Ny metod hjälper patienter med ät- och sväljsvårigheter

Logopeder arbetar inte bara med talsvårigheter. En annan viktig arbetsuppgift är att hjälpa människor med ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. NU-sjukvårdens logopedenhet är pionjärer med ny metod för att välja säker mat och dryck till patienterna.

Ät- och sväljningssvårigheter, dysfagi, innebär att patienten inte kan äta och dricka på ett normalt sätt. Problemen kan finnas i munnen, svalget och matstrupen. Symptomen kan vara varierade, från en känsla av att sätta i halsen eller att maten fastnar i svalget till svåra kvävningsanfall orsakade av felsväljning.

Dysfagi kan leda till undernäring, uttorkning, lunginflammation och kvävning. Svårigheterna kan också påverka den drabbades psykiska hälsa. Logopeder har en viktig roll när det gäller att utreda och behandla olika typer av ätsvårigheter. Svårigheter med att äta och svälja kan uppstå vid olika tidpunkter i livet och av olika skäl.

Drabbar både barn och vuxna

 – Hos barn handlar det bland annat om olika medfödda funktionsnedsättningar, för tidigt födda barn, barn med medfött hjärtfel eller cerebral pares, samt barn med missbildningar i svalget eller i mag-tarmkanalen, säger Anna Åberg, logoped och enhetschef för NU-sjukvårdens logopedmottagning.

– Vuxna kan också drabbas av sväljningssvårigheter när hjärnan eller strukturer i munhåla och svalg skadas. Nästan hälften av alla som får en stroke drabbas av sväljningssvårigheter. Sväljningssvårigheter förekommer också ofta hos individer med neurologiska sjukdomar, som Parkinsons, ALS, demens, och vid munhålecancer.

Viss föda, som kött, bröd eller tunnflytande vätskor, kan vara svårt att svälja för den som är drabbad av dysfagi. Ofta kan hosta förekomma i samband med måltid. Smärta vid sväljning eller gurglande, rosslig röst är andra symptom på onormal sväljning.

Som första sjukhus i VGR och bland de första i Sverige har NU-sjukvårdens logopedmottagning börjat använda IDDSI, internationellt standardiserade termer för att beskriva konsistens-anpassning av föda vid dysfagi. Syftet är att patienter och personal lättare ska förstå vilken mat och dryck som är säker för patienterna.

– Oftast kan patienter med dysfagi fortsätta äta via munnen om vi anpassar konsistensen på deras mat och dryck. Tidigare använde vi inom NU-sjukvården olika vanliga ord för att beskriva konsistenser, säger Petra Martikainen, en av logopederna som arbetar med IDDSI.

– Men vad som är nyponsoppekonsistens kan tolkas olika från person till person. Detta innebär en risk för att patienten som har dysfagi får en annan konsistens än den som logopeden bedömt som säker och effektiv.

Samarbete kring dysfagi

NU-sjukvårdens logopedmottagning är en del av öron-, näs-, hals- och käkkirurgiska kliniken.

Patientens väg in för en sväljbedömning kan vara via egen remiss, remiss från distriktsläkare eller från avdelningsläkare om patienten är inlagd på sjukhus.

Logopeden samverkar runt patienter med någon typ av ät- och sväljsvårighet i olika team, som ALS-teamet, teamet för munhålecancer och nutritions-teamet på barnmottagningen.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:18