor Jüri Kartus är chef för FoU-enheten och kommenterar tilldelningen:
– Jag är mycket glad att Christer Dahlin fått sånt erkännande för sin forskning. Anslaget kommer ytterligare att stärka den redan utmärkta forskning som bedrivs inom Käkkirurgiska kliniken i NU-sjukvården och ge oss möjligheter att rekrytera och driva fram fler nya unga forskare.
Läs mer om projektet i pressmeddelandet.

Senast uppdaterad: 2009-06-10 10:25
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Första ICD-implantationen gjord i NU-sjukvården
I slutet av maj genomfördes den första operationen av ett så kallat ICD-implantat i NU-sjukvården. Därmed tog NU-sjukvården ett steg framåt inom den avancerade hjärtsjukvården i Sverige.
En ICD (Internal Cardiac Defibrillator) inopereras på patienter som bedöms ha risk för att få en ökad hjärtfrekvens som i värsta fall kan vara livshotande. Tidigare har NU-sjukvårdens patienter skickats vidare till Sahlgrenska universitetssjukhuset för att göra ingreppet, men i och med att all kardiologi tidigare i våras samlades till NÄL, kan denna operation nu även utföras här.
- Flera av oss har lång erfarenhet och har jobbat med detta förut, så kompetensen har funnits, men nu har vi fått ett större upptagningsområde och därmed de patientvolymer vi behöver för att upprätthålla en god kvalitet, säger överläkare Christina Holmgren.
Hon är samordnare för arytmiteamet och bedömer att det fortsättningsvis kommer att genomföras 30 – 50 ICD-implantationer per år i NU-sjukvården.
Gränsöverskridande samarbete
Samarbetet i arytmiteamet sker över områdesgränserna och Christina Holmgren framhåller betydelsen av att personal med olika kompetenser och specialiteter arbetar sida vid sida med patientens bästa för ögonen.
- Det är mycket logistik att få till och vi hade aldrig klarat detta om vi inte jobbat på det sättet, säger Christina Holmgren.
Kortare väntetider och färre vårddagar
Förutom att patienterna slipper omaket att resa till Göteborg för att få vård, finns det andra positiva konsekvenser av att operationerna utförs av NU-sjukvården. En är att väntetiderna blivit kortare, en annan att antalet vårddagar blivit färre. Det sistnämnda innebär inte bara ett ökat välbefinnande för patienten, utan också minskade kostnader för sjukhuset.
- Det här är en operation som görs på riskpatienter med en allvarlig sjukdom. Det känns väldigt bra att vi fått bättre möjligheter att hjälpa dem, säger Christina Holmgren.
I NU-sjukvårdens arytmiteam sker samarbetet över verksamhetsgränserna. Här ses fr.v. Karwan Jabbar, Marie-Louise Dahlén-Lindqvist, Birgitta Wilhelmsson, Ingvor Johansson, Christina Holmgren, Mikael Ström, Håkan Söderbergh och Thomas Wetterling. Saknas på bilden gör Christer Gottfridson som genomförde den första operationen.

Så här ser en ICD-defibrillator som implanteras ut. En ICD övervakar hjärtats rytm och kan dels fungera som en pacemaker och skydda mot för långsam hjärtrytm, dels gå in och bryta en livshotande hjärtrusning.
Vid operationen gör läkaren ett snitt i närheten av nyckelbenet för att leta fram en ven. Elektroderna leds sedan ner genom venen och placeras på hjärtats insida.
Efter operationen kan patienten i stort sett återgå till sitt normala liv igen. Kontroller görs dock fortlöpande. En ICD beräknas hålla ca fem år.

Senast uppdaterad: 2009-06-03 11:35
Publicerad av: Bodil Järnerot,
Informationsansvarig: Ann-Marie Schaffrath,
Denna sida är en del av
Tillgängligheten har förbättrats ytterligare
Till och med april månad har NU-sjukvården förbättrat tillgängligheten ytterligare och klarar nu vårdgarantin för 92 % av patienterna när det gäller mottagningsbesök, respektive 86 % när det gäller behandling. För femte månaden i rad klarar barn- och ungdomspsykiatrin vårdgarantin till 100 %.
Du kan läsa mer om vårdgarantin på Västra Götalandsregionens webbplats.

Senast uppdaterad: 2009-06-01 13:46
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Uppgradering av radiologisk utrustning i Uddevalla
Den nuvarande magnetkameran på Uddevalla sjukhus är inköpt 2001 och behöver inom 2-3 år ersättas med en ny. Genom en uppgradering av magnetkameran förlängs livstiden och NU-sjukvården får tillgång till en modern utrustning som motsvarar dagens krav på undersökningar. Därför beslutade styrelsen för NU-sjukvården vid sitt sammanträde i maj, att investera i en sådan uppgradering.
Magnetkamera används till olika typer av neurologiska och ortopediska undersökningar samt vissa typer av kärlundersökningar. Uppgraderingen ökar kvaliteten på undersökningarna och ger samtidigt möjlighet att använda sig av fler typer av undersökningar.

