Beredskapsarbete i fokus när världen kommer närmare

Många av NU-sjukvårdens medarbetare hanterar dagligen olyckor, skador och sjukdomar som kan innebära en personlig katastrof för patienterna. Men för sjukhuset handlar den katastrofmedicinska beredskapsplanen om att snabbt mobilisera resurser vid allvarliga händelser och stora olyckor som inte hör till vardagen.

Traumaövning på NÄL hösten 2015

För ett år sedan gjorde en vattenläcka hos Trollhättans kommun att NÄL blev utan vattenförsörjning i flera timmar. En vecka efter att vattnet kommit tillbaka visade kommunens prover att det fanns e-colibakterier i vattensystemet.

I höstas, torsdagen den 22 oktober, tog NU-sjukvården emot fyra allvarligt skadade personer efter skolattacken i Trollhättan. Några timmar senare fanns över 300 förtvivlade, ledsna och oroliga personer i korridorerna på NÄL.

I våras, i maj, insjuknade personal på operationsavdelningen på NÄL med akuta luftvägsproblem. Flera operationssalar stängdes medan möjliga orsaker analyserades och undanröjdes.

Denna sommar, en lördag i juli, frontalkrockade två personbilar utanför Grästorp. Enligt det första larmet var nio svårt skadade, varav flera barn, på väg till NÄL. En lördag i juli är sjukhuset mycket lågt bemannat.

Det här är fyra mycket olika händelser. Men de har två saker gemensamt: De har inträffat under det senaste året och de har aktiverat NU-sjukvårdens beredskapsorganisation, där bland andra Berith Svärd, beredskapsinstruktör, och Jessica Roth Andersson, beredskapssamordnare, ingår.

Berith Svärd och Jessica Roth Andersson

Inte bara medicinska händelser

Begreppet allvarlig händelse förknippas inom sjukvården ofta med olyckor med en stor mängd skadade, epidemier eller olyckor med farliga ämnen.

– Beredskapsarbetet inom sjukvården har en nära koppling till omhändertagandet av akuta traumafall, eftersom det då också handlar om att snabbt aktivera olika funktioner inom sjukhuset. NÄL har Västra Götalandsregionens största akutmottagning och är väl rustat för traumaomhändertagande, säger Berith Svärd, beredskapsinstruktör.

– Men under senare år har vi också sett en ökad sannolikhet för särskilda händelser som inte har sin orsak i olyckor eller andra medicinska händelser, säger Jessica Roth Andersson, som sedan i somras är ny beredskapssamordnare

– Problem med IT-, el- eller vattenförsörjning till sjukhuset kan snabbt få stora konsekvenser. Vi lever i en värld där hot och terror tyvärr inte kan avskrivas som något som bara händer långt bort. Se på Utöya, Paris och Bryssel.

Står aldrig ensamma

Både Berith Svärd och Jessica Roth Andersson är ursprungligen anestesisjuksköterskor. Det är en bra bakgrund när de har till uppgift att få NU-sjukvårdens personal och verksamheter att tänka förebyggande men också vara mentalt och praktiskt förberedda på att improvisera när händelsen inträffar.

En viktig del av förberedelsearbetet handlar om samverkan med andra delar av samhället.

– Inom Västra Götalandsregion bygger vi upp täta band med PKMC, prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum, och övriga sjukhusförvaltningar, så att kontaktvägarna redan ska vara etablerade om vi eller någon annan behöver hjälp vid en särskild händelse, säger Jessica Roth Andersson

– Som beredskapssamordnare är min roll att vara sjukhusets kontaktpunkt utåt, exempelvis med kommuner, länsstyrelsen, räddningstjänster och polisen.

– Vi står aldrig ensamma i en händelse, säger hon.