Cirka 2000 nya cancerfall i Fyrbodal

Det här är en arkiverad äldre nyhet. För aktuella nyheter, gå till Aktuella nyheter.

Varje år drabbas cirka 2 000 patienter i NU-sjukvårdens område av cancer. Var någonstans i kroppen cancertumören sitter styr inom vilken klinik patienten får vård. Möt fyra av NU-sjukvårdens sjuksköterskor som varje arbetsdag möter patienter med cancer.

Fyra sjuksköterskor

Amina Larsson, operation

Åsa Johannesson, röntgen

Malin Götlind, avdelning 62

Emma Johansson, avdelning 51

Cancer är inte bara en sjukdom

Sedan drygt tio år är oktober den rosa månaden, med fokus på att förebygga, upptäcka och behandla bröstcancer. Det är den vanligaste cancern bland kvinnor, precis som prostatacancer är den vanligaste bland män.

Cancer är dock inte en enda sjukdom, utan många, med olika förlopp och prognos. På vårdinformationssajten 1177 Vårdguiden finns en lista med de 30 vanligaste cancerformerna, och totalt finns det ett hundratal olika former.

Varje cancerpatients resa unik

Emma Johansson

Emma Johansson, avdelning 51

Varje cancerpatients resa är unik, både på det fysiska och det psykiska planet.

– Alla tar beskedet så olika, säger Emma Johansson, sjuksköterska på avdelning 51.

Avdelning 51 ingår i NU-sjukvårdens specialistmedicinklinik, och på avdelningen vårdas patienter med olika lungsjukdomar, inte bara lungcancer.

Det är så cancervården ser ut inom svensk sjukvård: Var någonstans i kroppen tumörerna sitter styr på vilken klinik och avdelning patienterna får sjukhusvård.

Arbetar mycket med krishantering

För att arbeta som sjuksköterska inom svensk sjukvård krävs legitimation från Socialstyrelsen. Grundutbildningen för sjuksköterskor är tre år och först med examensbeviset går det att ansöka om legitimering.  

Emma Johansson blev legitimerad sjuksköterska 2014 och har arbetat på avdelning 51 sedan början av året. I hennes arbetsuppgifter ingår att vårda personer som drabbats av olika lungsjukdomar, allt ifrån akuta tillstånd till vård i livets slutskede. Inte minst mötena med cancerpatienterna gör att hon upplever att hon är på rätt ställe:

– Det blir intimt och nära, säger hon. Vi arbetar mycket med krishantering, och det gäller alla oss som jobbar i teamet runt patienten, som läkare, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Avdelning 51 är en av få avdelningar som ger behandling med cytostatika, det som i dagligt tal kallas cellgifter. Majoriteten av patienterna får cytostatika på NU-sjukvårdens onkologienhet, som ligger på Uddevalla sjukhus.

Upptäcker tumörerna med röntgen

Åsa Johannesson

Åsa Johannesson, röntgen

För att läkarna ska kunna ställa diagnosen cancer behöver patienten göra en rad olika undersökningar. Det handlar bland annat om blodprover, vävnads- och cellprover. Och nästan alla patienter som utreds för misstänkt cancer kommer i kontakt med NU-sjukvårdens radiologiska enhet, eller röntgen som det heter i dagligt tal.

Röntgenundersökningen av bröst sker på mammografienheten på Uddevalla sjukhus. Vid misstanke om cancer i andra kroppsdelar sker den radiologiska undersökningen bland annat med datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MR ) och den utrustningen finns både på Uddevalla sjukhus och på NÄL.

Kan upptäckas i akutsjukvården

Elakartade tumörer kan även upptäckas när patienten röntgas utan att det finns en uttalad misstanke om cancer. Lungcancer kan exempelvis ge upphov till lunginflammation, som kan göra äldre människor svårt sjuka och kräva akut sjukhusvård.

– På röntgen på NÄL arbetar vi huvudsakligen med de patienter som söker akut sjukhusvård, eftersom NU-sjukvårdens akutmottagning ligger här, och den är en av Sveriges största, säger Åsa Johannesson, röntgensjuksköterska.