Senast uppdaterad: 2009-06-01 13:47
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Socialstyrelsens granskning visar på fungerande patientsäkerhetsarbete

Senast uppdaterad: 2009-05-09 10:31
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Västra Götaland följer utvecklingen av den nya influensan
Till följd av att WHO höjt sin beredskap till fas fem på den sexgradiga skalan för den så kallade svininfluensan har även Västra Götalandsregionen höjt sin beredskap.
En pandemiledningsgrupp har aktiverats på regional nivå och leds av smittskyddsläkare Ann Söderström. I gruppen ingår alla viktiga funktioner inom sjukhusen, primärvården och regionkansliet samt länsstyrelsen. Dessutom har den regionala katastrofmedicinska ledningen gått upp i förstärkningsläge.
Sjukvårdsrådgivningen tar emot samtal från oroliga personer men fram till torsdagen hade antalet inte varit särskilt stort. Ett mindre antal personer har testats men ingen har hittills haft den nya influensan (H1N1).
På sjukhusen inventeras isoleringsmöjligheter och planer görs för att frigöra vårdplatser till influensasjuka om det kommer att behövas. Även inom primärvården görs förberedelser för att ta emot influensasjuka och att skapa hembesöksgrupper.
För vilka personer är det aktuellt med provtagning för den nya influensan?
Om man har vistats i Mexico eller varit i närkontakt med fall som har misstänkt svininfluensa och insjuknar med plötslig feber (över 38°C) med tecken på akut luftvägsinfektion med muskelvärk inom sju dygn bör man kontakta sjukvården. Ring i första hand till sjukvårdsrådgivningen eller ta kontakt med infektionsklinik.
På smittskyddsenhetens webbsida finns mer information samt råd och riktlinjer. På sidan finns även länkar till bland andra socialstyrelsen och smittskyddsinstitutet för information om läget i landet.

Senast uppdaterad: 2009-05-05 16:44
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ändrade öppettider för provtagning på NÄL
Provtagningen vid Klinisk kemi, även kallat Kem lab, på NÄL har nya öppettider:
måndag - fredag kl. 07.30 – 13.00

Senast uppdaterad: 2009-04-29 15:57
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
010-473 81 00 - nytt telefonnummer till NU-sjukvården
Från 1 maj har NU-sjukvården ett nytt gemensamt telefonnummer: 010-473 81 00.
Det nya numret kommer att ersätta de fem växelnumren till NÄL, Uddevalla sjukhus, Strömstads sjukhus, Lysekils sjukhus och Dalslands sjukhus. De gamla numren kommer fungera parallellt med det nya.

Senast uppdaterad: 2009-04-28 11:25
Publicerad av: Lina Svensson,
Informationsansvarig: Ann-Marie Schaffrath,
Denna sida är en del av
Audionommottagningen samt Hörsel- och Dövverksamheten stängs tillfälligt i Uddevalla
Måndagen den 13 april stänger Audionommottagningen och Hörsel- och dövverksamheten tillfälligt på Uddevalla sjukhus på grund av ombyggnad. Mottagningen skall vara på plats på sjukhuset igen måndagen den 4 maj.
Under stängningen hänvisas patienter och telefoner till
Audionommottagningen på NÄL.
Tel 0520– 918 25

Senast uppdaterad: 2009-04-08 08:26
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
NU-sjukvårdens riskanalyser i fokus
Nu publiceras såväl samlingsdokumentet från riskanalyserna inom akutverksamheten som de riskmatriser som legat som underlag för analyserna. Det material som tidigare offentliggjorts kompletteras nu så att det fullständiga arbetsmaterialet finns på den externa webbplatsen.
Riskanalyser är en metod som påbjuds av Socialstyrelsen i samband med förändringar inom sjukvården. NU-sjukvården tillämpar metoden i de olika delprojekten inom Vård 2010 och har funnit bra rutiner för själva analysarbetet.
Tydligare rutiner kring hantering och beslut av riskanalyser och de åtgärdsplaner som kopplas till dem har nu också utvecklats. Styrgruppen för Vård 2010 kommer att godkänna samlingsdokumenten och sjukhusdirektören besluta om åtgärds-och uppföljningsplaner. Därefter kommer respektive rapport att publiceras på den externa Vård 2010-webbplatsen. Riskmatriserna kommer även fortsättningsvis att betraktas som arbetsmaterial och kommer därför att makuleras.
Länk till mer information om riskanalysarbetet

Senast uppdaterad: 2009-03-20 13:56
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
223 miljoner till ombyggnationer
Regionstyrelsen beslutade i veckan att NU-sjukvården får 223 miljoner kronor de två närmaste åren. Pengarna ska användas till att genomföra de beslutade ombyggnationerna på Uddevalla sjukhus och NÄL som beslutats. Den 31 mars fattar regionfullmäktige slutgiltigt beslut om pengarna.
Läs mer om vad byggplanerna för steg ett och ett halvt innebär

Senast uppdaterad: 2009-03-13 15:32
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Korrekta uppgifter angående dödsfall i akutverksamheten

Senast uppdaterad: 2009-03-05 18:40
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Bankomaten på Uddevalla sjukhus stängs tillfälligt ner
På grund av ombyggnationer och flytt av centralreceptionen kommer bankomaten i huvudentrén på Uddevalla sjukhus från och med den 18/2 tillfälligt att stängas. När ombyggnationen är färdig kommer bankomaten att öppnas igen.

Senast uppdaterad: 2009-02-12 16:04
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
NU-sjukvården inför områdesorganisation
Sjukhusdirektör Sten Axelsson har lagt fram ett förslag till ny ledningsorganisation i NU-sjukvården. Motivet till att utveckla ledningsorganisationen mot en områdesmodell, är möjligheten att lägga ett större fokus på ledning, styrning och uppföljning. NU-sjukvården möter då också styrelsens önskemål om en organisationsförändring. Genom att gruppera närstående verksamheter/kliniker i områden ökar också samordningsmöjligheterna inom respektive område.
– Genom att ta bort organisatoriska hinder mellan kliniker med nära samband kan vi utnyttja våra resurser bättre över klinikgränserna, ett exempel är vårdplatserna i akutflödet. Vi får också en tydligare organisation som är mindre fragmentiserad än idag, menar sjukhusdirektör Sten Axelsson.
I samband med organisationsförändringen förändras sjukhusdirektörens och sjukhuschefens roller på så sätt att de nio områdescheferna blir direkt underställda sjukhusdirektör Sten Axelsson, medan sjukhuschef Ann-Marie Schaffrath ansvarar för övriga sjukhusgemensamma resurser såsom stabsfunktioner (ekonomi, personal, kansli, chefläkare m fl) och FoU.
Områdena och föreslagna områdeschefer:
- Medicin
Innefattar klinikerna Medicin 1, Medicin 2 och Hud/Infektion
Föreslagen områdeschef är Magnus Kronvall, idag verksamhetschef på Medicin 1
- Kirurgi
Innefattar klinikerna Kirurgen, Ortopedin, Ögon, Öron näsa hals och käkkirurgi
Föreslagen områdeschef är Bengt Ekelund, idag verksamhetschef på Kirurgkliniken
- Kvinnosjukvård
Innefattar Kvinnokliniken
Föreslagen områdeschef är Sven-Åke Carlsson, idag verksamhetschef på Kvinnokliniken
- Operation/IVA
Innefattar kliniken Op/IVA
Föreslagen områdeschef är Leif Dolonius, idag verksamhetschef på Op/IVA-kliniken
- Akut
Innefattar Ambulanscentrum och Akutkliniken
Föreslagen områdeschef är SHans Svensson, idag verksamhetschef på Ambulanscentrum
- Barn- och ungdomsssjukvård
Innefattar Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin
Föreslagen områdeschef är Per Lundgren, idag verksamhetschef på Barnkliniken
- Vuxenpsykiatrin
Innefattar kliniken Vuxenpsykiatrin
Föreslagen områdeschef är Lars Helldin, idag verksamhetschef för Vuxenpsykiatriska kliniken
- Lokalsjukhusen
Innefattar verksamheterna vid Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus
Föreslagen områdeschef är Åsa Martinelle, idag verksamhetschef för Lokalsjukhuskliniken
- Diagnostik
Innefattar klinikerna radiologi, klinisk fysiologi, laboratoriemedicin, patologi, ortoped- och medicinteknik
Föreslagen områdeschef är Eva Wallström, idag verksamhetschef på Radiologiska kliniken
Samtliga områdeschefer kommer inledningsvis att ha sitt tidigare verksamhetsområde som tillika-ansvar. Inom ett fåtal områden kommer rekrytering av nya verksamhetschefer att inledas inom kort, detta gäller klinikerna Medicin 1, kirurgi och radiologi.
Facklig förhandling sker 25 februari och den förändrade organisationen väntas träda i kraft redan den 1 mars.

Senast uppdaterad: 2009-02-12 09:33
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Medicinska samband stärks i nästa steg

Senast uppdaterad: 2009-02-06 16:19
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Vinterkräksjuka tvingar fram neddragningar av planerade operationer

Senast uppdaterad: 2009-02-05 14:41
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Akut kirurgverksamhet samlas på Näl från 7 januari
Onsdag den 7 januari kl 8:00 samlas den akuta kirurgverksamheten på NÄL.
Här kan du läsa om vart du kan vända dig om du blir sjuk. (pdf)
Målet är att förbättra de medicinska sambanden och öka effektiviteten. Då samlas all kirurgi på mage och tarm på ett ställe vilket ökar möjligheterna att både bredda och fördjupa kompetensen.
Samtidigt utökas den planerade kirurgiska vården på Uddevalla sjukhus. Senare i vår kommer också den bröstkirurgiska verksamheten att flyttas från Näl till Uddevalla sjukhus.
När den akuta verksamheten är samlad kan mer av läkarnas tid användas för planerad vård i form av operationer och mottagningar på dagtid istället för jourarbete på akuten. Det gör att kirurgkliniken räknar med att klara vårdgarantin under 2009.
Läs mer om kirurgins förändring i en intervju med projektledare och biträdande verksamhetschefen Maria Wiksten Ericsson.

Senast uppdaterad: 2009-01-07 15:26
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Officiell byggstart för Brinkåsen
En dov smäll följt av rök, smatter och fyrverkeri - sedan var bygget av Brinkåsen officiellt igång.