Egen utbildning för röntgensjuksköterskor

Åsa Johannesson har arbetat fyra år på röntgen. Som röntgensjuksköterska har hon en annan grundutbildning än andra sjuksköterskor. Röntgensjuksköterskor har en skyddad yrkestitel, precis som sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper inom sjukvården. Det innebär att bara den som fått legitimation från Socialstyrelsen efter avslutad utbildning får kalla sig röntgensjuksköterska.

Röntgensjuksköterskor sköter all den tekniska utrustningen och tar fram de röntgenbilder som sedan granskas av läkare.

– Som röntgensjuksköterska träffar jag kanske inte patienterna lika länge eller lika ofta som sjuksköterskor på en avdelning eller mottagning, men det känns meningsfullt att vara med och ta fram de bilder som ger patienterna någon form av besked, säger hon.

Operation vanligaste behandlingen

Amina Larsson

Amina Larsson, operation

Majoriteten av dem som utreds för cancer får ett lugnande besked. Alla knölar i kroppen är inte tumörer – och alla tumörer är inte cancer.

När beskedet är negativt, att tumören är elakartad, blir nästa steg att behandla cancern. Den vanligaste behandlingsmetoden är operation, att ta bort tumören eller tumörerna ur kroppen. Ofta kombineras det kirurgiska ingreppet med antingen strålbehandling eller cytostatika, den behandling som förr kallades cellgifter, och ibland både och.

Strålning sker inte inom NU-sjukvården, utan i Göteborg, Borås eller Karlstad. Däremot sker den mesta av cytostatikabehandlingen inom NU-sjukvården.

Sveriges mest moderna

Amina Larsson har arbetat på operationsavdelningen på NÄL i två år och hon uppskattar variationen i arbetet, att den ena dagen inte är lik den andra.

– NU-sjukvården är ett stort sjukhus, med många olika specialiteter. Vi har bland de mest moderna operationssalarna i Sverige och jag lär mig hela tiden nya saker, säger hon.

Operationssjuksköterskor är sjuksköterskor som är specialistutbildade i operationssjukvård. Det innebär att de har gått en påbyggnadsutbildning efter grundutbildningen till sjuksköterska.

Canceroperationerna är speciella

Operationssjuksköterskans ansvar och arbetsuppgifter under en operation handlar bland annat om att assistera kirurgen, läkaren som opererar, med rätt redskap men också att förbereda patienten inför operationen, både fysiskt och psykiskt.

För Amina Larsson känns just operationerna av cancerpatienterna lite speciella.

– Vi gör verkligen nytta för patienterna, vi är med och räddar deras liv.

Tredje vanligaste cancerformen

Malin Götlind

Malin Götlind, avdelning 62

Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen är den tredje vanligaste cancerformen, efter bröstcancer och prostatacancer. När patienter med tarmcancer vårdas på avdelning 62 på NÄL efter operationen möter de bland annat sjuksköterskan Malin Götlind. Hon har arbetat på avdelning 62 sedan förra sommaren.

– Till skillnad från många andra blev jag sjuksköterska lite senare i livet, tidigare arbetade jag som kvalitetsingenjör inom bilindustrin, säger hon.

Avdelning 62 ingår i NU-sjukvårdens kirurgklinik. Avdelningen inriktar sig framförallt mot sjukdomar i nedre mag- och tarmkanalen samt kirurgisk behandling i sköldkörteln. Runt patienten arbetar ett team av personal, med läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut.

Ibland bota, ofta lindra och alltid trösta

I Malin Götlinds arbetsuppgifter ingår bland annat att hjälpa patienterna att klara av att sköta sin stomi, påse på magen, som används när tarmarna av olika skäl inte fungerar som de ska. Ungefär en femtedel av cancerpatienterna får stomi.

– Det känns bra att kunna hjälpa patienterna till ett gott liv, trots en svår diagnos, säger Malin Götlind.

 – Vårt motto är att vi ibland kan bota, ofta lindra och alltid trösta, säger hon.


NU-sjukvården behöver fler sjuksköterskor

Jobba som sjuksköterska hos oss