Bygget av Brinkåsen sattes igång av fr.v. Ulla Gustafsson, Mats Paulsson, Lars Helldin
och Johnny Nilsson (båda skymda), Britt-Marie Andrén Karlsson och Bo Carlsson.
En rad nyckelpersoner hade samlats ute på Restad Gård i Vänersborg för att vara med när bygget av Brinkåsen officiellt sattes igång fredagen den 19 december. När anläggningen är färdig att tas i bruk 2011 ska en rättspsykiatrisk verksamhet vara utvecklad som är anpassad för att bedriva en kvalitativ, modern och utvecklad psykiatrisk vård och som dessutom erbjuder en attraktiv boende- och arbetsmiljö.
Patienten i centrum
Arbetet på den nya anläggningen kommer att bedrivas med patienten i centrum. Detta perspektiv ska avspeglas i såväl byggnadens utformning som i personalens arbetssätt.
- Det handlar, säger verksamhetschef Lars Helldin, om patienter med en komplex sjukdomsbild, där det inte bara gäller att hitta en bra medicinsk behandling. Vi måste också jobba för att de ska återanpassas till samhället.
Under hösten har byggarbetet smygstartat. Bland annat har väg och mark röjts. Men i fredags var det alltså dags för det formella startskottet. När knapparna på den spränganordning som riggats särskilt för detta tillfälle trycktes ner av NU-sjukvårdens styrelseordförande Britt-Marie Andrén Karlsson, Fastighetsnämndens ordförande Ulla Gustafsson, ordförande i VGR:s ekonomiutskott Johnny Nilsson, kommunalråd Bo Carlsson, Peab:s vd Mats Paulsson och Lars Helldin hördes en dov smäll. Därefter började det ryka och smattra från ett mindre fyrverkeri som placerats ut på byggplatsen. Därmed var bygget av Brinkåsen officiellt igång.

Den här dagen syntes bara rök och ljuset från ett mindre fyrverkeri, men 2011
ska Brinkåsens rättspsykiatiska anläggning med närmare 80 vårdplatser stå klar här.

På projektkontoret finns ett provrum uppbyggt och inrett som ska ge en bild av hur
patienternas rum kommer att se ut på Brinkåsen.
Läs mer om Brinkåsen (länk)

Senast uppdaterad: 2008-12-22 09:56
Publicerad av: Bodil Järnerot,
Informationsansvarig: Ann-Marie Schaffrath,
Denna sida är en del av
Fullt på vårdavdelningarna

Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:47
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Trombolys dygnet runt med ny strokevård
I samband med medicinverksamhetens förändring den 17 november togs en ny vårdkedja i bruk för patienter med stroke. En av följderna blir att NU-sjukvården nu har möjlighet att ge propplösande behandling, så kallad trombolys, dygnet runt veckans alla dagar.
Den nya vårdkedjan innebär att patienten i det akuta skedet vårdas på Näl, där rehabiliteringen inleds direkt. I de fall patienten har behov av längre tids rehabilitering, förs patienten till Uddevalla så snart tillståndet stabiliserats.
Trombolys, propplösande behandling, kan ges i samband med blodpropp i hjärnans kärl, som är den vanligaste orsaken till stroke. Tiden är viktig, då behandlingen bara kan ges inom en begränsad tid efter första symptom. Att behandlingen nu kan ges dygnet runt veckans alla dagar, har stor betydelse ur ett patientperspektiv eftersom trombolys har stor effekt i form av minskad dödlighet och färre bestående handikapp.
I NU-sjukvårdens område drabbas varje år ca 1000 personer av stroke. Stroke eller slaganfall beror oftast på en blodpropp i hjärnans kärl. Proppen stoppar blodförsörjningen till en del av hjärnan. Bristen på syre och näring skadar hjärnceller och nervbanor så att hjärnan inte längre kan styra viktiga funktioner. Om man sätter in trombolys snabbt kan skadorna på hjärnan begränsas.
En annonsering genomförs i ett stort antal lokala tidningar i helgen för att uppmärksamma invånarna på de symtom som kan vara ett tecken på stroke. Det är viktigt att du genast ringer 112 för ambulans om du plötsligt:
- känner domning eller förlamning i ansikte, arm eller ben
- märker att synen försämras på ena eller båda ögonen
- får svårt att tala eller förstå vad andra säger
- får mycket ont i huvudet utan rimlig orsak
- får svårt att hålla balansen eller styra arm eller ben.
Här kan du se annonsen (pdf).

Senast uppdaterad: 2008-12-04 19:54
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Högt tryck på medicinakuten på Näl
En hög belastning och en del saker som behöver justeras i arbetssätt och rutiner, men förändringarna av medicinverksamheten har i stort gått planenligt. Tidvis har dock väntetiderna för patienterna blivit långa.
Det har under inledningsperioden varit ett stort patienttryck på akuten på Näl. Det är inget ovanligt, då antalet besök på akutmottagningen har en tendens att variera kraftigt. Särskilt stort tryck brukar infinna sig i inledningen på veckan, på måndagar och tisdagar. Trots den utökade bemanningen har väntetiderna på medicinakuten på Näl tidvis varit besvärande.
– Vi beklagar att patienter i en del fall fått vänta orimligt länge på akuten i och med den höga belastningen, menar Magnus Kronvall, verksamhetschef på Medicinklinik 1 i NU-sjukvården.
– Vi har haft en utökad bemanning som i stort har fungerat väl, men vi behöver se över både bemanningen och processerna på akuten så att vi kan ta hand om patienterna snabbare. Vi ska också se över hur vi kan utnyttja våra vårdplatser på ett så bra sätt som möjligt, så att patienterna slipper vänta längre än nödvändigt på akuten innan de kommer till en avdelning, fortsätter Magnus Kronvall.
Sedan den 17 november, i en dryg vecka har nu den medicinska akutverksamheten varit samlad på Näl. Samtidigt håller NU-sjukvården på att utveckla akutverksamheten och räknar med att en förändrad organisation på sikt kommer att öppna fler vägar in till den akuta sjukvården, utan att man först måste passera akutmottagningen. De vägarna består till exempel av konceptet för medicinska äldrevårdsavdelningar (MÄVA) som startade 17 november och håller på att utveckla sin form, men även möjligheten till akuta öppenvårdsbesök via primärvården som startar efter årsskiftet.

Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:49
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Utökad ambulansverksamhet i NU-sjukvården
I samband med den förändrade medicinverksamheten uppstår ett ökat behov av ambulanstransporter, därför förstärks ambulanskapaciteten. Från och med 17 november placeras ytterligare en ambulans i Lysekil. Dessutom utökas ambulanstiden på en befintlig ambulans i Uddevalla kl 18-08 alla dagar. I januari sker förstärkning med ytterligare en ambulans, som inledningsvis placeras i Uddevalla.
Därutöver kommer det att finnas två extra ambulanser tillgängliga 17-18 november, för att klara de patientöverföringar som blir nödvändiga mellan sjukhusen, i samband med att de medicinska verksamheterna förändras.

Senast uppdaterad: 2008-12-11 13:49
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Informationssatsning kring Vård 2010
Nu inleder NU-sjukvårdens sin satsning på information till medborgarna om Vård 2010 – det förändringsarbete som berör sjukhusen i Uddevalla och Trollhättan, NÄL. Under de sista månaderna av 2008 och under 2009 kommer vi att återkomma med information kring olika frågor. Först ut är MÄVA – medicinska äldrevårdsavdelningar. I annonsen kan man läsa mer om MÄVA-verksamheten.
Om två veckor återkommer vi med information om förändringarna av medicinakuten.
Annonsen om MÄVA-verksamheten, pdf-fil, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad: 2008-11-03 08:35
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
BUP klarar vårdgarantin
Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården klarar nu att ge alla sökande vård enligt den garanti som beslutats i Västra Götalandsregionen, dvs maximalt 30 dagar innan första besöket. Uppföljningen av vårdgarantin i Västra Götalandsregionen i september månad visar att 100 % av vårdsökande inom Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården får komma till ett första besök inom 30 dagar efter kontakt.
Tidigare i år visade uppföljningen av väntetider, att Barn- och ungdomspsykiatrin i NU-sjukvården var långt ifrån att klara vårdgarantins mål. Orsakerna var bland annat ett kraftigt ökat remissinflöde. Kösituationen var svårast vid mottagningen i Trollhättan som nyligen hade fått ett utökat uppdrag. Under våren har stora ansträngningar gjorts för att klara vårdgarantin, genom till exempel extra mottagningar kvällstid och utökad bemanning. Därmed ökade tillgängligheten från, som lägst, 22 % i december 2007 till 86 % i maj och nu alltså 100 %, räknat på andel av de sökande som får vård inom vårdgarantin.

Senast uppdaterad: 2008-10-21 14:17
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Framgångsrik verksamhetsutveckling på dialysen

Stolta medarbetare på dialysenheten i NU-sjukvården.
Dialysmottagningen på Näl, som tar emot och behandlar patienter med njursjukdomar, har utvecklat verksamheten med hjälp av styrkort, processorientering, standardvårdplaner och verksamhetsanpassat schema. Resultatet är kontroll på patientflödet, personalomsättning nära nollstrecket, och att man uppnår kvalitetsmål med en ekonomi i balans.
För att skapa trygghet kring patienten och för att öka tillgängligheten har mottagningen byggt upp olika team som samarbetar med patienten. Man har även utvecklat mobila team för att stötta dem som själva sköter sin behandling i hemmet. Därmed har patienten tillgång till njurmedicinsk kompetens dygnet runt.
För att ytterligare öka tillgängligheten för behandlingstider påbörjades – på medarbetarnas initiativ – ett projekt kring dialysbehandling även nattetid. Förutom att patienten nu kan påverka när han eller hon ska få dialys går det även att välja hur – via traditionell institutionsvård eller självdialys på sjukhus eller i hemmet. Mottagningen har utvecklat ett nära samarbete med hemsjukvården som möjliggör att patienter som inte klarar att sköta sin behandling själv, ändå kan vara hemma.
Vårdenhetschef Elisabeth Fransson med medarbetare, ser Näls dialysavdelning som en nationell föregångare.
– Vi jobbar mycket med delaktighet och att få patienten att ta kontroll över sin sjukdom. Vi vet att patienterna trivs hos oss genom den årliga enkätundersökningen KUPPIT (Kvalitet ur patientens perspektiv). Det sporrar till fortsatt utveckling.

Senast uppdaterad: 2008-10-16 13:54
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Förslag till fortsatt utveckling av medicinska samband
De förändringar av arbetsfördelningen mellan Uddevalla sjukhus och Näl som kommer att genomföras under det närmaste året har varit ett första steg i att förbättra de medicinska sambanden inom NU-sjukvården. I det första skedet har fokus legat på att förbättra sambanden inom medicin och kirurgi som vårdar de stora flödena av svårt sjuka patienter.
Redan i samband med att beslutet fattades, beskrev NU-sjukvården behovet av att i framtiden förbättra de medicinska sambanden ytterligare. Därför har NU-sjukvårdens ledning nu tagit ett initiativ för att utreda möjligheten av en eventuell överföring av infektionskliniken från Uddevalla sjukhus till Näl. Infektionsklinikens medarbetare har varit bekymrade över svårigheterna med att bedriva en god infektionssjukvård vid Uddevalla sjukhus när merparten av den akuta verksamheten i framtiden kommer att bedrivas på Näl. En eventuell flytt av infektionsverksamheten till Näl skulle inte bara stärka de medicinska sambanden i NU-sjukvården, utan också frigöra det nödvändiga utrymmet på Uddevalla sjukhus för att kunna arbeta vidare med att skapa ett centrum för tumörsjukdomar i Uddevalla.
Sjukhusdirektör Sten Axelsson har också nyligen gett ett uppdrag till intensivvårdsverksamheten att se på möjligheterna att utveckla en nivåstrukturerad intensivvård. Det skulle i klartext innebära att den intensivvårdsverksamhet som bedrivs i NU-sjukvården idag kan komma att sorteras på ett annat sätt än idag. Den mest högspecialiserade intensivvården föreslås i uppdraget att koncentreras till Näl, samtidigt som förstärkta enheter skapas på både Uddevalla sjukhus (avancerad postoperativ vård) och Näl (intermediärvård), anpassade till verksamheten vid respektive sjukhus. Dessa kompletteras av bland annat mobila intensivvårdsgrupper som stödjer vården på de ordinarie vårdavdelningarna. En konsekvensbeskrivning av en eventuell förändring av intensivvårdsverksamheten ska vara klar till 30 november 2008.
Det är viktigt att poängtera att de förslag till förändringar som nu ska utredas, om de skulle komma att genomföras, inte bedöms påverka det av styrelsen beslutade balanskravet, där det anges att Uddevalla sjukhus och Näl ska vara likvärdiga vad gäller antalet vårdplatser och antalet anställda. Istället kan en utveckling i denna riktning ytterligare öka möjligheterna att skapa ett sjukhus med fem livskraftiga utbudspunkter, var och en med sin unika roll för att förse invånarna i Fyrbodal med god vård.

Senast uppdaterad: 2008-09-26 11:11
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Centrum för tumörsjukdomar planeras
I NU-sjukvårdens styrelses beslut i november 2007, om en förändrad arbetsfördelning mellan Uddevalla sjukhus och Näl, anges att NU-sjukvården ska arbeta för att etablera ett centrum för tumörsjukdomar vid Uddevalla sjukhus.
En utredning som genomförts under våren av chefläkare Peter Daneryd, visar bland annat på att den medicinska utvecklingen av cancersjukvården utvecklas mycket snabbt idag samtidigt som den berör stora patientgrupper som lever allt längre tid med sin sjukdom.
I NU-sjukvården bedrivs idag en omfattande onkologisk sjukvård av god kvalitet, en vård som involverar de flesta kliniker. För att utveckla ett centrum för tumörsjukdomar i NU-sjukvården krävs, förutom ändamålsenliga lokaler, i första hand en utveckling av vårdprocesser och vårdsamarbetet, såväl inom som utanför NU-sjukvården.
I utredningen föreslås att ett centrum för tumörsjukdomar bildas i NU-sjukvården, med placering på Uddevalla sjukhus, men med en mindre filial på Näl. Även inrättandet av en styrgrupp med berörda verksamhetschefer föreslås, för att konkretisera formerna för en centrumbildning ytterligare. En centrumbildning med basen i ett processorienterat arbetssätt ska säkerställa en god kvalitet på den onkologiska vården för invånarna i Fyrbodal.
Beslut om att gå vidare och etablera ett centrum för tumörsjukdomar vid Uddevalla sjukhus väntas tas av NU-sjukvårdens styrelse under hösten.

Senast uppdaterad: 2008-09-26 11:04
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Radiologiska verksamheten i Lysekil förändras
På sjukhusdirektörens uppdrag har radiologcheferna i NU-sjukvården sett över datortomografiverksamheten vid Lysekils sjukhus. Översynen har visat att den datortomograf (CT) som idag finns vid Lysekils sjukhus har en relativt låg grad av utnyttjande och personalkostnaden för utförda undersökningar är relativt sett högre än vid Näl och Uddevalla sjukhus. CT-verksamheten i Lysekil är också mycket sårbar då det bygger på en enda läkare. Samtidigt finns vid Uddevalla sjukhus behov av att byta ut den ena av de två datortomograferna.
Datortomografen vid Lysekils sjukhus föreslås därför flyttas till Uddevalla sjukhus. Samtidigt planeras en investering på ca 5 miljoner kronor för ett nytt skelett- och lunglaboratorium vid Lysekils sjukhus. I och med förändringarna är den radiologiska verksamheten likvärdig vid de tre lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Dalsland (Bäckefors).
Beslut av sjukhusdirektören väntas i oktober.

Senast uppdaterad: 2008-09-03 08:37
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Lyckat projekt ökar äldres trygghet
Foto: Sergio Joselovsky
I ett samarbete mellan Primärvården Fyrbodal, kommunerna i Lilla Edet, Vänersborg och Trollhättan, samt Näls medicinklinik i NU-sjukvården, har ett närsjukvårdsprojekt kallat Förbättrad utskrivningstrygghet (FUT) drivits.
Syftet med projektet är att skapa en arbetsmodell som ökar tryggheten för äldre patienter i samband med utskrivning från sjukhuset. Därigenom ska antalet akuta återbesök till sjukhuset bland äldre i eget boende minska. En utvärdering som genomfördes under våren, visar mycket positiva resultat.
Modellen som prövas innebär bland annat att en individuellt anpassad informationspärm skapas, med aktuell medicinering, kontaktuppgifter och vårdhistorik. Denna pärm följer sedan patienten i hans/hennes fortsatta vård.
I samband med utskrivning från sjukhuset sker ett första hembesök av utskrivningssköterskan. Även äldresköterskan från primärvården involveras i vårdprocessen och ett kontaktnät för patienten upprättas.
Efter 4-5 dagar sker ett andra hembesök, då patienten intervjuas om sina upplevelser av utskrivningen och känslan av trygghet/otrygghet.
En av framgångsfaktorerna är att ett tvärprofessionellt team av vårdkoordinator, sjukgymnast, läkare, dietist, apotekare samt utskrivningssköterska samverkar kring varje patient i samband med utskrivning från sjukhuset.
Projektet startade 1 februari 2007. En utvärdering har visat att de akuta återinskrivningarna minskat bland den patientgrupp som deltagit i projektet jämfört med en kontrollgrupp. I kontrollgruppen återinskrevs varannan till var tredje patient på sjukhuset inom en trettiodagarsperiod efter sin sjukhusvistelse. I den grupp som ingick i projektet minskade återinskrivning till var 7:e patient.
Nu fortgår arbetet för att utveckla modellen och samarbetet mellan de olika vårdgivarna vidare. Det samordnade arbetet för förbättrad utskrivningstrygghet väntas införas på de nya särskilda avdelningarna för multisjuka äldre (MÄVA) som startar på Uddevalla sjukhus i vinter.

Senast uppdaterad: 2008-08-07 09:33
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Lekterapin fyller 30 år

Vänersborgs lasarett var bland de första i landet att se nyttan med att satsa på lekterapi i anslutning till den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten på sjukhuset. Redan 1954 anställdes den första förskolläraren, och i dagarna var det 30 år sedan lekterapin blev en egen enhet. Samtidigt var det 20 år sedan verksamheten flyttade in i sina nuvarande lokaler på Näl.
Både sjukhusskolan och lekterapin är en viktig del av behandlingen av barn och ungdomar. Tanken är att de fungerar som en frizon för alla barn som ligger på sjukhuset. Genom leken kan också sjukhusvistelsen avdramatiseras, då fokus ligger på det friska hos de sjuka barnen och ungdomarna. En viktig princip är att "leken läker", i leken kan barnen bearbeta det som de varit med om på sjukhuset.

Senast uppdaterad: 2008-06-19 11:10
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Klartecken för Brinkåsen
Nu är det klart att den rättspsykiatriska enheten i Vänersborg, Brinkåsen, blir verklighet. Efter att regionstyrelsen tog beslut om investeringskostnaderna i tisdags kunde NU-sjukvården konstatera att planeringen för enheten kan fortsätta.
– Det här är den enskilt största framtidssatsningen som NU-sjukvården fått klartecken för och ger oss unika förutsättningar för att kraftigt förbättra och modernisera den rättspsykiatriska vården, kommenterar sjukhusdirektör Sten Axelsson.

Den planerade rättspsykiatriska enheten i Vänersborg.
Samarbetet mellan NU-sjukvården, Vänersborgs kommun och Kriminalvården är en viktig anledning till att projektet hittills löpt på enligt tidplanen. Samtidigt har personalen på dagens rättspsykiatriska enhet varit involverad på olika sätt i projektet och det, har enligt verksamhetschefen för Psykiatri, Lars Helldin, varit en nödvändig framgångsfaktor.
– Vi har förmånen av att inte ha en färdig byggnad att flytta in i, förklarar Lars Helldin. Nu kan vi utgå ifrån den vård vi vill ge patienterna och se vilket fysiskt skal som behövs för att åstadkomma det.
Den nya anläggningen möjliggör en modernare rättspsykiatrisk vård, bland annat genom att vården anpassas bättre till patientens vårdbehov istället för graden av farlighet. En mer diagnosanpassad vård ger inte bara patienten en bättre vårdkvalitet utan också en bättre arbets- och boendemiljö. Arbetet med detaljplaneringen fortsätter nu parallellt med arbete kring hur enheten ska bemannas.
– Vi är väl förberedda för att gå vidare med arbetet, säger Sten Axelsson. Nu är det viktigt för oss att kunna satsa på kompetensutveckling och rekrytering. Vi vill inte ha en nybyggd enhet utan rätt bemanning. Verksamheten ska kunna fungera direkt när vi slår upp portarna 2010.

Senast uppdaterad: 2008-05-19 13:35
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Bidevinden kan vårda fler ungdomar

Senast uppdaterad: 2008-03-28 09:34
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Amningsmottagning startad
Som en del av BB-enheten finns sedan den 3 mars en särskild amningsmottagning inom NU-sjukvården. ”BB hem till dig”-barnmorskorna ansvarar för bemanning av amningsmottagningen, som i första hand ska stödja och utbilda vårdpersonalen i sin amningsrådgivning.
Ammande kvinnor kan också i svårare fall, t ex vid bröstkomplikationer såsom mjölkstockning, svampinfektion, bröstabscess eller komplicerade amningsproblem, remitteras in till amningsmottagningen från Barnavårdscentraler, Sjukvårdsupplysningen eller Akuten.
Amningsmottagningen tar också emot kvinnor för amningssamtal under graviditeten när tidigare amning har varit komplicerad och barnmorskan i primärvården (Barnmorskemottagningen/BMM) bedömer att kvinnan behöver ytterligare stöd.
För amningsmottagningen ansvarar Zab Franklin som är internationellt certifierad amningskonsult (IBCLC). Ytterligare två barnmorskor vidareutbildas med inriktning mot amning.
Det går att nå amningsmottagningen måndag till fredag, kl 8-15, på telefonnummer: 0520-913 77

Senast uppdaterad: 2008-03-26 14:24
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ny magnetkamera ökar tillgänglighet och kvalitet
Under torsdagen (19 mars) invigdes en ny magnetkamera på Näl som erbjuder en ökad tillgänglighet till radiologiska undersökningar för patienter i hela NU-sjukvårdens område. Genom den nya tekniken kan också nya undersökningsmetoder göras med magnetkameran vilket ökar kvaliteten och patientsäkerheten.

Janusz Stazewski, medicinskt ansvarig läkare och Carina Hellgren, teamledare har hållt i förberedelserna inför den nya magnetkameran. Foto: Janne Rak
Det var ungefär ett år sedan spaden sattes i marken för utbyggnaden. Och en av dem som är glada över nytillskottet är Carina Hellgren, teamansvarig för magnetkameraverksamheten på Radiologen Näl:
- Det känns jätteroligt, både med kameran och med de nya fina lokalerna, vi var väldigt trångbodda tidigare.
- Framförallt är det roligt att kunna göra fler undersökningar med magnetkameran framöver, t ex patienter med bukåkommor och patienter med misstänkt stroke. En fördel med den nya tekniken är att man kan se infarkter tidigare jämfört med den teknik vi använder idag.

Styrelsens ordförande Britt-Marie Andrén Karlsson klippte bandet för att markera invigningen av den nya magnetkamera. Foto: Janne Rak

Senast uppdaterad: 2008-03-20 12:45
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ny palliativ vårdavdelning invigd!
Det var ett stolt värdpar i form av verksamhetschef Bengt Ekelund och avdelningschef Kristina Palmberg som välkomnade till invigningen av den palliativa avdelningen som nu varit i gång några veckor. Invigningen genomfördes genom att symboliskt knyta samman banden mellan länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård.
 |
| Bandknytningen genomfördes av, från vänster, Maria Bruhn från Vårdsamverkan Fyrbodal som representerade kommuner och primärvård, Kristina Palmberg, avdelningschef på den nyöppnade avdelningen, Ann-Marie Schaffrath, sjukhuschef och Britt-Marie Andrén Karlsson, styrelsens ordförande |
- Den palliativa vården är ett flaggskepp för NU-sjukvården! De palliativa teamen är oerhört uppskattade bland personalen i kommunernas hemsjukvård. Med vårdavdelningen kompletteras vårdkedjan med ytterligare en pusselbit, kommenterade Vårdsamverkan Fyrbodals Maria Bruhn.
Palliativ vård innebär en aktiv helhetsvård. Målet är att skapa största möjliga livskvalitet för patienten i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota och där överlevnadstiden är begränsad. Symptomlindring, stöd, samarbete och kommunikation utgör hörnstenar i den palliativa vården.
Palliativ vård ska ses som ett förhållningssätt där patienter och närstående ska vara i centrum och där alla insatser utgår från ett helhetsperspektiv. Palliativ vård handlar aldrig om enstaka insatser utan är ett samlat omhändertagande utifrån patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. För att kunna ge palliativ vård behövs många olika yrkeskompetenser, därför har den palliativa enheten en multiprofessionell bemanning.
För att vårdkedjan ska fungera är samarbetet mellan kommunernas hemsjukvård och primärvården oerhört viktig. I och med öppnandet av den nya vårdavdelningen kan den palliativa enheten i NU-sjukvården nu ge råd och stöd dygnet runt.
Den nya palliativa vårdavdelningen har just nu 12 vårdplatser. I de palliativa teamen finns cirka 180 patienter inskrivna. Det innebär att de allra flesta vårdas hemma eller i annat boende. Vårdavdelningen ska vara en trygghetsavdelning dit patienter kan komma för att få hjälp med att lindra de symptom som sjukdomen för med sig.

Senast uppdaterad: 2008-02-29 17:47
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av